Mitt i skogen

Vi bor omgärdade av granskog. Varje promenad för mig in i granskogens djup, ja i och för sig har skogen förändrats mycket sedan stormarna Gudrun och Per, det är lite mer öppna, kalhuggna ställen nuförtiden.

Här finns många skogsvägar att vandra på och jag kan gå runt i timmar i skogen. Det finns många underbara platser, men det finns en alldeles speciell plats där jag hämtar energi och inspiration. För att ta mig dit vandrar jag genom tät granskog, upp och nedför branta backar och sedan öppnar sig skogen och där ligger den, en liten oas av ljus, värme, blommor, smultron, bin och vatten.

Här var det tidigare ett grustag, som öppnades just när vi flyttade hit för sexton år sedan. Den första morgonen i mitt nya hus tänkte jag att jag skulle få vakna till fåglarnas sång och tystnad, efter att tidigare ha bott mellan två intensivt trafikerade vägar i Stockholm. Men så blev det inte. Min första morgon i mitt nya hus började med ett himla liv från en stenkross i grustaget...

Nu har naturen tagit över igen. Björkarna växer runt omkring den lilla naturliga dammen, som fylls på av regnvatten och av någon anledning alltid är klar och fin.

Runt sjön växer en rik flora av allsköns blommor. Det är möjligt att gå runt "sjön", vilket vi alltid gör.

Tola älskar att bada här och hon är alltid först ned i vattnet. Hon är rolig som försöker skaka vattnet ur pälsen, trots att hon står i vatten.
Ibland tar jag med vänner hit och då har vi picknick på kanten av vattnet. Barnen brukar plaska i vattnet tillsammans med hundarna. Solen värmer och det är alltid lä eftersom det ligger i en sänka.

Pluto är en riktig "badkruka" och går bara i med tassarna. Tickie sällar sig till hans grupp och kan sträcka sig så långt att hon kan dricka ur vattnet, om hon slipper blöta ned tassarna...

Just nu är slänten full av smultron och markägaren har bikupor här, så det finns gott om surrande bin. Skulle väldigt gärna vilja smaka på den honungen!

Tänk att något som var så fult och förstört kan bli något så otroligt vackert! Det här är min oas, här kan jag slå mig ned på en sten och se hundarna njuta av vattnet. Här kan jag tänka ut vad jag ska skriva. Här njuter jag av livet!

När jag kommer hem, uppfriskad av promenaden, fylld av energi och ord, väntar mitt alldeles egna Paradis på mig. Just nu dignar rosorna från många buskar. En del har inte slagit ut ännu, men de kommer snart och jag har i stort sett rosor hela säsongen fram tills frosten tar dem.

Det här är livskvalité, det här är livet, det här är Paradiset!

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se

Doftträdgård full av rosor

Redan när jag bestämde mig för att köpa gården visste jag att jag här skulle kunna bygga upp en plats fylld av dofter och färger, humlesurr, fjärilsfladder och fågelsång.

Nu, sexton år senare, har jag lyckats förverkliga drömmen. Ur varje snår, buske och blomma surrar det av humlor, en sky av fjärilar i alla färger och former lyfter när jag passerar genom blomsterhaven.

Berusande dofter slår emot mig, varthän jag än går i min trädgård. Starkast vindlar sig rosendoften och jasminen runt mig när jag strosar runt i trädgården i arla morgonstund eller sen kvällstimma.













Ibland undrar jag vad det är som låter, plötsligt glömsk av alla humlor som finns runtomkring mig. Det är deras gemytliga surr jag hör. En sommar dog humlorna. De låg döda överallt på marken och det var med sorg i hjärtat jag gick omkring och såg dem. Den sommaren var trädgården utan humlesurr, men inte utan doft.

















Rosorna kan stå i ensam majestät...

















...i sprakande färgprakt...
















...i dunkelröda färger...

















...eller i en salig blandning av färger, beroende på hur utslagna knopparna är...














...men ett har de gemensamt... de doftar!













Jasminen växer snart över vår flaggstång. Jag älskar den för doften och de underbara blommorna, hundarna älskar den för den djupa skuggan under grenarna, maken vill helst såga ned den helt och hållet...


















Klängrosorna finns överallt. Jag låter dem växa på gärdsgårdarna...













...på pergolan tillsammans med den skira vita klematisen, vars blå broder inte klarat vintern. Förut var det så vackert med de skira små blå blommorna inblandade i allt det vita. Men snart kommer där röda rosor också...














En av de första doftande rosor jag planterade...














...Givetvis vid uteplatsen för att kunna njuta av doften. I min trädgård låter jag det vackra "ogräset" blandas mjukt in bland rosorna, istället för att ha svart, bar jord under fötterna på dem.


















...Då kan det bli så här vackert, med en vacker laxfärgad ros mitt i allt det vita och en doftande lilja i bakgrunden.













Närbild av rosen jag tycker så mycket om... Jag vet, jag har sagt det förut, förmodligen för att jag älskar alla rosor jag planterat.
















Borstnejlikorna är mini-rosor för mig. De finns överallt i trädgården i alla sina färger. De är fjärilarnas skafferi...













...det vimlar av fjärilar bland blommorna...















...ännu en borstnejlika och en fjäril...

















Japansk Akleja i utblommande prakt.













Det här var den allra första rosen jag planterade, givetvis doftar den, enormt mycket!













Små, underbara doftande blommor som klänger utefter stengärdsgård och upp i plommonträden.













Här är en av alla mina honungsrosor, där den försöker nå upp till himlen...


















En minimal bit av mitt sommarparadis...











Doftliljorna är oemotståndliga tidigt på morgonen och sent på kvällen...













...ännu fler honungsrosor...













...det som är så underbart med just den här honungsrosen är att på morgonen är alla blommorna mörkt gula, för att ljusna framåt dagen till att bli helt vita på kvällen... Den här klängrosen passerar jag när jag går ut på morgonpromenad. Jag tar alltid ett extra djupt andetag när jag går förbi och genast fylls jag av glädje över att finnas till.














Men det är inte bara vår trädgård som är paradiset för mig. Även omgivningarna utanför vårt staket är Paradis. Här är Jan och jag ute och går med våra hundar.

















Tola tar ett svalkande dopp i en liten sjö.














Efter promenaden slår sig alla hundarna till ro i skuggan under den lilla kastanjen, som nu blivit så stor att det är svalt och skönt under de stora skuggande bladen.
















Från vänster: Livia (Plutos helsyster), Tola (Plutos halvsyster), Pluto och Tickie.

Hoppas du tyckte om att följa med på en liten promenad i min naturliga doftträdgård, där ogräs tillåts att växa tillsammans med rosorna. För mig som är fylld av sagor och fantasi, är mjukheten hos trädgården oändligt viktig. Det ska vara harmoni, skönhet, dofter, liv och rörelse. Ibland kommer det en orm in även i mitt paradis och den kan jag gärna vara utan. Annars är allt så perfekt det bara kan bli.

Tänk på dessa bilder nästa gång du läser någon av mina böcker... Tänk på att all denna blomsterprakt har inspirerat mig i mitt skrivande. Kanske har jag beskrivit någon av mina rosor i böckerna, eller bara känslan jag har när jag går runt i min trädgård...

Rosor, massor av rosor (tidigare blogginlägg)

Rosor, ännu fler Rosor (tidigare blogginlägg)

Låt mig få ge dig (tidigare blogginlägg)

Mellan hägg och syren (tidigare blogginlägg)

kramisar Kim

Rosor ännu fler rosor...

I ett tidigare inlägg har jag berättat om min stora passion för rosor.

Här kommer några fler foton av alla de rosor som jag har i min trädgård. Ännu har jag inte visat dig alla eftersom de inte har slagit ut ännu.





Försöker göra "rum" i trädgården med hjälp av rosorna.













Bedårande söt.
















Honungsrosen har jag på flera ställen och ingen av den ena är den andra lik...


















...här en närbild av en av mina honungsrosor.













Även om jag älskar rosor är jag dålig på namn, och glömmer lätt vad de heter, men doften och synintrycken rosorna ger mig är oförglömliga.

















Inga rosor, men Tusenskönorna är nog så vackra.













En svårfångad ros, som är mörkt lila, vilket jag inte lyckats fånga på den här bilden.
















Ännu en honungsros som klättrar ända upp till toppen av äppelträdet.


















En rosenbuske med små skira vita blommor. Normalt brukar busken vara helt täckt av blommor, men vintern har varit hård och busken är sparsam med sina blommor i år.


















Den här rosen har flyttats många gånger. Den fick jag bara någon månad innan jag flyttade från Stockholm och jag ville inte lämna rosen kvar, utan grävde upp den, flyttade den till Skåne och därefter till Blekinge. Varje år blommar den med rosor i överflöd, trots att den egentligen inte står idealiskt, jag glömmer både att vattna och gödsla den, men tydligen är det perfekt för just denna ros!
Vill du se fler rosor kan du kika in på mitt tidigare inlägg, eller vänta på nästa inlägg då jag kommer att visa dig fler av mina ljuvliga rosor.

Kramisar Kim

Rosor massor av rosor...

Förr i tiden satt jag och bläddrade i tjocka rosenböcker varje vinter, det var innan jag hade skaffat mig min underbara, två tunnland stora trädgård. Förr drömde jag om en trädgård fylld av rosor, nu har jag en riktig drömträdgård, med doftande rosor i varje hörn.

Vintern har gått hårt åt rosorna i år. Många har frusit ned och kommer nu från grunden igen. Men de kommer. Här är bilder på några av de rosor som har överlevt vintern...

Här en närbild på ovanstående klätterros.













Här två rosbuskar, båda vildrosor, de är tåligast och överlever bäst.













Närbild på rosorna.













Ännu en ljuvlig rosenbuske som doftar förföriskt precis vid huvudingången. Det går inte att passera utan att böja sig ned och dra ett djupt andetag för att suga i sig rosornas doft.













Den här rosen köpte jag enbart för färgens skull. Att den dessutom har en underbar doft är ett plus. Så här ser rosen ut i knopp...














...samma rosenknopp sedd från sidan...
















...här är rosen utslagen och sedd underifrån...
















...helt utslagen, sedd ovanifrån.













Ja, det var en liten, kort vandring bland mina rosor. Fler sorter har börjat slå ut och jag blir lycklig för varje ny ros som dyker upp efter den stränga vintern. Som du kanske förstår inspireras jag av omgivningen till att sitta och skriva, mitt i rosornas doft. Den inspirationen märks tydligt i Kinesiska Draken.

Inte långt ifrån mig ligger Rosengården i Kristianopel. Ett riktigt Paradis för de som älskar rosor. Dit åker jag ett par gånger varje sommar. Ibland fotograferas jag där med underbara rosor i bakgrunden. Bilderna läggs sedan ut på min hemsida. Men för det mesta har jag mina egna rosor i bakgrunden.

Njut av sommaren, för den passerar alldeles för fort! Nu ska jag gå ut och njuta av mina rosor.

Kramisar Kim