Välkommen till min Skrivarblogg

En blogg om Skrivtips, Boktips, Intressant fakta, Reseupplevelser och Livserfarenheter.
Här hittar du Skrivtävlingar och Skrivkurser. Här kan du se hur ett bokomslag blir till och hur man gör en bok.
Med andra ord hittar du här det mesta du behöver veta för att skriva en bok.
Debuterade som författare 1997 och har sedan dess utkommit med närmare 50 böcker.
Arbetar som författare, skrivkurslärare, föreläsare och låtskrivare.

Kim M. Kimselius har Copyright på samtliga inlägg

torsdag 31 mars 2011

Svastika/Hakkors

Hur många vet att nazisternas nu så välkända hakkors även kallas för svastika, vilket är sanskrit och betyder lyckobringande...

Svastika/Hakkors är ett likarmat kors med ändarna böjda, i regel rätvinkligt, ibland bågformigt. Svastikan/Hakkorset har förekommit i nästan alla kulturer.

Svastikan/hakkorset har tusenåriga traditioner i delar av Asien, bland annat Indien och Japan, och är fortfarande populär som symbol där. Inom hinduismen är det framför allt den fyraarmade guden Shivas tecken, en symbol för hans kraft som genomsyrar och upprätthåller kosmos (de fyra armarna når världens hörn). Vidare kan det beteckna evig rotation och därmed himlakropparnas rörelse och naturens självförnyande krafter. I vissa sammanhang tycks hakkorset ha fungerat som solsymbol. Den förekommer som heraldiskt vapen för flera japanska adelsätter. Den används även inom hinduismen och den tibetanska religionen som lyckotecken. 

I Indien är den medurs vridna svastikan (卐) vanligast, medan den moturs vridna varianten (卍) är vanligast i Kina, Korea och Japan, där den bland annat symboliserar buddhistiska tempel på kartor, på samma sätt som korset symboliserar kristna kyrkor.

Som andra enkla symboler har svastikan uppstått och använts inom flera historiska kulturer oberoende av varandra, i Europa exempelvis inom den minoiska kulturen. Fynd på brukskeramik har också gjorts på det europeiska fastlandet, bland annat kring floden Donau, och även så långt norrut som på södra Jylland i Danmark.

Svastikan/hakkorset förekommer i Amerika (särskilt i maya- och navajokulturerna) samt sporadiskt i Afrika. I Sverige har man funnit hakkorset på föremål från brons- och järnålder.

Svastikan påträffades under arkeologiska utgrävningar av det historiska Troja på 1870-talet. Här kom den – i romantikens anda – att på lösa grunder kopplas samman med de så kallade arierna, ett folk från det nuvarande Iran, som ett specifikt indoeuropeiskt tecken. 

Under de följande decennierna spreds den som en slags lyckosymbol i Europa och USA.

Åren 1918-1945 använde Finlands Luftkrafter en blå-vit, så kallad finländsk svastika som igenkänningsmärke och emblem. I finsk efterföljd kom också det lettiska flygvapnet 1919 att införa svastikan som sin symbol.

I Sverige användes fram till 1933 en svastika som logotyp för det elektrotekniska företaget ASEA. Företagets VD beslutade till slut att ta bort den på grund av associationerna med Nazityskland. Svastikan har även använts som kartsymbol i svenska kartverk som symbol för kraftverk.

Under perioden före nazisterna användes svastikan också som utsmyckning på många offentliga byggnadsverk, bland annat är den vanlig i friser och mosaiker.

Svastikan blev känd i Europa genom de tyska nazisterna och Adolf Hitler, som 1920 komponerade Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiets (NSDAP) fana och infogade en snedställd svastika i dess mitt. Sedan partiet tagit makten i Tyskland blev svastikan direkt associerad med landet och försvann allteftersom från alla andra kulturella sammanhang i Europa och Amerika. 

Om man offentligt visar upp svastikan i Sverige idag kan det räknas som förargelseväckande beteende eller falla under lagen om hets mot folkgrupp, och vara straffbart. Förbud mot symbolen finns även  i Tyskland och Österrike.
 
Ja, detta var lite mer fakta som jag lärt mig under arbetet med mina böcker På liv och död i andra världskrigets skugga och På flykt från andra världskrigets fasa.


Har även bloggat om Davidsstjärnan/Judestjärnan.

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst.