Välkommen till min Skrivarblogg

En blogg om Skrivtips, Boktips, Intressant fakta, Reseupplevelser och Livserfarenheter.
Här hittar du Skrivtävlingar och Skrivkurser. Här kan du se hur ett bokomslag blir till och hur man gör en bok.
Med andra ord hittar du här det mesta du behöver veta för att skriva en bok.
Debuterade som författare 1997 och har sedan dess utkommit med över 40 böcker.
Arbetar som författare, skrivkurslärare och föreläsare.

Kim M. Kimselius har Copyright på samtliga inlägg

fredag 17 juni 2011

Mitt i skogen

Vi bor omgärdade av granskog. Varje promenad för mig in i granskogens djup, ja i och för sig har skogen förändrats mycket sedan stormarna Gudrun och Per, det är lite mer öppna, kalhuggna ställen nuförtiden.

Här finns många skogsvägar att vandra på och jag kan gå runt i timmar i skogen. Det finns många underbara platser, men det finns en alldeles speciell plats där jag hämtar energi och inspiration. För att ta mig dit vandrar jag genom tät granskog, upp och nedför branta backar och sedan öppnar sig skogen och där ligger den, en liten oas av ljus, värme, blommor, smultron, bin och vatten.

Här var det tidigare ett grustag, som öppnades just när vi flyttade hit för sexton år sedan. Den första morgonen i mitt nya hus tänkte jag att jag skulle få vakna till fåglarnas sång och tystnad, efter att tidigare ha bott mellan två intensivt trafikerade vägar i Stockholm. Men så blev det inte. Min första morgon i mitt nya hus började med ett himla liv från en stenkross i grustaget...
Nu har naturen tagit över igen. Björkarna växer runt omkring den lilla naturliga dammen, som fylls på av regnvatten och av någon anledning alltid är klar och fin.

Runt sjön växer en rik flora av allsköns blommor. Det är möjligt att gå runt "sjön", vilket vi alltid gör.

Tola älskar att bada här och hon är alltid först ned i vattnet. Hon är rolig som försöker skaka vattnet ur pälsen, trots att hon står i vatten.
Ibland tar jag med vänner hit och då har vi picknick på kanten av vattnet. Barnen brukar plaska i vattnet tillsammans med hundarna. Solen värmer och det är alltid lä eftersom det ligger i en sänka.

Pluto är en riktig "badkruka" och går bara i med tassarna. Tickie sällar sig till hans grupp och kan sträcka sig så långt att hon kan dricka ur vattnet, om hon slipper blöta ned tassarna...


Just nu är slänten full av smultron och markägaren har bikupor här, så det finns gott om surrande bin. Skulle väldigt gärna vilja smaka på den honungen!

Tänk att något som var så fult och förstört kan bli något så otroligt vackert! Det här är min oas, här kan jag slå mig ned på en sten och se hundarna njuta av vattnet. Här kan jag tänka ut vad jag ska skriva. Här njuter jag av livet!

När jag kommer hem, uppfriskad av promenaden, fylld av energi och ord, väntar mitt alldeles egna Paradis på mig. Just nu dignar rosorna från många buskar. En del har inte slagit ut ännu, men de kommer snart och jag har i stort sett rosor hela säsongen fram tills frosten tar dem.

Det här är livskvalité, det här är livet, det här är Paradiset!

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se

8 kommentarer:

razaha sa...

Det kan man kalla paradis...såååå vackert.
Här börjar rosorna så sakteliga slå ut, och jag funderar på att köpa ännu fler vresrosor som är mina absoluta favoriter.
Flammentanzen har vuxit sig lika hög som lykstolpen och jag ser knoppar överallt så det bådar gott.
Den här tiden på året tycker jag är den bästa. När allt gror för fullt, och små växter pilar sig upp på gräsmattor och slänter.
Ha en underbar dag
Kram

Kim M. Kimselius sa...

Hej Anita
Ja, här är fint. Rosor kan man aldrig få för mycket av. Har en Flammentanz som för en tynande tillvaro vid hundgården. Tänkte flytta fram den till en plats den förtjänar bättre. Det är en fantastisk ros, synd att den inte är remonterande.
Jag håller absolut med dig, den här tiden på året är som allra bäst!
Detsamma!
Kram Kim

franziengland sa...

Vilken otroligt vacker plats Kim, verkligen paradiset!! Tänk att ni redan har smultron!!! Så länge som ni hade vinter ;) . Dina bilder är SÅ fina!

Författarvisionären Ebba sa...

Vad underbart att den vackra naturen har fått lov att bli som den vill igen och nu utan en mänsklig hand.
Jag har oxå ett sådant där ställe - som jag kallar "mitt drömställe". Det ser inte alls ut som ditt, har försökt att fota det men det gör sig inte på bild, ser bara hur vanlig ut som helst.
Nu besöker jag inte mitt drömställe ens en gång om året, det ligger i Dalarna - men jag kan visualisera att jag är där. Jag ska dit nu i sommar IRL.
Kram Ebba

eva i Aten sa...

Så fint!

Kim M. Kimselius sa...

Hej Ingrid
Massor av smultron har vi, de finns precis överallt. Det är så mysigt när det lyser rött i dikena, i trädgården, ute i gläntan i skogen. Ja, det är tidigt. Vilket innebär att det inte kommer att finnas några smultron när barnbarnen kommer...
Tack!
Kram Kim

Hej Ebba
Tycker inte heller att min oas gör sig riktigt på bild. Man måste vara där och uppleva platsen för att verkligen förstå hur fint det är. Men du vet ju, du som har ett eget drömställe. Synd att du inte kommer dit så ofta!
Njut i sommar när du är där!
Kram Kim

Hej Eva
Tack, kul att du tittade in på min blogg!
Kram Kim

Marina sa...

Hejsan! Sitter och "bläddrar runt lite" i bloggvärlden och har precis hittat hit - en jättehärlig blogg - och måste bara få säga att sådana här smultronställen (med eller utan smultron...)är underbara att ha. Kommer säkert att titta in igen för att läsa mera hos dig! /Marina

Kim M. Kimselius sa...

Hej Marina
Välkommen hit. Roligt att du tyckte om min blogg. Kikade in på din blogg och har nu lagt in den här på min sida för att följa dig, mycket på grund av att du skrev "Always look at the bright side of life..." Min favoritsång! Men även för att jag tyckte om det du har skrivit!
Kram Kim