Bokens olika delar

Vet att det är många som undrar vad de olika formaten på en bok heter, eller vad de olika sidorna i boken har för namn inom tryckeribranschen. På DotGain hittade jag mycket användbar information. Kika in på deras sida och läs mer, du hittar mängder av bra information där. Vem vet, kanske du kommer att trycka upp din nästa bok där, enligt dem själva har de 70% billigare priser än andra tryckerier.

Bokens delar

På bilden ser du Hårdband med skyddsomslag:
1. Skyddsomslag
2. Inlaga
3. Pärm, hård klädd med balacron
4. Märkband
5. Rygg, rundad
6. Kapitälband


För och Eftersättsblad
Detta blad förekommer vanligtvis, men inte alltid, i hårdband. Det är det första arket som pärmen klistras fast i och håller alltså fast inlagan med pärmen. Man väljer ofta ett lite kraftigare papper för FoE och kan användas med eller utan tryck, struktur och färg. Vid tryck på FoE gör man en separat fil för dessa ark. Se här för specifikationer.

Om man inte har FoE i hårdband, då innebär att det är inlagans första sida som klistras mot pärmen. Dessa sidor inkluderar man dock normalt inte i filen för inlagan, om man inte har speciella önskemål om tryck på dessa också. Se specifikationer för att skapa en inlaga med tryck utan FoE.

Inlaga
Själva hjärtat av boken, innehållet, bokens sidor. Inlagan skapas i vanlig sidordning (dvs sid 1,2,3,4,5 osv), enkelsidiga (ej uppslag) och i rätt sidformat (dvs samma storlek på sidorna som boken ska ha). Om någon av sidorna innehåller utfall så ska detta vara 3 mm och sidorna ha skärmärken som ligger helt utanför sidformatet. Filen innehåller normalt alla sidor av boken, från första till sista.

Bildark
Ibland skapar man en uppsättning sidor som man väljer att trycka på en annan papperskvalitet än resten av inlagan. Dessa måste då samlas för sig och läggs då i en separat fil. Se exempel på bok med bildark. För vanliga böcker med blandade bild- och textsidor behövs inte detta.

Hårdband med skyddsomslag
För ett hårdband med skyddsomslag krävs som regel 3 filer.

Skyddsomslag
Denna fil ska innehålla flik–baksida–rygg–framsida–flik. Exempel på ritning

Omslagsprägling
Som regel präglar man titel och författare på ryggen och ibland på framsidan. Detta läggs i en separat fil som innehåller baksida–rygg–framsida.

Inlaga
Inlagan skapas i vanlig sidordning (dvs sid 1,2,3,4,5 osv), enkelsidiga (ej uppslag) och i rätt sidformat (dvs samma storlek på sidorna som boken ska ha). Om någon av sidorna innehåller utfall så ska detta vara 3 mm och sidorna ha skärmärken som ligger helt utanför sidformatet. Filen innehåller normalt alla sidor av boken, från första till sista.

Mjukband (pocketbok)
På ett mjukband behövs som regel bara två filer. En för omslaget och en för inlagan. Om omslaget ska präglas eller partiellt lackas, så lägger man detta i en tredje separat fil.

Omslag
Omslagsfilen ska innehålla baksida–rygg–framsida. Utfallet behöver vara 5 mm. Måtten på fram- och baksidan ska vara samma som för inlagan. Ryggmåttet får du av oss i samband med att du lagt ordern på boken, eftersom det är så specifikt för varje enskild bok.

Inlagan
Bokens sidor, innehållet, kallas inlaga. Inlagan skapas i vanlig sidordning (dvs sid 1,2,3,4,5 osv), enkelsidiga (ej uppslag) och i rätt sidformat (dvs samma storlek på sidorna som boken ska ha). Om någon av sidorna innehåller utfall så ska detta vara 3 mm och sidorna ha skärmärken som ligger helt utanför sidformatet. Filen innehåller normalt alla sidor av boken, från första till sista.

Ordförklaringar
Gramvikt & bulk
Ett pappers tjocklek utgörs av i princip två olika faktorer, som anges i vikt och bulk. Gramvikten är den vanligast kända, som exempelvis vanligt kopieringspapper brukar ha gramvikten av 80 g. Denna vikt gäller för 1 kvadratmeter av ett ark. Men ett papper kan har olika tjocklek, trots att det väger samma. Det beror dels på de olika komponenter papperet innehåller och på hur papperet är pressat och efterbehandlat. Ett matt obestruket papper tenderar ofta att kännas tjockare än ett blankt bestruket eller glättat papper.

Pärmens tjocklek
Både böcker med mjuka och hårda pärmar kan ha olika tjocklekar. En hård pärm består av en tjock kartong (ofta i tjockleken 1 eller 2 mm) som kläs antingen med klot (tygliknande papper), balacron (papper som kan ha struktur att likna skinn eller präglat papper) eller ett papper med tryck.

Här kan du se exempel på olika typer av omslag.

En mjuk pärm består enbart av själva kartongen (ofta med gramvikt mellan 240-340 g), med tryck på.

För böcker hård pärm som inte har klätts med papper med tryck på, väljer man som regel att ha ett skyddsomslag på. Detta är ett papper som har flikar som viks runt pärmen.

Bilder på skyddsomslag finns på länken ovan.

Alla omslag med trycks behandlas som standard med laminat eller lack, matt eller blankt, som en extra skyddande hinna, för att förlänga livslängden och hållbarheten av papperets yta.

Utfall
När trycket ska gå ända ut till kanten av sidans slut, så gör man utfall, för att eliminera risken av vita kanter, om bokens sidor inte skärs på 100-dels millimetern exakt.

Utfallet ska för inlagan vara 3 mm, dvs bilder, färgplattor etc som går ut till sidans kant, ska överlappa sidans kant och gå utanför med 3 mm.

För omslag med mjuk (5 mm) eller hård (18 mm) pärm gäller andra regler. Men dessa mått behöver du inte memorera, för de specificeras på den omslagsritning du får för din bok.


Blev du något klokare? Tyckte du det var intressant att läsa om hur en bok är uppbyggd, hur den görs? Om du blev nyfiken hittar du mer fakta på DotGain.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här


Jag med några av mina 27 böcker. Foto Bertil Knoester.

Bokens olika format och uppbyggnad

Det är ett myller av olika bokformat, inte alltid så lätt för den oinvigde. Här kan du lära dig lite vad de olika benämningarna betyder. 

Böcker kan delas in på många olika sätt:

• efter storlek, inbindning eller andra fysiska attribut
• efter innehållets typ
• efter sin funktion

Band
Begreppet "band" refererar till en boks konstruktion. Man skiljer på olika typer efter materialet i överklädning av pärmar och rygg:

• (Helt) skinnband, inbunden (trådbunden) och helt klädd i skinn.
• Halvfranskt band eller Halvskinnband. Inbunden (trådbunden) med rygg och pärmhörn klädda i skinn.
• Lädersnittsband, läderklädd bok med skurna dekorationer / text på utsidan (se snitt nedan).
• Blindstämpelsband, läderklädd bok med instämplade dekorationer eller text (se snitt nedan).
• Pergamentband, inbunden (trådbunden) och helt klädd i pergament (get- får- eller kalvskinn).
• Halvpergamentband, inbunden (trådbunden) med rygg och pärmhörn klädda i pergament (get- får eller kalvskinn).
• (Hel)klotband, inbunden (trådbunden) och helt klädd i linne, bomull eller plast. (Engelskt 1800-tal)
• Halvklotband, inbunden (trådbunden) med rygg och pärmhörn klädda i linne, bomull eller plast.
• Linneband, klädning av linnetyg.
• Kartonnageband eller Pappband. Limbunden och pärmar av tjock kartong med tryckt papper. kartonne´rat band (av fr. cartonner 'binda i papp', 'förse med papp', av carton, se vidare kartong), kartonnage, bokbinderiterm för billiga och enkelt utförda bandtyper, där bokblocket hängs in i en pärm klädd med enfärgat eller tryckt pappersöverdrag. Man skiljer även mellan jämnskuret kartonnage och kartonnage med formering. Formeringen är den del av pärmen som skjuter utanför själva bokblocket.
• Privatband, handbunden bok.
• Förlagsband eller Partiband, maskintillverkat omslag (rygg och pärmar som en enhet fästs mot bokblocket).
• Pocket eller Pappersband. Limbunden och pärmar och rygg av tunn kartong med tryck.
• Blockband, maskintillverkat, modernt band för massproduktion. Alla fyra sidorna skärs, blockets rygg klistras med segt klister och förstärks med en remsa gasväv (till exempel telefonkatalogen).
• Häftad, ett tryckt ark av papp viks runt bokblocket och limmas mot ryggsidan, dvs arket blir både pärmar och rygg.

Vill även lägga till bokformatet Excess som du kan läsa mer om här.

De vanliga delarna en bok består av:

 

En boks delar: 1 - Gördel

2 - Flik
3 - Försättsblad
4 - Pärm med omslag
5 - Huvud
6 - Framsnitt
7 - Fot
8 - Högersida, (recto)
9 - Vänstersida, (verso)
10 - Falsning

• Framsida: inbunden eller pocketinbunden; ryggen är den del som finns mellan fram och baksidan och vari sidorna hänger
• Försättsblad
• Tomma sidor
• Innan själva texten
  • Titelplansch
  • Titelsida
  • Copyrightsida: vanligen variant av titelsidan, visar upphovsättsinnehavare, datum, upplaga/tryckning, övriga kataloguppgifter
  • Innehållsförteckning
  • Bildförteckning
  • Tabellförteckning
  • Tillägnan
  • Tack till
  • Förord
  • Inledning

• Inlaga: texten eller innehållet, sidorna är falsade och vanligtvis numrerade, eventuellt är innehållet indelat i kapitel.

• Efter själva texten
  • Bilagor
  • Ordförklaringar
  • Index
  • Slutnoter
  • Bibliografi
  • Kolofon
• Tomma sidor
• Eftersättsblad
• Baksida

 

En faksimil av Djävulsbibeln, Codex Gigas, 92 × 50 × 22 cm.

Böckers innehåll
Böckers innehåll sorteras vanligen in i två stora undergrupper: skönlitteratur och facklitteratur. Till de förra räknas romaner och poesi. De senare omfattar bl.a. vetenskapliga uppsatser, atlaser och kokböcker. Detta är inte de enda typer av böcker som finns, men den indelningen återfinns i de flesta museer, bibliotek och bokhandlar.

Fakta och bilder har jag hämtat från Wikipedia och Nationalencyklopedin.

Ja, nu vet du lite mer om bokens värld! :-)

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Jag med några av mina 26 böcker. 
Foto Bertil Knoester.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här 

Ljudböcker, e-böcker, e-ljudbok, talbok, DAISY: Bokens olika format

Alla kan njuta av att lyssna eller läsa en bok. När man reser och pysslar i hemmet, är på promenad eller kör bil är ljudböcker ett utmärkt tillfälle att försvinna bort i en annan värld. Men en ljudbok är så mycket mer än bara en CD-skiva.

Ljudbok är samlingsnamnet på olika format av inlästa böcker såsom ljudböcker på CD, ljudböcker på kassett, talböcker eller ljudböcker i Mp3-format. Det finns också e-ljudböcker.

De flesta böcker finns numera som CD-bok och du kan välja ljudböcker i MP3-format, du kan lyssna på boken direkt från din dator eller från en Mp3-spelare. I många CD-böcker finns det även en Mp3-fil.

Vad är en Mp3-bok?
En Mp3-bok är en nedladdningsbar ljudbok. Böckerna tillhandahålls i Mp3-format som fungerar i alla vanliga Mp3-spelare. Om du har en Apple Ipod kan du välja att ladda ned boken i Apples format AAC för att kunna dra nytta av de inbyggda ljudboksfinesserna i Ipod.

Vad är en E-ljudbok?
En E-ljudbok är en online-tjänst där du kan lyssna på en inläst bok och samtidigt se texten på skärmen. Text och ljud är synkroniserat så att det stycke eller den mening som läses upp markeras på skärmen. Ljudet spelas upp via Internet. Ljudboksfilerna sparas inte ned till din hårddisk utan buffras, strömmas, allt eftersom de spelas upp. E-ljudböckerna fungerar endast i Windows med Internet Explorer.

Vad är en streamad ljudbok?
En streamad ljudbok är en ljudbok som spelas upp via Internet och som du kan lyssna på via en dator som är ansluten till Internet och som uppfyller tjänstens krav på webbläsare och operativsystem. Ljudboksfilerna sparas inte ned till din hårddisk utan buffras, strömmas, allt eftersom de spelas upp.

Bibioteken har två olika format av ljudböcker: streamade ljudböcker med enbart ljud och e-ljudböcker med både ljud och text. Båda ljudboksformaten är onlinetjänster vilket innebär att du använder tjänsterna medan du är uppkopplad mot Internet. Ljudfilerna laddas inte ned till din dator.

Går det då att ladda ned ljudböckerna till din Mp3-spelare? Nej det gör det inte. Ljudböckerna på biblioteket fungerar med så kallad streamingteknik. Det innebär är att du lyssnar på ljudboken via en dator som är ansluten till Internet. Ljudboksfilerna sparas inte ned till hårddisken utan buffras, strömmas, allt eftersom de spelas upp.

Vad är en talbok?
En form av ljudböcker är talböcker. Talböcker är inläsningar av tryckta böcker. Personer med läshandikapp kan låna och köpa dem från TPB, Talboks- och punktskriftsbiblioteket, via folkbibliotek, skolbibliotek och högskolebibliotek.

Nya talböcker framställs i DAISY-format vilket gör att det går att bläddra, söka, sätta bokmärken i talboken  och att den oftast ryms på en enda cd-romskiva. Bibliotek med tillstånd från regeringen kan ladda ned talböcker från TPB:s digitala bibliotek.

Vad är en e-bok?
Det är inte en ljudbok utan en bok som har överförts till elektroniskt format så att du kan läsa den direkt på din dator, handdator eller på en särskild läsplatta. En e-bok är alltså en datorfil. Vanligen köper eller lånar du e-boken via Internet. Då laddar du ner boken från affärens eller bibliotekets hemsida.

Alla barn och ungdomar som har svårt att läsa får låna talböcker. Det kan till exempel vara barn med synskada, läsproblem, rörelsehinder, utvecklingsstörning och hörselskada.

Om barnen eller du som förälder är tillfälligt sjuk och har svårt att läsa tryckt text får du också låna talböcker. Du behöver inte visa något intyg utan du säger bara att du behöver låna talböcker.

På ditt vanliga bibliotek kan du låna både ljud- och talböcker. Biblioteken i sin tur kan ladda ned talböcker från TPB. TPB står för Tal- och Punktskriftsbiblioteket. Om boken du vill låna inte finns inläst kan biblioteket be TPB att läsa in den.


Om DAISY
DAISY = Digitalt anpassat informationssystem. Det är en svensk uppfinning som skapades av TPB och Labyrinten AB. DAISY-formatet är idag en internationell standard och används världen över för att producera, lagra och läsa digitala talböcker. DAISY gör det möjligt att lyssna på en bok på samma sätt som du läser en: du kan lägga bokmärken, göra markeringar och fortsätta läsa där du slutade, till skillnad från vissa cd-böcker där du måste börja om från början i föregående ljudspår.


DAISY-talboken är gjord så att du lätt kan hitta i den och få plats med innehållet på en eller två cd-romskivor. Därför bör du läsa boken med en särskild talboksspelare eller i dator med läsprogram för DAISY-talböcker. Talboksspelare förskrivs av landstinget som hjälpmedel eller lånas från bibliotek. Du kan självklart också köpa en egen talboksspelare. Du kan lyssna på DAISY-talböcker i vissa cd-spelare med Mp3-funktion. Men tänk på att då kan inte alla DAISY-funktioner användas. Det kan även vara problem med att lyssna på talböcker med lång speltid i Mp3-spelare.


Du kan även läsa och lyssna samtidigt i sin dator. Då behövs ett läsprogram. När du lyssnar på DAISY text och ljud med läsprogram kan du samtidigt se en elektronisk version av den tryckta boken på skärmen med både text och bild.


Läsprogrammet Amis kan du ladda ned gratis från www.tpb.se. Med hjälp av det kan du höja och sänka uppspelningshastigheten utan att röstens tonhöjd påverkas och du kan ställa in textens storlek, kontrast och bakgrundsfärg. Har du äldre barn kan du från TPB även ladda ned och använda EasyReader utan kostnad.


Med Easy-Reader kan du välja läshastighet, förflytta dig mellan bokens kapitel och underavsnitt, infoga bokmärken, välja om programmet ska läsa upp fotnoter, bildbeskrivningar och sidnummer, söka på ord och söka på sida.


Om talboken innehåller både text och ljud visas text och eventuella bilder på skärmen under uppläsningen.


Har du yngre barn eller själv vill använda det så kan EasyReader köpas via återförsäljare som du hittar på TPBs hemsida.


Är du lite mer tekniskt intresserad kan du använda dig av tjänsten "egen nedladdning". Det är egentligen inte svårt, men tar tid att lära sig. När man registrerat sig hos biblioteket för denna tjänst kan man själv ladda ned böcker från vilken uppkopplad dator som helst.


För dig som bor i Stockholm kan det vara värt att veta att alla elever som läser talböcker inom Stockholm Stad kommer att kunna ladda ned sina böcker själva. Projektet samordnas av Stockholms skolors Mediotek och TPB.


Har du en Iphone, Ipad och Ipod Touch och Androidmobil,
kan du använda dig av Daisy reader, en kostnadsfri mobilapp som gör det möjligt att lyssna på talböcker strömmande, som funnits sedan våren 2011. Här är det enkelt att logga in, söka upp en bok och bara börja lyssna på en gång. Var som helst och när som helst. Appen är gjord för att det ska vara så enkelt som möjligt för låntagaren att lyssna på talböcker. Inga speciella spelare, inga webb-adresser, inga filer att spara på datorn. Bara att gå direkt in i appen och lyssna strömmande. För att få tillgång till TPB:s talböcker via Daisy Reader måste man ha ett låntagarkonto hos TPB som man får via sitt bibliotek.


Till sist ett tips som alla kan ha glädje av:
På www.bibblansvarar.se kan man skriva och få hjälp att hitta svar på frågor om allt mellan himmel och jord. De som svarar på frågorna är bibliotekarier från olika delar av Sverige och man kan ställa frågor på tio olika språk utöver svenska. Frågorna ställs via e-post och man får svar senast nästa vardag. Vissa av frågorna som är särskilt intressanta eller vanliga publiceras i en svarsbank som det går att söka i på teman eller ämnesord. Om man tycker att man har fått ett bra svar på sin fråga kan man dela svaret på Facebook. Bibblan svarar kommer också att svara på frågor via en Facebooksida och på Twitter. Jag har fått svar på Twitter när jag efterlyste fler Mayaböcker. Snabbt och bra svar!


Ja, nu kan du det mesta om de olika formaten. Vill du läsa mer om e-böcker kan du kika in här. Vill du läsa om läsplattor klickar du här.

Ha en skön läs/lyssnarstund!

Kramisar Kim

Det kom en mycket intressant kommentar som jag tycker du bör läsa:

Hej och tack för en bra text! Jag arbetar på Talboks- och punktskriftsbiblioteket och vill gärna förtydliga två saker.
Läsprogrammet EasyReader
Enbart studenter på högskola och universitet kan få läsprogrammet EasyReader från TPB. Studenterna får EasyReader eller ReadHear Mac eftersom vi har ett uppdrag att anpassa kurslitteratur till dem.
Egen nedladdning på skolbibliotek
Under 2012 kommer skolor i hela landet att kunna erbjuda sina elever att ladda ned talböcker själva. Skolorna väljer själva om de ska erbjuda eleverna den möjligheten eller inte. Finns inte möjligheten på skolbiblioteket kan eleven vända sig till sitt folkbibliotek.
Med vänlig hälsning
Pia Hasselrot

Källor:
Familjemagasinet
TPbs hemsida
www.gugglan.se
Biblioteket för alla


Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se