Dela med dig av din livserfarenhet
Reseminnen
Att skriva om sådant man inte har upplevt kan vara svårt. Att få dela
med sig av sin livserfarenhet i böcker tycker jag är jättekul. Kimberlie Äventyr på Nya Zeeland blev till efter mina Nya Zeelandsresor. Varje dag förde jag dagbok och skrev noga upp allt som hänt under dagen, i detalj. Något som hjälpte mig när tanken om en bok som utspelade sig på Nya Zeeland kom till mig. Det var bara att plocka fram resedagboken och börja skriva.
Mycket av det huvudpersonen Kimberlie upplever var jag med om på min resa. När halva vägen uppe i bergen var blockerad av ett stenras, jordbävningar och grottorna. Jag besökte platsen som är illustrerad på bokomslaget, jag såg de fantastiska röda träden, de turkosblå vattnen och höga bergen. Jag vandrade på milslånga sandstränder utan att se en enda människa. Allt det ville jag dela med mig av och det gör jag i de tre böckerna om Kimberlie och Andy: Kimberlie Äventyr på Nya Zeeland, Kimberlie Ett nytt liv och Kimberlie Främlingar. Att skriva de böckerna fick mig att uppleva Nya Zeeland på nytt.
Flygrädsla
En gång fick jag en fråga från en person som undrade om jag var flygrädd, eftersom jag beskrev flygrädsla
så otroligt bra både i boken Tillbaka till Pompeji och i Kimberlieboken.
Faktum
är att när jag skrev dessa böcker var jag otroligt flygrädd. Det var
som med tandläkaren, jag oroade mig en hel vecka innan jag skulle resa
iväg. På skälvande ben tog jag mig till flygplatsen och flygplanet.
Minns
att jag brukade sluta andas när planet lyfte/landade och nästan
svimmade på grund av det. En gång i Bangkok blev jag stel som en pinne
när jag skulle sätta mig och var helt paralyserad av skräck. Min man Jan har
berättat att de fick trycka till i mina knäveck för att kunna sätta mig i
sätet. Jag borde kanske inte berätta sådant här för det är ju ganska
skämmigt...
En gång när vi åkte Madeira, (en sagolikt vacker ö,
med en otroligt kort landningsbana) och kom in för landning och jag bara
såg berg, berg och berg fick jag panik. Jag sa till Jan: "säg till
Piloten att de ska vända, jag vill inte landa här, säg till att de måste
vända".
När planet sattes ner skrek jag nästan för jag såg ingen
landningsbana under planet. I nästa stund tjöt det om bromsarna när
piloten bromsade planet direkt hjulen slog i marken. Det tog ett tag
innan jag kunde kliva av planet eftersom mina ben inte bar mig. När vi
skulle åka hem försökte jag få reseledaren att ta min biljett så skulle
jag stanna och jobba i hans ställe, allt för att slippa flyga igen.
Jag
skulle kunna sitta här hela dagen och berätta om alla hemska
upplevelser jag har haft när jag har flugit, men det är inte därför jag
skriver om flygrädslan. Ville visa på hur man kan ta sin livserfarenhet,
både dålig och god sådan och stoppa in i sin berättelse. Bara för att
man gör det behöver man inte vara den person man skriver om.
Karaktärerna i böckerna
Jag
får ofta frågan om jag är Ramona i böckerna, men det är jag inte.
Däremot har både Ramona, Kimberlie, Theo, Andy, Robert och alla andra
fiktiva personer i mina berättelser hämtat livserfarenhet ifrån mitt
liv. Då min livserfarenhet inte räckt till har jag tagit hjälp av andras
erfarenheter för att kunna förmedla känslor vid vissa speciella
händelser.
Elevarbeten
En gång var jag och föreläste i en skola i
Asmundstorp. Eleverna hade förberett sig inför mitt besök genom att läsa
mina böcker. Istället för att recensera boken de läst med text, fick de
rita en bild som recension. Det som hade gjort starkast intryck på dem i
boken skulle de nu rita. På baksidan av bilden fick de skriva och
förklara varför de valt att rita just det motivet.
Jag gick
igenom salen och kände igen mina böcker, på vulkanutbrott, hieroglyfer,
vikingaskepp och så kom jag till en bild med ett flygplan och stannade
förvånat. Jag hade inte skrivit någon bok om flygplan... Jag tog ned
bilden från väggen och läste på baksidan. "Jag har aldrig någonsin
flugit, men efter att ha läst boken Tillbaka till Pompeji, känns det
ändå som jag har gjort det, eftersom författaren beskrev det så bra."
Då
tänkte jag: så bra att jag lät Ulrika tycka det var häftigt att flyga,
eftersom Ramona var skräckslagen för det... Kanske skulle den här
personen inte bli flygrädd på grund av min bok.
Ett bra tips till
dig som skriver och upplever något utöver det vanliga, skriv ned dina
känslor, iakttagelser, förnimmelser, lukt och synintryck, ja så mycket
som möjligt ifrån upplevelsen. Bra att plocka fram när din romanfigur
ska gå igenom samma sak.
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna
gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Visar inlägg med etikett Flygrädsla. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Flygrädsla. Visa alla inlägg
torsdag 9 maj 2019
fredag 17 augusti 2018
Med ens fanns orden där
Med ens fanns orden där
Resa utan slut började jag skriva efter att ha sett bilden på planet som flyger rakt in i elden (foto är taget av Susanne Nilsson, som även tagit fotot till Mördande foto). Genast fanns orden där. Eftersom jag precis hade avslutat Mördande foto på Wattpad (finns även som bok nu), började jag skriva den nya boken där.
Orden vällde över mig och jag lade ut kapitlen allteftersom jag skrev. Något som den här gången visade sig vara ett misstag, på grund av den teknik jag skriver med.
Jag skriver nämligen huller-om-buller, med andra ord inte i den ordning kapitlen kommer i slutresultatet. Nu snärjde jag in mig genom att lägga ut kapitlen direkt på Wattpad.
Det har gjort att jag inte har skrivit ett enda ord på berättelsen under ett helt år, något som är mycket ovanligt för min del.
Men i natt fanns orden med ens där. De bara vällde över mig, det var som att en propp hade släppt när orden forsade fram. Nu vet jag hur jag ska gå vidare, nu kan jag fortsätta på berättelsen. Hoppas bara läsarna inte har gett upp vid det här laget, för det här är en spännande berättelse, som jag vill ska fortsätta hålla läsaren fängslad.
Hittills verkar jag göra det, utifrån de kommentarer som kommit på berättelsen:
Dags att sätta igång att skriva igen! Äntligen! Den här berättelsen tycker jag verkligen mycket om. Älskar att ha många berättelser att skriva på samtidigt.
Vet du, upptäckte precis att Mördande foto har över 54.900 läsningar på Wattpad, medan Resa utan slut än så länge har kommit upp i 2.500. Wow! Det känns mäktigt!
Nej, nu måste jag sätta igång att skriva!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Resa utan slut började jag skriva efter att ha sett bilden på planet som flyger rakt in i elden (foto är taget av Susanne Nilsson, som även tagit fotot till Mördande foto). Genast fanns orden där. Eftersom jag precis hade avslutat Mördande foto på Wattpad (finns även som bok nu), började jag skriva den nya boken där.
Orden vällde över mig och jag lade ut kapitlen allteftersom jag skrev. Något som den här gången visade sig vara ett misstag, på grund av den teknik jag skriver med.
Jag skriver nämligen huller-om-buller, med andra ord inte i den ordning kapitlen kommer i slutresultatet. Nu snärjde jag in mig genom att lägga ut kapitlen direkt på Wattpad.
Det har gjort att jag inte har skrivit ett enda ord på berättelsen under ett helt år, något som är mycket ovanligt för min del.
Men i natt fanns orden med ens där. De bara vällde över mig, det var som att en propp hade släppt när orden forsade fram. Nu vet jag hur jag ska gå vidare, nu kan jag fortsätta på berättelsen. Hoppas bara läsarna inte har gett upp vid det här laget, för det här är en spännande berättelse, som jag vill ska fortsätta hålla läsaren fängslad.
Hittills verkar jag göra det, utifrån de kommentarer som kommit på berättelsen:
Viktorafrika
jun 28 2018
Fantastisk!
Man lär sig så mycket där. Det är både roligt och lärorikt. Tack för allt!
Viktorafrika
juni 14 2018
Vilken
bra start! En strålande början från en strålande författare! Dina böcker är
oförnekligt bland de bästa i världen!!!
Denskrivandetjejen
aug 09, 2016
Den
här boken verkar jättespännande och som alltid skriver du med stor inlevelse så
att det känns som om man själv faktiskt är där också.
Dags att sätta igång att skriva igen! Äntligen! Den här berättelsen tycker jag verkligen mycket om. Älskar att ha många berättelser att skriva på samtidigt.
Vet du, upptäckte precis att Mördande foto har över 54.900 läsningar på Wattpad, medan Resa utan slut än så länge har kommit upp i 2.500. Wow! Det känns mäktigt!
Nej, nu måste jag sätta igång att skriva!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)










