Vita Rosen, motståndsgrupp under andra världskriget

I München bildade en grupp studenter under andra världskriget, en fredlig motståndsgrupp som de kallade för Vita Rosen. Deras främsta mål var inte sabotage och överfall, utan att försöka få tyskarna att förstå att Hitler hade lurat dem, att kriget måste få ett slut.

Ledarna för gruppen var syskonen Hans och Sophie Scholl. Tillsammans med sina vänner delade de ut flygblad, postade anonyma brev och skrev slagord på husväggarna, till exempel "Ner med Hitler". Allt detta gjordes i största hemlighet eftersom de förstod att de riskerade att bli dödade om de blev gripna av Gestapo.

En vaktmästare fick syn på dem när de lade ut papper på universitet, motståndsgruppen greps och överlämnades till polisen. Nazisterna såg mycket allvarligt på deras fredliga motstånd. Många i motståndsgruppen avrättades på grund av sina handlingar, däribland de båda syskonen Sophie och Hans Scholl.

Det allra sista brevet från Vita Rosen, det som gruppen delade ut när de greps, smugglades över till Storbritannien. Brittiska flygplan spred sedan Vita Rosens brev över hela Tyskland under sommaren 1943. Det innebar att trots att personerna i motståndsgruppen Vita Rosen hade dött, hade deras "röster" inte tystnat!

Läs mer om de modiga studenterna HÄR och se de flygblad som de spred till folket. På länken hittar du också flera intressanta artiklar om andra världskriget.

För många år sedan, när jag var barn, hörde jag talas om Vita Rosen. När det var dags att skriva en historisk äventyrsbok om andra världskriget, dök minnet av berättelsen om Vita Rosen upp inom mig.

Trots att jag nu skrivit två böcker om andra världskriget, På liv och död i andra världskrigets skugga och På flykt från andra världskrigets fasa, handlar ingen av dessa böcker om just Vita Rosens motståndsgrupp. Däremot nämner jag motståndsgruppen i båda mina böcker, eftersom alla som vågade trotsa nazisterna förtjänar att bli ihågkomna.

Här kan du läsa mina tidigare faktainlägg om Andra världskriget
Davidsstjärnan/Judestjärnan
Svastikan/Hakkorset 
Motståndsrörelsen under andra världskriget / Andrée "Dédée" de Jongh
Yvonne Cormeau, motståndsrörelsen andra världskriget
Vélodrome d'Hiver-räden, judeförföljelsen i Paris
Koncentrationsläger

Vill du läsa andra Intressanta Faktainlägg kan du göra det HÄR.

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se

Filminspelning

Igår hade jag besök av Roxana som hjälpte mig att filma när jag läser ur min bok På liv och död i andra världskrigets skugga.

Vi hade en jätterolig dag, med många tokiga idéer om hur filmen skulle göras. Du får ge dig till tåls ett tag innan du får se det färdiga resultatet. Under tiden kan du kika in på de tidigare filmerna där jag läser ur mina böcker.

Det glömda kriget 1808-1809:


Kinesiska Draken:


Kimberlie - Ett nytt liv:


Kimberlie - Äventyr på Nya Zeeland:


Här kan du se fler youtubeklipp där jag medverkar på något sätt: Flera av mina föreläsningar, Kändisgalleri från Bokmässan 2010, Chokladmästaren Jan Hedh, Skrivtips och mycket mer.

Upptäckte att jag hade läst in betydligt färre av mina böcker än vad jag trodde, så nu har jag att göra ett tag framåt. Men först ska jag redigera filmen som Roxana hjälpte mig att göra igår. Kommer att visa upp den här på bloggen när den är klar!

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se

Utlottning av boken På flykt från andra världskrigets fasa

Vill du ha chans att vara med vid utlottningen av På flykt från andra världskrigets fasa, är det enda du behöver göra att följa min blogg. Om du redan har lagt till dig som bloggföljare behöver du inte göra något. Om du INTE har lagt till dig som bloggföljare kan du göra det till höger här på min bloggsida under: FÖLJ GÄRNA MIN BLOGG. Klicka på ANSLUT DIG TILL DEN HÄR WEBBPLATSEN och följ sedan instruktionerna. Glöm inte klicka på KLAR.

När På flykt från andra världskrigets fasa kommer från tryckeriet lottar jag ut flera böcker. Ju fler bloggföljare, desto fler böcker lottas ut. Här kan du se de som vann boken På liv och död i andra världskrigets skugga.

Baksidestext till På flykt från andra världskrigets fasa:
Mitt i ett brinnande krig hamnar Theo och Ramona när de förflyttas i tiden till ett ockuperat Frankrike under andra världskriget. Tyskarna sänder många av landets invånare till koncentrationsläger och motståndsrörelsen mot de tyska soldaterna växer sig allt starkare. Theo och Ramona har inget annat val än att själva ge sig in i kampen, med stor risk att till slut förlora sina egna liv.
En rafflande bok som skildrar andra världskriget i ett ockuperat land: motståndsrörelsens kamp, judarnas öden, händelsen i Vélodrome d'Hiver, nedskjutna flygare, samt de franska invånarnas liv. Boken beskriver även många av andra världskrigets händelser genom de olika personernas upplevelser.

Omdömen av På flykt från andra världskrigets fasa:

"Den bästa bok Kim har skrivit!" HarryEriksson

"Man sitter som på nålar ända till sista sidan." Ingela Svensson

"Det här är en av Kims bästa böcker hittills!" Kristina Fridensköld

"Kim har faktiskt överträffat sig själv! ... Hon har funnit en ny vinkel i tidsresandet som är en riktig nervkittlare. ... LÄÄÄÄÄS!!!! Annelie Nilsson

Utdrag ur boken:
Av personernas klädsel, utseende och de rullande r:n förstod Ramona att de befann sig i Frankrike. Var visste hon inte, och inte heller vilket datum det var, men hon visste vad som skulle komma att hända den 16 och 17 juli 1942 i Paris.

Ramona hoppades innerligt att det hemska inte redan hade hänt, utan att hon hade möjlighet att hjälpa åtminstone några judiska familjer att slippa ifrån det avskyvärda som var på väg att ske.

Det kändes som om hon fick en andra chans att förändra andra världskrigets historia, för i den stunden var Ramona säker på att det var dit Theo och hon hade kommit ytterligare en gång.

Efter deras tidigare resa i tiden till de hemska judeförföljelserna i Tyskland, under andra världskriget, hade Ramona lärt sig en hel del. Hon hade hört många viktiga saker som hon hade lagt på minnet, inte för att hon ville, utan för att de var så hemska och avskyvärda att hon inte kunde utplåna dem ur sitt huvud, hur gärna hon än ville...

Nu gäller det att du håller tummarna och hoppas på att du blir den lyckliga vinnaren av den spännande historiska äventyrsboken På flykt från andra världskrigets fasa. Glöm inte att kika in här på bloggen med jämna mellanrum, för att se om du har vunnit! Lycka till!

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se

Se mig!

Denna dikt hittades hos en kvinna som bodde på långvården i Skottland. Den hittades först när hon hade dött!

Vad ser ni systrar. Vad ser ni systrar, vad ser ni säj. ... Förklara vad ni ser när ni ser på mej. En knarrig gammal gumma, inte särskilt kvick, Osäker om vanor, med frånvarande blick. Som spiller ut maten och inte ger svar när ni muttrar om henne som aldrig blir klar. Som inte ser ut att märka vad ni gör Och ständigt tappar käppen och inte ser sig för. Som viljelöst låter er göra hur ni vill, Med matning och tvättning och allt som hör till. Är det så ni tänker när ni ser mej säj?

Öppna ögonen systrar, titta närmare på mej. Jag ska tala om vem jag är, som sitter här så still. Som gör vad ni ber mig och äter när ni vill.

Jag är ett tioårs barn med en far och en mor, Som älskar mej och min syster och bror. 

En sextonårs flicka smäcker och grann, Med drömmar att snart få möta en man. 

En brud nästan tjugo - mitt hjärta slår volt, Vid minnet av löften jag givit och hållit. 

Vid tjugofem- nu har jag mina egna små Som behöver mig i hemmets lugna, trygga vrå. 

En kvinna på trettio, mina barn växer fort Och hjälper varandra i smått och stort. 

Vid fyrtio är de vuxna och alla flyger ut, Men maken är kvar och glädjen är ej slut. 

Vid femtio kommer barnbarn och fyller upp vår dag, åter har vi småttingar min älskade och jag. 

Mörka dagar faller över mej, min make är död, Jag går mot en framtid i ensamhet och nöd. De mina har nog med att ordna med sitt, Men minnet av åren och kärleken är mitt. Naturen är grym, när man är gammal och krokig Får den en att verka en aning tokig. 

Nu är jag bara en gammal kvinna, Som sett krafterna tyna och charmen försvinna. Men inuti denna gamla kropp bor ännu en ung flicka. Då och då uppfylls mitt medfarna hjärta. 

Jag minns min glädje, jag minns min smärta. Och jag älskar och lever om livet på nytt. Jag tänker på åren, de alltför få som har flytt Och accepterar kalla fakta, att inget kan bestå. 

Om ni öppnar era ögon, systrar, så ser ni ej Bara en knarrig gammal gumma. Kom närmare, se Mej.......

Det gör ont i mig när jag läser den här dikten och tänker på hur våra äldre behandlas inom vården. För det är precis så som den gamla damen skriver: Hon har inte alltid varit gammal, även hon har varit ung och haft ett aktivt liv, hon har haft drömmar och glädje, men också upplevt sorg och smärta. 

Om du arbetar inom äldrevården: läs denna dikt, skriv ut den och sätt den på din arbetsplats. Varje gång tålamodet tar slut, gå till platsen där dikten hänger och läs!
 
Tänk på att behandla andra med respekt, oavsett ålder, för varje människa är unik och förtjänas att bli sedd! Le mot någon idag och gör denna människa glad!

Sprid gärna denna text!

Kramisar Kim

Här hittar du andra tänkvärda berättelser:
Här kan du läsa de blogginlägg som jag tycker mycket om och som har berört många läsare. Nyaste inläggen hittar du längst ner här på sidan.

Känner du mig...
...vet du vem jag är? Innerst inne...
Vet du att jag gråter när jag hör en ambulans, eftersom jag vet att någon mår dåligt och kanske inte kommer att klara sig...
Vet du att varje gång jag möter, eller blir omkörd av en motorcykel, griper skräcken tag i mig och jag mår illa, eftersom både min kusin och syster har dött i motorcykelolyckor...
Läs inlägget här 

Min källa till inspiration
Om det inte hade varit för min man, Jan, hade jag nog aldrig blivit etablerad författare. Visst hade jag redan som åttaåring bestämt att jag skulle bli författare och jag skrev. Som tonåring trodde jag inte längre på mina berättelser och stoppade dem i byrålådan och behöll drömmen inom mig. Så kom Jan.
Läs inlägget här


Sista dagen
Det var hennes sista dag i livet, men det visste hon inte när hon vaknade med ett leende på läpparna. Lojt sträckte hon ut sig likt en katt i den solstråle som letat sig fram genom fönstret. Hon njöt av solen och väderleksutsikterna, som hade lovat strålande solsken och mycket varmt. Hon älskade solen! Det skulle bli en perfekt dag för en tur med motorcykeln.

Läs inlägget

Tider som flytt
Hon tummade på sin virkade sjal, den var nött och solkig samt full av hål. Hon försökte förklara för personalen att sjalen var trasig, men de sa bara att den skulle vara så. Men inte kunde sjalen vara full av hål, då skulle den inte värma henne.
Läs inlägget 

En olycka händer så lätt
Tidigt i morse fick jag ett telefonsamtal från min snart 88-årige far. Skämtsamt sa jag: "Det måste vara dåliga nyheter när du ringer så här tidigt på morgonen". När han svarade: "Ja tyvärr har jag dåliga nyheter", kändes det som om hjärtat stannade på mig. Läs inlägget 

När fantasin tar över...
Min häst är den vackraste som finns. Den är isabellfärgad, gyllengulbrun med vit man och svans, vit strimma och de fyra benen är vita just precis lagom högt upp. Sådär som om hästen har vita sockar på sig. Läs inlägget här


 
Svårigheter är till för att övervinnas
Ända sedan tonåren har jag haft orden "Svårigheter är till för att övervinnas" uppsatta på väggen. Varje gång något har tagit emot har de här orden fått mig att ta nya tag.  Läs inlägget här

Min pappa en krutgubbe
I år blir min pappa 87 år. Fotot på min pappa är från hans 85-årsdag. Han står tillsammans med sina pigga systrar Titti (Ingrid) och Elvy. Visst är han stilig för att vara 85 år på den här bilden. (Mamma hade dött ett halvår tidigare.) Den som stod för läsandet i vår familj var mamma, men pappa berättade sagor, när han var hemma.   
Läs inlägget här

En bit av paradiset
Funderar ofta på om andra människor ser omgivningen på samma sätt som jag gör. Om de njuter av att bara finnas till, av en "ogräsblomma" som plötsligt dyker upp i rabatten och är den vackraste av alla blommor där, eller om de går genom livet utan att se allt det där?
Stannar andra människor upp och bara andas, ser sig omkring i naturen och njuter, eller rusar de bara på? Läs inlägget här

 

Min mamma är en ängel
Mamma berättade ofta att hon alltid tyckt om att skriva och när jag slog igenom som författare sa hon: "Det har du från mig!"
Men eftersom jag aldrig sett henne skriva, trodde jag inte på henne. Men det kanske inte var så konstigt att hon inte hade tid att skriva, med oss fyra busiga ungar och hemmet att sköta.  Läs inlägget här

 

Död, sorg, smärta och o Livsglädje
Mina fötter slogs undan och jag föll till marken, samtidigt som jorden rämnade och jag föll ned i ett stort hål. Tiotusen hjärtinfarkter slog till mot mitt hjärta och ett blödande magsår slog upp. Någon bankade med boxhandskar i min mage och mitt bröst, samtidigt som en stor stark hand fattade tag om mitt hjärta och kramade så hårt att det kändes som om hjärtat skulle gå i tusen bitar.
Läs inlägget här

 Äppelfrossa

Just nu kör jag runt i Skåne och föreläser, tankarna flyger runt i huvudet och ett minne dök upp i morse: Äppelfrossa. Nu ska jag berätta för dig vad det innebär.
I min familj har det alltid varit noga att ta vara på vad naturen bjuder på och att inte slösa med naturens resurser. Det har kommit helt naturligt, utan tjat, redan från barnsben och det sitter fortfarande i, tack och lov!Läs inlägget här

 
 

Min syster vandrar på himlens blomsteräng
För fyra år sedan dog min syster. En bilist såg sig inte för när han gjorde en vänstersväng och körde rakt på min syster. Min mamma blev förtvivlad, satte sig ned för att dö och dog efter en tid...
Läs inlägget här

  


Farmor
Min farmor hade stor betydelse för mig när jag var liten. Hon bodde i huset bredvid vårt, hon ägde affären som låg huset bredvid hennes. Hela min värld kretsade runt denna lilla yta på jorden.
Farmor och farfar hade ett stort, magiskt hus, med långa garderober som sträckte sig runt huset. Mörka, mystiska, spännande platser när jag var barn, men också skrämmande, läskiga, otäcka. Med andra ord, platser som väckte fantasin.
Läs inlägget här


En solstråle har slocknat
Idag begravs min gudsons förstfödde, min brors sonson och min snart 88-åriga fars barnbarnsbarn.
Lille William blev bara tre år, efter att i halva sitt liv ha kämpat mot cancer gav han till slut upp. När det såg ut att vända och sjukdomen verkade vara besegrade, somnade han in lugnt och stilla i sitt hem.
Läs inlägget här 


Andar, spöken, finns de?
Ni som har läst mina böcker om Kimberlie och Andys äventyr på Nya Zeeland, vet att det ingår lite andar och andra spännande saker i handlingarna. Vissa människor tycker sådant är löjligt och tror inte på andar, men jag är en sådan där person som både ser och talar med andar, på deras villkor.
Idag har jag varit och besökt goda vänner. När jag var i deras hus för första gången, berättade jag att de hade en ande. En grå gammal farbror som gladdes åt de nya ägarna.
Läs inlägget här
 

Var rädda om varandra!
Vi vet inte vilken dag som är vår sista, hur många dagar av vårt liv som är kvar.
Därför gäller det att ta vara på dem, varje stund. Njuta av dem tillsammans med vänner, familj och sina djur.
Inte kasta bort dyrbara minuter på struntsaker, ovänskap, tjafs och annat oviktigt.
Läs inlägget här


Ungdomlig iver / Milstolpar i livet
Med ungdomens iver tar vi oss an livet. Ivrigt väntar vi på första skoldagen. Tänk att få köpa allra första skolväskan, få åka skolbuss för första gången, träffa sina nya klasskamrater...
Tänk att få fylla TIO år. Det är stort. Plötsligt har jag inte bara en siffra i min ålder utan två!
Läs inlägget här

Tänk om jag inte hinner
Orden tumlar runt inom mig, nya idéer dyker upp. Flitigt antecknar jag, skriver första kapitlet eller sista kapitlet till någon ny bok och då dyker ännu en ny idé upp.
Glädjerusig antecknar jag, skriver, låter fingrarna löpa som maratonlöpare över tangenterna, timma efter timma. Pustar ut när orden lämnar mig för en stund.
 Läs inlägget här

Höstliga tankar
Idag har hösten gjort sitt intåg. Gräset knastrade fruset under mina fötter och den fodrade jackan kom på för första gången på länge.
Det är inte lika motiverande att stiga upp när mörkret pressar sig mot fönstret, men när väl morgonförberedelserna är klara och jag stiger ut får jag min belöning. Ännu ligger dimman tät över sjön när jag och hundarna vandrar ned mot den.
Läs inlägget här

Dagen är min
Tystnaden ligger runt mig. Det är inget obehagligt, bara en tystnad fylld av förväntan. En ny dag har börjat. Den här dagen är min att fyllas med precis det jag vill att den ska innehålla. Jag kan välja att sitta vid datorn hela dagen och låta fingrarna löpa fram över tangenterna, forma ord, meningar och bygga vidare på min berättelse.
Läs inlägget här

 Bara en hund, men sorgen sliter i mitt hjärta
"Min" Theo finns inte längre. Den lille valp som fick namnet efter huvudpersonen i mina böcker om Theo och Ramona. En av de valpar som var min favorit och som jag gärna hade velat behålla själv.
Läs inlägget här


En skrämmande händelse
Det var en ljuvlig sommardag, solen strålade från en blå himmel med små bomullstussar till moln. Mellan trädens stammar glittrade sjön inbjudande när jag stannade bilen vid det stora huset, långt ute på landet.
Läs inlägget här


Ålderdom/Ungdom  
Idag hade ungdomarna varit hemska mot henne. De hade först skrattat åt henne där hon kämpat sig uppför backen med sin rullator. Sedan hade de börjat följa efter henne. De hade kallat henne för häxa, kärring och sådana ord som hon aldrig skulle ta i sin mun. Om hon hade talat så, använt de orden, när hon var barn, hade hon fått tvätta munnen med såpa.
Läs inlägget här

Förändringen / Stroke
Som vanligt vaknade hon med ett leende på läpparna och studsade upp ur sängen. Men det var ingen vanlig dag, för hur hon än försökte stiga upp föll hon bara tillbaka i sängen igen.
Till slut gav hon upp och väckte sin man. Med ett generat skratt berättade hon att det verkade vara något fel, hon kunde inte ta sig upp. Då var det han som studsade upp ur sängen och genast stod vid hennes sida. "Mår du bra?" frågade han och hon svarade skrattande att hon mådde jättebra. Hon kunde bara inte komma upp ur sängen.
Läs inlägget här  

Att välja...
Hon hade beslutat sig, det hade hon. Men ännu hade hon möjlighet att ändra sig. Ännu hade hon inte tagit steget.
Hon väntade. Kanske någon skulle hindra henne i sista stund. Var det därför hon väntade? Ville hon att någon stoppade henne?
Läs inlägget här

Döden knackar på
Njuter av att känna solen värma min kind och vinden rufsa om mitt hår. Det är inte alla som kan göra det längre. Det gäller att ta vara på den tid vi har, för den är alldeles för kort för en del, och ingen av oss vet när det är vår tur att lämna denna jord. Igår var det min käre svåger Stig som lämnade oss. Hela hans familj fanns runt hans dödsbädd och försökte skänka honom kärlek och värme i hans sista stund på jorden.
Läs inlägget här


När orden inte räcker till...
Hur tröstar man någon som mist sin livskamrat sedan drygt femtio år...?
Finns det några ord som överhuvudtaget kan trösta när man mist någon man älskat innerligt i så många år?
"Livet går vidare!" Visst, livet går vidare, men aldrig mer på samma sätt, aldrig mer med samma person.
Läs inlägget här

För bara en timma sedan...
För bara en timma sedan var hon glad och förväntansfull. Då fyllde fågelsången hennes bröst med glädje. Hon hade planer för framtiden, ja hon hade även planer för den närmaste timmen...
För bara en timma sedan packade hon ned det sista i väskan. Vände och vred den nyinköpta baddräkten, undrade hur hon skulle se ut i den när kroppen blivit lagom gyllenbrun. Hon stängde locket och drog åt remmen. Adresslappen satt redan på. Allt var förberett. Hennes man hade gått för att hämta bilen och köra fram den till porten. Snäll och omtänksam som alltid.
Läs inlägget här

På ett ögonblick
Det var en underbar försommardag, den första riktigt varma dagen. Redan dagen innan hade han bestämt sig för att ta en tur på motorcykeln, en liten kort tur, eftersom det var årets premiärtur med hojen.
När han väl gränsat motorcykeln och kände fartvinden omsluta kroppen, lockades han att fortsätta turen. Han bestämde sig för att köra vägen mellan Hindås och Lerum.
Det var en populär väg för motorcyklister, eftersom vägen slingrade sig fram mellan sjö och skog, upp och nedför backar. En väg som fick det att killa i magen många gånger, samtidigt som den var en fröjd för ögat.
Läs inlägget här


Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se

"Kim gestaltar händelserna i sina böcker suveränt!"

Boudicas strid mot Romarna har blivit recenserad av Kristina Simars Bokblogg:


Hej! Idag kommer ytterligare en recension av Kim M. Kimselius. Denna gång heter boken Boudicas strid mot Romarna - En mycket välskriven och spännande ungdomsbok.

http://www.roslagstext.se/

Recension av Kim M. Kimselius ungdomsbok Boudicas strid mot Romarna

Boken är utgiven på Roslagstext och innehåller 271 sidor.

Kim M. Kimselius har alltid älskat att läsa och skriva ända sedan hon var liten. Redan som åttaåring drömde hon om att bli författare, men det dröjde många år innan hon vågade förverkliga drömmen. Kims debutbok hette Tillbaka till Pompeji och boken blev en dundersuccé. Numera har hon skrivit ett stort antal böcker och många är översatta till flera språk, Kim har även fått kulturpris för sina böcker.

Handling: Ramona har köpt en bok på ett antikvariat och i boken finns en historisk brosch. Genom den broschen kommer Ramona och Theo att förflyttas tillbaka till år 61 i Brittanien (Romarnas namn på de brittiska öarna) och hamnar i drottning Boudicas by. Romarna kommer dit och ödelägger byn och sedan beger de sig mot druidernas ö Anglesey för att utplåna druiderna. Ramona och Theo tappar bort varandra i striderna. Theo färdas tillsammans med Keifer och de kämpar för sina liv, men lyckas undkomma romarna genom att säga att de är romerska medborgare och de har även utseendet på sin sida. De ser ut som romare. Ramona och hunden Pluto blir kvar hos drottning Boudica och hennes två döttrar, och hon tvingas följa med dem på en mardrömsresa, där drottning Boudica och hennes kelter stormar romerska byar. Det är rena blodbadet och Ramona har aldrig varit så rädd förut. Hon vet inte hur hon ska överleva och inte vet hon hur hon ska hitta Theo igen. Inte heller hur hon ska komma tillbaka till sin egen tid.

Detta är den 14:e fristående boken om Ramona och Theo som reser tillbaka i tiden till olika historiska händelser. Som vanlig var den oerhört intressant, men även något otäckare än de andra böckerna som jag läst av Kim M. Kimselius. Eftersom Kim gestaltar händelserna i sina böcker så suveränt och precis som jag alltid efterfrågar i böcker, kunde jag se de hemska blodbaden som hände. Boken var också som vanligt mycket välskriven och jag tycker om den intressanta faktadelen som författaren alltid har med i sina böcker.

Betyg 5/5 Kristina Simar 2011-07-27 (70) 

En recension att bli mycket glad över. Detta var en bok som var jätteintressant att skriva. Kelternas drottning Boudica är det inte så många som känner till. När jag skulle skriva om romartiden fick jag möjlighet  att berätta drottningens spännande, men blodiga historia. En spännande resa i det förflutnas historia och i fantasin!

Tack Kristina Simar för en jättefin recension!

Här kan du läsa mer om mina böcker.

Kramisar Kim 

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se

Skogens Guld = Kantareller

Efter regn kommer solsken och även kantareller. Här i Blekinge har vi haft några regniga dagar, varmt och mycket fuktigt. Det märks ute i skogarna, för kantareller och andra svampar poppar upp på de mest ovanliga ställen. Det gäller att se upp när du är ute och går, för rätt som det är växer en gul kantarell i din väg.

Vissa år är jag glad om kantarellerna täcker en liten yta av stekpannan. I går var det nästan så att kantarellerna inte fick plats i pannan. När det är mycket svamp brukar jag förvälla dem och frysa in dem. Är det VÄLDIGT mycket svamp brukar jag torka dem på handdukar i extrasovrummet och sedan stoppa i tillslutna burkar. Då kan jag spara svamparna i många år.

Kantarell

Ibland lär jag upp mina hundar att leta kantareller, då hittar jag svamp på de mest konstiga ställen. I år är det så mycket kantareller att jag inte behöver lära upp någon hund, men egentligen borde jag det, inför snålare kantarellsomrar.

Kantarell

 Beskrivning av Kantarell:
• Hela fruktkropppen gul.
• Hattens översida slät, med ofta vågig hattkant.
• Hattens undersida har grenade åsar som löper ner på foten.
• Kött gulvitt, med något skarp smak och fruktig doft.

Kommentar:
Växer i löv- och barrskog och är vanlig i hela landet utom i Norrlands inland. Förekommer även i fjällbjörkskogen.
Kantarellsäsongen är mycket lång, ofta kommer de första kantarellerna redan i juni-juli, och om nattfrosten inte är allt för grym så kan man finna dem långt in på senhösten. Självklart är kantarell en läckerhet!,

Förväxlingssvampar:
Det finns inga giftsvampar i Sverige som liknar kantarell.
Däremot kan ovana svampplockare förväxla den med narrkantarell som har skivor under hatten.

Man kan också förväxla kantarell med andra ätliga svampar:
Blek kantarell - blekare i färgen, läcker matsvamp!
Ametistkantarell - ofta med små violetta fjäll på hatten, sällsynt.
Orange kantarell - liten, spenslig, orange hattfärg, sällsynt.

Trattkantarell

Snart kommer även trattkantarellerna. De är svårare att upptäcka, men nog så läckra som vanliga kantareller. Dessutom brukar trattkantarellerna växa i stora grupper, det blir lätt att fylla svampkorgen.

Beskrivning av Trattkantarell:
• Hatt tunn, navlad till trattformad, ovansidan är gulbrun till brunsvart.
• Hattens undersida har gula till gråa grenade åsar som löper ner på foten.
• Fot ihålig, brungul till gul.

Kommentar:
Vanlig i mossig barrskog över hela landet. Ibland stöter man på trattkantareller som saknar ett färgpigment, de uppträder då i en helgul form.

Förväxlingssvampar:
Rödgul trumpetsvamp - saknar tydliga åsar, är snarare mer "rynkig" under hatten, läcker matsvamp.
Slemmurkling - geléaktig svamp som saknar åsar, oätlig.
Gullnavling - påminner uppifrån mycket om trattkantarell, men växer på murken ved och har glesa vaxartade skivor.
Grå kantarell - påminner om trattkantarell men är gråsvart, växer med ek, ätlig.

Det finns inga giftsvampar i Sverige som liknar trattkantarell. Trots detta förekommer rapporter om människor som av misstag fått med sig toppig giftspindling när de varit ute för att plocka trattkantareller.

Toppig giftspindling - Dödligt giftig. Växer i liknande miljö som trattkantarell, men är så annorlunda till utseendet att de båda arterna bara kan förväxlas genom ren slarv.

Nu vet du lite mer om kantareller. Ut i skogen och plocka lite av Skogens Guld och njut av den underbara smaken! Lycka till!

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se

Väntan...

Ingenting är som väntans tid. Det är pirr i magen av förväntan, längtan, förhoppning, rädsla och sorg.

Det är väntan på födelsedag, efter julafton, födelsedag och andra mysiga händelser.

Men det finns också väntan som inte är så trevlig, väntan på en begravning, sitta vid dödsbädden och vänta på döden, tandläkarbesök, stå i kö när man har bråttom.

Den bästa väntan är när någon jag tycker om kommer på besök. Då kikas det ut genom fönstret med jämna mellanrum, det putsas och fejsas, lagas mat och kakor, allt medan förväntan stiger inom mig. Kommer de snart?

Sommaren är fylld av väntan på besökare, alla lika kära, alla lika välkomna. Det blir stor glädje när de kommer, ett hugg av saknad i hjärtat när de åker. Ibland är det bara timmar mellan de olika besökarna, ibland har vi en dag innan nästa familj kommer. Då ska det tvättas, bytas lakan, förberedas mat, handla och vänta...

Sitter just nu och väntar på nästa familj, med två små kära barnbarn. Undrar om det är någon idé att blåsa upp den stora badpoolen? Kommer vädret att hålla i sig? Hinner jag blogga färdigt innan bilen tutar utanför grinden? Väntan...

Den ljuvliga väntan är underbar, men ack så långsamt tiden går när man väntar på något roligt!

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se