Välkommen till min Skrivarblogg

En blogg om Skrivtips, Boktips, Intressant fakta, Reseupplevelser och Livserfarenheter.
Här hittar du Skrivtävlingar och Skrivkurser. Här kan du se hur ett bokomslag blir till och hur man gör en bok.
Med andra ord hittar du här det mesta du behöver veta för att skriva en bok.
Debuterade som författare 1997 och har sedan dess utkommit med 60 böcker.
Arbetar som författare, skrivkurslärare, föreläsare och låtskrivare.
Håller distanskurser i skrivandet samt skrivkurser på Färgargården i Blekinge och Studieförbundet Vuxenskolan Karlskrona.

Kim M. Kimselius har Copyright på samtliga inlägg

lördag 28 maj 2011

Skrivarkurser sommaren 2011

Det finns många möjligheter att utveckla sitt skrivande i sommar.  Här hittar du några av alla de kurser som finns:
 
Gillar du att skriva? Dagbok, dikter eller berättelser? Är du nyfiken på att träffa andra som också gillar att skriva? Nu kan du anmäla dig till några dagars intensiv workshop i början av sommarlovet!
Vi börjar på fredagen precis när sommarlovet har börjat. Sedan får alla en skrivuppgift att plita på under helgen och så ses vi sedan måndag, tisdag och onsdag innan midsommar.
För vem?
Den här kursen är för dig som är mellan 13 och 15 år och tycker om att skriva.
Varför?
Meningen är att du ska prova på olika sätt att skriva, att du ska inspireras och utvecklas. Men också att du ska ha roligt och träffa andra som gillar att skriva.
Hur?
Vi skriver mycket! Provar olika författarverktyg och lär oss grunden i att skriva kreativt. Vi testar både långa och korta skrivövningar för att hitta inspiration och prova nya uttryck. Vi blandar fantasi och verklighet, skriver både dikter och berättelser. Vi skriver både själva och tillsammans med andra. Och så pratar vi om själva skrivandet och läser varandras texter.

Ska jag ta med mig något?
Nej, det finns block och penna och så använder vi oss av våra egna texter.

Kursfakta
Max tio deltagare.

Hur bokar jag mig?
Klicka på bokningsknappen. Skriv sedan också gärna något om dig själv och varför du vill gå i fältet "Meddelande till Folkuniversitetet". 


Här hittar du många olika skrivarkurser: Kurser.se
På Kurser.se hittar du skrivarkurser inom flera olika områden, till exempel kreativt skrivande och copywriting. Vi har listat skrivarkurser efter ort och kurstitel. Genom att klicka på respektive skrivarkurs hittar du information om kursens innehåll, pris och startdatum. Om du vill ha mer information eller önskar bli kontaktad av en kursarrangör kan du fylla i en intresseanmälan som finns längst ner på respektive kurssida.

Författarkurs
Drömmer du om att bli författare? Har du målsättningen att skriva en bok som antas av ett förlag? Då är en författarkurs något för dig. De flesta författarkurser lär dig skriva skönlitterärt. Du lär dig komponera en roman eller en novell med allt vad det innebär. Du lär dig skildra miljöer, teckna personporträtt och växla tempo i språket när det behövs. Det finns också författarkurser som är mer specifika; du lär dig till exempel skriva en deckare eller en faktabok. Oavsett vilken författarkurs du väljer kommer du att utvecklas till en bättre skribent.


Skrivarkurs
På en skrivarkurs lär du dig grundläggande tekniker för att skriva enkla, kreativa och intressanta texter. Utöver praktiskt skrivande lär du dig ofta att omsätta observationer och miljöer till levande text, karaktärbeskrivningar, storytelling och så vidare. Skicka en intresseanmälan till de aktuella kursarrangörerna så berättar de mer om sitt utbud.


SkrivarSidan
Skrivarkurser: Novellkurs och diktkurs

SkrivarSidans skrivarkurs i att skriva noveller för nybörjare och en kurs i att skriva dikter för nybörjare. Distanskurser via e-post som pågår ca ett år.

Nästa kursstart för diktkursen är den 7 juni 2011.
Nästa start för novellkursen är den 7 juni 2011.

Författarcentrums Skrivkurser:

Utbildningar och skrivarkurser

Skrivarkurser
Folkhögskolornas skrivarkurser  
Gotlands Folkhögskola Medborgarskolan Skrivarakademin, Stockholm
Skrivarkurser med Studieförbundet Vuxenskolan i Göteborg Skrivkurs i stilistik på nätet
Studiefrämjandet 
Skrivarsidan   
Skrivarkurs i fjällen       
 
   
Högskolor och universitet                                                                                
Göteborgs universitet, Litterär Gestaltning                                                
Högskolan i Gävle
Karlstads universitet
Linköpings universitet
Lunds universitet (sök på Författarskolor) 
Stockholms universitet                                                                              
Södertörns högskola Umeå universitet Växjö universitet 

  
Författares egna kurser
Att ge ut en bok själv - Göran Fagerström
Att öppna skrivkranen - Göran Fagerström
Deckarskolan - Helena Sigander
Skapandets väg, avancerad författarkurs - Jorun Modén
Skriva dramatik, en vecka på Lendas, Kreta - Kersti Björkman


Ja, det var några av alla de kurser som finns. Om du söker på nätet på Skrivarkurser hittar du säkert fler, om inte någon av ovanstående kurser passar dig! Lycka till och ha en underbar skrivarsommar!


Här hittar du mängder med skrivtips!
Kramisar Kim  

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst.

fredag 27 maj 2011

Andrée de Jongh, Motståndsrörelsen under Andra Världkriget

Andrée de Jongh med den klocka
hon fick av RAF
Grevinnan Andrée de Jongh, grundade och organiserade motståndsrörelsen "The Comet Escape Line", en organisation som tog hand om de allierades flygare som hade störtat. Flyktvägen gick från Belgien genom Frankrike till Spanien och användes av hundratals nedskjutna flygare som flydde från det nazistockuperade Europa.

Andrée de Jongh var känd som "Dedée". Hon började sitt motståndsarbete direkt tyskarna hade invaderat Belgien i maj 1940. Då var hon bara 24 år och frivillig Röda Kors arbetare. Men hon gav upp sitt arbete for att ta hand som sårade soldater. Så fort de sårade kunde gå hittade hon ett säkert hus åt dem och rekryterade sina vänner för att hjälpa henne.

Med alla dessa allierades soldater utspridda över Belgien insåg Dédée att hon var tvungen att hitta ett sätt att sända dem tillbaka till England. Med hjälp av sin far Frédéric de Jongh byggde hon upp en kedja av säkra hus som hon kunde flytta männen till, från Brussel genom Paris ned till västra Pyreneerna.

När hon tog tre soldater längs rutten till Bilbao i augusti 1941, kontaktade hon det Brittiska konsulatet för vidare hjälp. Men vice-konsuln var mycket skeptisk mot henne och trodde först att det var en komplott av tyskarna. Han hade svårt att tro att en så liten och vacker ung flicka kunde ha gjort den långa resan till fots genom bergen, efter att första ha tagit sig igenom ett ockuperat Frankrike. Han sa att han skulle kontakta den brittiska ambassaden i Madrid. Hennes svar var då att hon skulle komma tillbaka om några veckor med fler män. Det var början på Andrée de Jonghs flyktlinje genom ett nazistockuperat Europa.

Andrée de Jongh var yngsta dottern till läraren Frédéric de Jongh och var född i Schaerbeek i det tyskockuperade Belgien 30 november 1916. Hon utbildade sig till sjuksköterska inspirerad av Edith Cavell, sjuksköterskan som blev skjuten 1915 för att hon hjälpte brittiska soldater att fly under första världskriget.

När Andrée de Jongh hade fått igång sin flyktlinje The Comet Line, (som fick sitt namn på grund av den hastighet med vilken de lyckades få ut de nedskjutna piloterna) var det en ständig ström av nedskjutna besättningsmännen till det "sista huset" i den Fransk/Baskiska byn Urrugne.Vilken rutt de flyende i The Comet Line än tog, avslutades den i det "sista huset". Här inväntade de baskiska guiderna som organiserades av en man som kallade sig Florentino. Han hjälpte de flyende hastigt vidare över floder och berg, tillsammans med Dédée som hela tiden uppmuntrade dem.

Dédée de Jongh gjorde mer än trettio resor fram och tillbaka, när hon eskorterade 116 flyende, varav cirka 80 var besättningsmän på nedskjutna flygplan. Den 15 januari 1943 blev hon förrådd när hon befann sig i Urrugne tillsammans med tre RAF piloter. Huset stormades och hon tillfångatogs. Hon förhördes och torterades av Gestapo och för att rädda andra erkände hon att hon var ledare för flyktlinjen. Men Gestapo vägrade att tro henne, eftersom hon var en sådan ung, oskyldig flicka, som omöjligt kunde vara ledare för en motståndsrörelse som sträckte sig från Belgien till Spanien.

På så sätt överlevde flyktlinjen och när de allierade invaderade Frankrike i juni 1944 hade mer än 500 män passerat längs flyktlinjen. Men de hjälpande människorna längs flyktlinjen hade fått betala ett högt pris, både män och kvinnor var avrättade, så även Dédées far, Frédéric, som blev skjuten 1944.

Dédée de Jongh sändes till koncentrationslägren Mauthausen och Ravensbruck. Under två år levde hon på smutsiga potatis och löksoppa, medan hon använde sig av sina sjuksköterskekunskaper för att slippa avrättas. Även om hon överlevde var hon fruktansvärt illa behandlad och mycket undernärd, när de allierade till slut kom till lägret i april 1945. Många av Dédées vänner dog i fångenskap, en av dem var Francia Usandizaga, som hade det "sista huset" i Urrugne.

Efter att ha återfått sin hälsa fick Dédée de Jongh motta George Medalj på Buckingham Palace i London. Detta är den högsta tapperhetsutmärkelsen en civil utlänning kan få i England. Efteråt höll RAF Escaping Society en middag till hennes ära, som värd stod Sir Basil Embry. Amerikanerna belönade Dédée de Jongh med Medal of Freedom, fransmännen gav henne Chevalier of the Légion d'honnour. Belgarna gav henne Chavalier of the Order of Leopold samt Croix de Guerre with palm. 1985 fick hon titeln grevinna av kung Baoudoin.

Efter kriget fortsatte Dédée arbeta som sjuksköterska på bland annat en spetälskekoloni i Belgiska Kongo, innan hon flyttade till Etiopien. När hennes hälsa började svikta återvände hon till Brussel.

Andrée de Jongh beskrivs som "en av våra bästa agenter" av Airey Neave. Han skrev en bok om henne och kallade henne för Little Cyclone. Många medlemmar av RAF Escaping Society beskriver hennes inre styrka och medmänsklighet.

Andrée de Jonghs filosofi var enkel. År 2000 sa hon: "När det blev krig visste jag vad som behövde göras. Det fanns ingen tvekan. Vi kunde inte låta bli att göra det vi måste, bara för att vi var medvetna om riskerna. Även om det var våra egna liv vi riskerade var vi tvungna att kämpa till sista andetaget."

Dédée de Jongh dog 13 oktober 2007, 90 år gammal. Hon förblev ogift i hela sitt liv .

Nu undrar du säkert varför jag berättar om motståndskvinnan Andrée "Dédée" de Jongh... Jo, det är nämligen så att hon är med i min bok På flykt från andra världskrigets fasa. Efter att ha läst fakta om Dédée känner jag stor beundran för hennes mod och energi, och jag vill att minnet av hennes kamp, för att rädda liv under andra världskriget, ska leva vidare!

Kramisar Kim

Tidigare Intressanta Faktainlägg:
Andra världskriget
Davidsstjärnan/Judestjärnan

Svastikan/Hakkorset 

Kina:
De första Kinesiska Skrivtecknen
Kinesiska murens historia
Hund i Kina
Några kinesiska uppfinningar, bland annat stigbygeln
Kinas förste kejsare
Terrakottaarmén på Östasiatiska museet i Stockholm

Pompeji
Pompeji i ruiner


Frankrike:
Slottet Versailles fontäner
Giljotinen ett löpande-band-mordredskap

Champagnens historia
Flykten till Varennes / Franska Revolutionen
Eiffeltornet i Paris, Världsutställningen 1889
Frihetsgudinnan i Frankrike och USA

Mat:
Världens äldsta snabbmat

Bantning:
Bantning ur historisk synvinkel

Romarriket:
Historiska fel i filmen Spartacus
Roms sju kullar och Roms födelse

Kronprinsessan Victorias anfader:
Jean Baptiste Bernadotte sedermera Kung Karl XIV Johan

Brudklänningens historia:
Visste du att det var Storbritanniens drottning Victoria som gjorde vit brudklänning till ett mode? Om detta och mycker mer kan du läsa här.

Fakta om Fotboll:
Fotbollens historia

1800-talets Facebook:
Tänk... redan på 1800-talet fanns en form av Facebook

Fakta om Klotter: 
Klottrets historia går långt tillbaka i tiden.

Svensk Koloni:
Den svenska kolonin Nya Sverige i Amerika


Venedig, sagornas stad:
Venedigs historia, fakta och reseinformation

Titanic:
Läs om skeppet Titanics sorgliga historia

Midsommarafton:
Varför firar vi Midsommar?

Konfliktdiamanter:
Blodig Diamant, en skrämmande berättelse.

Vampyrer:
Här kan du läsa om Vampyrer, Greve Dracula och Twilight

Fakta om Egypten:
Mumier
Tutankhamons kläder
Howard Carter fann farao Tutankhamons grav

Fakta om Ecuador/Peru:
Krympta huvuden

Internet:
Internetanvändning

Digerdöden/Svarta Döden/Pesten
Här kan du läsa om Digerdöden

Stigbygelns historia
Här får du veta mycket om stigbygeln, sadeln och hästens historia.

Bluehenge och Stonehenge
Några av västvärldens mest berömda stensättningar

Tobakens historia:
Här kan du läsa om tobakens historia, men också om rökningens konsekvenser.

Om flaskvattens konsekvenser:
Giftigt flaskvatten

Persien
Marathon och Persien

Lund:
Domkyrkan i Lund, fylld av mystisk och märkliga ting.

Fakta om Nya Zeeland:
Maorierna, Nya Zeelands urinvånare. Folkets historia samt tatueringskonst.
Jordbävning i Christchurch Nya Zeeland

Sveriges sista avrättning:
Årsdagen av den första och sista avrättningen med vår svenska giljotin

Chokladens historia:
Här kan du lära dig mycket om chokladens historia.

Julens historia och traditioner:
Varför firar vi julafton, juldagen, advent? Här kan du lära dig mycket av våra svenska jultraditioner

Vad är det för skillnad på marsipan och mandelmassa? Vill du göra din egen marsipan, gå på marsipanskola? Här hittar du alla svar.
Julmat över hela världen
 
Nyår
Nyårstraditioner, mat, champagne med mera 


Böcker
Nu är det bevisat att böcker är lugnande
Djävulsbibeln och Silverbibeln
Turboförfattare: George Simenon och Saw Alonzo
Nora Roberts, otroligt produktiv författare


Växthuseffekten
Växthuseffekten, vem kom på ordet och vad innebär det?


Alla hjärtans Dag
Vet du varför vi firar Alla hjärtans dag?


Internationella Kvinnodagen
Internationella Kvinnodagen

 
BÖRJA BLOGGA
Kom igång att Blogga, läs här


Japan
Jordbävningen i Japan 11 mars 2011


Radio
Radions historia


Elisabeth Taylor
Elisabeth Taylors liv


Babylon
Babylons hängande trädgårdar


Påsk
Varför firar vi påsk?


Skånsk djungel
Dalby Hage / Dalby Söderskog





Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst.

torsdag 26 maj 2011

Djungel i Skåne / Dalby Hage / Dalby Söderskog

Idag har jag och Tola varit i en bit av Skånes Djungel = Dalby Hage/Dalby Söderskog. Försöker alltid ta mig hit på våren för att se marken täckt av orkidéer. Men i år fick vi en tidig vår och de flesta orkidéer var utblommade.
Tola, vid den äldre delen av gångbanorna.
Dalby hage är en lövskog med kontinental prägel. Gynsamma förutsättningar har skapat en skog med få motsvarigheter i Sverige. Vårens blomsterprakt och sommarens grönska ger i sin storslagenhet en antydan om hur skogarna i de sydligaste delarna av vårt land kan ha sett ut innan människan förändrade landskapet.
Här tas inte nedfallna träd bort, utan man sågar bara en öppning i trädet så att stigen blir frilagd.
Just det här stora trädet verkar vara en populär lekplats för barn,
för barken var helt avskalad och trädstammarna slitna.
Den bäck som skär genom nationalparken ger ett tvärsnitt av av de förutsättningar som har skapat skogen. Överst ligger en kalkrik moränlera, som ger förutsättningar för näringsrikedom, hög markfuktighet, ytligt grundvatten ger god växtlighet.

Det vilar en trolsk stämning över Dalby Hage
Dalby Söderskog är en del av Dalby Hage, som från medeltid och fram till 1700-talets början använts som hästbete. Därefter minskade betestrycket, men ännu långt in på 1800-talet betade nötkreatur här. Under hela denna tid har människor hämtat både ved och byggnadsvirke från skogen.
Höjdpunkten på våren är att se alla orkidéerna som blommar i Nationalparken.
De äldsta träden i skogen är stora ekar som spirat i början av 1700-talet. De vida kronorna vittnar om att de har vuxit upp i ett öppet beteslandskap. En andra generation ekar samt de flesta av skogens vidkronade bokar visar på en kraftig gallring på 1800-talet.
Tyvärr var jag lite sent ute och hittade bara några enstaka exemplar.
Inte gjorde Tola saken bättre genom att sticka fram svansen precis när jag knäppte av...
Sedan trycket på skogen, från människorna, avtaget under 1800-talet och helt upphörde vid sekelskiftet, har de naturliga förutsättningarna gynnat alm och ask. Skogen har slutit sig och den skuggkänsliga eken förmår inte längre föryngra sig. Almsjukans angrepp och de äldsta trädens död har dock åter börjat öppna upp gläntor.

Karta över nationalparken
Den betesgynnade hagmarksfloran som fanns när Nationalparken bildades, har med tiden ersatts av skogslevande arter. Innan lövverket tätnat är vårblomningen överdådig med mattor av vit- och gulsippa, vårlök, svalört, lungört och Skånsk nunneört. Under sommarens täta lövverk dominerar skogsbingel och kirskål.

De gamla träden och den stora mängden död ved skapar en god miljö för lavar, mossor, vedlevande insekter och hålhäckande fåglar såsom hackspettar, starar, mesar, kajor och kattugglor. Även sångarna trivs här och från lövverkets fågelkörer hörs under vår/försommaren bland annat svarthätta, härmsångare och grönsångare. Bland däggdjuren kan man träffa på flera arter fladdermöss, igelkott, fälthare och räv. En liten rådjursstam håller till i skogen och dess närhet.

Dalby Söderskog sköts för att skogen huvudsakligen ska få utvecklas fritt. Målet är en ädellövskog på den skånska sydvästslätten i sitt naturliga tillstånd. Viss skötsel förekommer. Ett område med gamla ekar underhålls med återkommande röjningar. Utan hjälp av människan skulle ekarna konkurreras ut av ask och alm. Även på fornlämningen Hästhagevallen röjs en del sly bort. Hästhagevallen är en upp till 10 meter bred och 1,5 meter hög jordvall med vallgrav som omsluter nationalparkens sydöstra del. Vallens ålder och ursprungliga funktion är höljt i dunkel, men en teori är att  vallen är inhägnaden till en "djurhage", det vill säga en jaktpark för kungar och herremän.

Nationalparken bildades 1918 och är Skånes första nationalpark (och en av landets första). Den omfattar cirka 36 ha och ingår i EUs ekologiska nätverk av skyddade områden.

Idag när jag gick i Dalby hage fördes jag iväg till Nya Zeeland, eftersom fuktigheten och den täta växtligheten, i kombination med värmen, påminde mig så mycket om många av de promenader jag tog på Nya Zeeland. Att ha vandrat i Dalby hage är som att ha mediterat, för det stärker både kropp och själ och gör att jag mår så bra!

Delar av Dalby Hage är handikappsanpassad med stora breda trädplankor. Här och där ligger små gläntor med fikaplatser där bord och stolar är gjorda av riktiga stockar, allt för att det ska smälta in i naturen.

Om du ännu inte har besökt Dalby Hage kan jag varmt rekommendera en tur dit. Passa på när det inte är turistsäsong, då är chansen störst att du får njuta av fågelkören, vattnets porlande och den frid som råder i skogen.

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst.

onsdag 25 maj 2011

Jag klarade det! / Snapphaneskolan Knislinge

Det var med bävan jag åkte iväg i morse för att hålla fyra föreläsningar, inte för att jag var rädd för att tala inför klasserna, utan för att min röst kom tillbaka lite knaggligt först igår efter nästan två veckors tystnad, på grund av stämbandsinflammation.

Fick mycket fint mottagande på Snapphaneskolan i Knislinge. Det är andra gången jag besöker skolan och jag fick höra många positiva saker från mitt förra besök: Hur elever hade kommit igång att läsa, skriva och så vidare.

Jag bad om en kopp te för att lena halsen innan jag började prata, laddad med en burk honung i väskan, men den behövde jag inte plocka fram. Det visade sig nämligen att en av lärarna var en flitig Kinaresenär och undervisade i Kinesiska. Hon hade ett underbart Olongte med ginseng, som hon kokte kanna efter kanna och hällde upp på termos till mig. Tror jag drack tre stycken stora tv-kannor, som de kallades när jag var barn, eftersom folk kokte kaffe och hällde på fina termoskannor att ha vid tv:n. (Fick höra att Kinesiska var ett mycket populärt ämne och det var många som ville läsa Kinesiska, men tyvärr inte fick plats. Tänk vad häftigt, att kunna tala Kinesiska!)

Tack vare massor av varmt te, underbara elever och väl förberett inför mitt besök med mikrofon, kunde jag tala i normal samtalston, trots att rösten plötsligt försvann mitt i orden ibland. Vet inte om det bara var jag som tänkte på det, eftersom jag var rädd att jag plötsligt skulle stå där helt tyst igen.

Rösten var skrovlig och det var ansträngande att prata, men med magstöd och te fungerade det trots allt väldigt bra. Ingela som hade hand om mig, hörde nog hur ansträngd min röst var, för hon föreslog att vi skulle slå ihop två klasser så att jag fick en lektion mindre. Tyvärr lät det sig inte göras idag, så det blev fyra lektion. Däremot flyttades en av morgondagens lektioner ihop med en av dagens, vilket innebär att jag bara har två lektion imorgon.

Det är så härligt att träffa alla dessa underbara elever runt om i vårt land, lyssna på dem, besvara deras frågor, stötta, uppmuntra och inspirera.

Läraren i kinesiska skickade med mig lite Olongte för att jag skulle fortsätta kurera mig, så det blir några fler kannor te innan det är dags för sängen. Har ju en föreläsningsdag imorgon och dessutom ska jag signera på Akademibokhandeln Gleerups i Lund på lördag och nya föreläsningar nästa vecka, och veckan därpå...

Sedan blir det sommarlov och då ska jag skriva en alldeles ny bok, som jag inte tänker avslöja något om förrän den är helt klar...

Är så glad att det gick bra idag, ja faktiskt jublande glad, men trött efter anspänningen. Tola har nog inte sovit så mycket idag utan väntat på mig, för hon suckade just till och började sedan snarka, nöjd efter vår promenad och kvällsmålet.

Nej, nu ska jag ta mig en kopp te igen, smörjmedel för trötta stämband!

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst.

tisdag 24 maj 2011

Helt klar med På liv och död i andra världskrigets skugga

Igår blev jag helt klar med På liv och död i andra världskrigets skugga.

Det innebär att boken är korrekturläst många, många gånger av mig och dessutom av fyra korrekturläsare.

Jag har också "brutit om" boken, med andra ord gjort helt färdiga boksidor, lagt in bilder... Ja, nu ser texten ut som en riktig bok, sida för sida.

Det infinner sig alltid en lätt vemodig känsla när en bok är färdig, och jag skulle nog ha blivit väldigt ledsen om jag inte hade haft någon ny bok att direkt fortsätta skriva på. Men nu har jag det, och dessutom med samma tema, andra världskriget. Därför behövs ingen ny faktainläsning, utan det är bara att köra på. Helt underbart faktiskt!

En av de saker som jag tycker är så roligt när jag nu ger ut på eget förlag, det är att jag får göra boken från början till slut, alltså skriva in manus, ordna korrekturläsning, omslag, baksidestext och bryta om/göra en färdig produkt att sändas iväg till tryckeriet. Boken känns verkligen klar när den är ombruten. Den är ju där, som riktig bok, fastän sidorna inte är limmade och den hårda pärmen saknas.

Så här tycker korrekturläsarna om boken:
"En spännande och välskriven berättelse från vår mörka historia. Jag skulle inte vilja byta plats med Theo och Ramona..." Ingela Svensson
"Trots ett tema som är både känsligt och ofta tabubelagt tycker jag att Kim gjort ett storartat jobb med den här boken. Hon har inte varit rädd för att kalla saker vid sitt riktiga namn och inte backat för sanningen - den hemska sanningen." Annelie Nilsson
"Mycket bra skrivet! Personligt och fångande!" Kristina Fridensköld

Här är baksidestexten:
En judestjärna kastar Theo och Ramona in i andra världskrigets fasor. Till deras förvåning har någon annan rest med dem i tiden. En person som ställer till det rejält för dem i sin okunnighet om tidsresor. De hamnar direkt i allvarliga svårigheter som bara har en enda utväg: Döden!
En fängslande bok som skildrar andra världskriget från olika sidor: En tysk familj, gömda personer, samt judar i koncentrationsläger. Boken beskriver även många av andra världskrigets händelser genom de olika personernas upplevelser.
En ohyggligt spännande historisk äventyrsbok, som avslutas med en gedigen faktadel om andra världskriget. 15:e fristående historiska äventyrböcken i serien om Theo och Ramona.


Här får du lite smakprov i form av första kapitlet till På liv och död i andra världskrigets skugga:
Trampet av militärstövlar ekade mellan husväggarna när klackarna rytmiskt slog mot gatans stenläggning. Ljudet av de marscherande soldaterna överröstade motorernas brummande från de motorcyklar och bilar som körde längs kolonnen.

Ljudet var så oväntat att både Theo och Ramona ryckte till, samtidigt som de såg ned på det Theo höll i handen: En gul stjärna av tyg. Det tecken judar var tvungna att bära på sina kläder under andra världskriget. Davidsstjärnan som Theo hade plockat upp från trottoaren utanför Ramonas föräldrars hus, efter att den gamla damen tappat den ur sin ficka.

"Det är inte sant..." viskade Ramona och stirrade med skräckslagen blick på Theo, som skakade på huvudet över sin dumhet.

Theo var arg på sig själv för att han hade plockat upp den lilla tygbiten. För även om han inte ville tro att det kunde vara sant, verkade Davidsstjärnan ha fått dem att förflyttas i tiden.

En flicka stod framför dem och sträckte ut handen efter den gula stjärnan.

"Tappade jag den?" sa hon och snappade åt sig tygbiten innan Theo hann reagera.

"Nej, vänta!" sa han och lyckades ta tag om flickans axel innan hon hann springa iväg.

Efter alla tidsresor Theo och Ramona hade gjort, hade de lärt sig att det oftast var det föremål som fått dem att resa i tiden, som var deras enda chans att ta sig hem till sin egen tid igen. Därför gällde det att ta tillbaka den gula stjärnan, annars skulle de aldrig kunna komma hem igen.

Klackarna som slog mot gatan var nu inte lika rytmiska. Soldaterna hade delat upp sig i mindre grupper som rusade in i de höga stenhusen.

"Vi måste härifrån!" väste flickan och hennes ljusa guldlockiga, långa hår flög runt huvudet när hon upprört ruskade på det.

Ramona kände hur fasan gjorde henne handlingsförlamad. De hade kommit till andra världskriget, då Hitler lät utrota judarna. Det verkade som om de stod tillsammans med en judeflicka, varför skulle flickan annars bära judestjärna? De tyska soldaterna skulle säkert tro att även hon och Theo var judar, mörkhåriga som de var.

Vi måste ta oss hem igen! Nu! Direkt! tänkte Ramona, men gjorde ingenting eftersom hon helt enkelt inte kunde.

"Kan någon tala om för mig vad det är som händer?"

Rösten som hördes bakom Ramona fick henne att skälva till och ta sig ur handlingsförlamningen. I samma stund kände hon handen på sin axel. Hastigt vände hon sig om, vilket gjorde att handen släppte taget. Ramona trodde knappt sina ögon.

Ja, det var början på boken På liv och död i andra världskrigets skugga. Snart kommer det att läggas ut flera kapitel på Smakprov och Provläs. Håll utkik ifall du vill läsa mer smakprov ur boken.

Här kan du läsa tidigare inlägg som har något att göra med På liv och död i andra världskrigets skugga.

Här får du veta mer om Davidsstjärnan/Judestjärnan.

Nu ska jag fortsätta arbeta med På flykt från andra världskrigets fasa!

Kramisar Kim


Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst.

måndag 23 maj 2011

Skrivprocess: Första meningen i boken

Det gäller att fånga läsaren direkt med första meningen i din berättelse, något som är viktigt om du vill ha en chans att få din bok publicerad. För om du inte fångar redaktören på förlaget blir din bok inte utgiven...

Ett mycket bra sätt att fånga läsaren är att "kasta in" huvudpersonen i berättelsen direkt i första meningen. Se till att något spännande händer, något som gör att läsaren direkt fastnar i texten och drivs att läsa vidare.

Så här börjar mina böcker:

"Mina damer och herrar, vi landar strax i Rom och vill därför be er att spänna fast era säkerhetsbälten." (Tillbaka till Pompeji)

"Nej, inte nu igen!" ropade Ramona förskräckt. (Jag är ingen häxa)

"Titta här, Theo!" ropade Ramona upphetsat och viftade intensivt med armarna för att fånga Theos uppmärksamhet. (Faraos förbannelse)

"Jag är rädd", sa Ramona och strök med darrande hand undan svettdropparna som envisades med att rinna ned i ögonen. (Den gömda Inkastaden)

"Ovädret var över Theo och Ramona innan de hann reagera." (Vikingaträl)

"Han drog yllefilten över axlarna och rös av kyla, trots att svetten flödade ymnigt från hans kropp." (Svarta Döden)

"När Ramona öppnade sina himmelsblå ögon denna försommardag, hade hon inte en aning om vad sommarlovet skulle föra med sig." (Snapphanar!)

"Vakna, Ramona! VAKNA!" (Giljotinen)

"Förbryllat stirrade Ramona och Theo på varandra." (Riddarsvärdet)

"Vad har jag nu ställt till med?" utbrast Ramona, när hon kände den välbekanta yrseln inför en tidsförflyttning gripa tag i henne. (Det glömda kriget 1808-1809)

Regnet piskade mot spåntaket på det gamla 1600-talshuset, Sporrakulla gård. (Snapphaneresan)

"Åh, snälla, vi kan väl gå in här? bad Ramona och stoppade Theo, som med bestämda steg var på väg att passera tatuerarens vagn." (Kinesiska Draken)


”Något osannolikt var på väg att hända Theo. Något oerhört som helt skulle förändra hans liv.” (Theos Pompeji)

”Vad är det här för något?” hade Theo sagt, och i nästa stund var ingenting sig likt. (Boudicas strid mot Romarna)

”Trampet av militärstövlar ekade mellan husväggarna när klackarna rytmiskt slog mot gatans stenläggning.” (På liv och död i andra världskrigets skugga)

”Obehaget växte sig större för varje minut.” (På flykt från andra världskrigets fasa)

"I samma stund som Kimberlie hörde smällen kände hon stöten som gick igenom planet." (Kimberlie - Äventyr på Nya Zeeland)

"Kimberlie låg stel av fasa i sängen och lyssnade på rösterna som trängde in från rummet intill." (Kimberlie - Ett nytt liv)

”Idag är det min födelsedag”, sa Kimberlie och kände ett hugg av saknad i bröstet, i magen, ja över allt. (Kimberlie – Främlingar)

Känns det som om jag med de första meningarna ur böckerna har lyckats fånga dig? Känner du att du vill läsa mer? Då förstår du kanske vad jag menar med att fånga läsaren direkt med första raden. (Läs utdrag ur böckerna på www.kimselius.se)

När jag kom ut på Wahlströms förlag jämförde min redaktör mitt sätt att skriva med Selma Lagerlöf. Hon började sina berättelser med att fånga läsaren med första raden: "Äntligen stod prästen i predikstolen". Läs mer här.

Tänk också på att det inte bara är första raden som ska fånga läsaren, utan hela boken. Många som skriver har en väldigt bra inledning och ett mycket bra slut, men boken liksom dör på mitten... Hur du ska förhindra det talar vi om en annan gång!

Kasta in dina huvudpersoner i berättelsen och sätt igång och skriv!

Kramisar Kim

Tidigare inlägg om Skrivprocessen/Skrivtips:

Spökskrivare 
Tänk vad ett ord betyder mycket
Lugn och harmonisk av böcker
Skrivarskolor Sommarkurser 2010




 










Skrivprocess
Skicka din berättelse till förlag
Jobba med gula lappar och se exempel.
Nya gula lappar och skrivtips.
Hitta ditt författarspråk 
Kött på benet

Huller om buller-tekniken
Första meningen
Slutet 
Ge dig tid att stanna upp

Om jag ändå kunde tänja på tiden
Motivation och disciplin
Snart klar 
Korrekturläsning
När allting finns där och har bråttom att komma ut 

Det kom ett mail 
Skriva för skrivandets skull
Skriva synops 

Att arbeta med ordspråk

Synonymer, en spännande lek med ord
Läsarna är viktiga

Att använda sig av livserfarenhet i sina böcker

När inspirationen flödar 
Sprudlande skrivarglädje 
Kreativitet och vardagsbestyr
Skrivprocess och drömmar

Mellan dröm och verklighet
Skrivandet och livserfarenhet
Korrekturläsarna

Skrivkramp? 
Vad händer på nätet när jag dör?
Skrivglädje 
Skriv medan du sover
Skriv direkt ur hjärtat!
Iaktta och memorera...
Tid att skriva



Bygg upp din berättelse
Skrivandets alla små stunder
Skrivlängtan
Skrivklådan stillad...
Skrivar-endorfiner
När skrivandet känns som bäst
Vad ska jag berätta om?
Skriva för barn och ungdomar
Så många ord!
Steg för steg

Ord föder ord

Hur viktig är bokens titel och hur väljer du namn på boken?
Skicka din berättelse till ett bokförlag
Det händer något magiskt... 
Att ta kritik
Glöm inte backupen!!!
Skriva slutet först...
Fasta Gula lappar 
När fantasin tar över kan det bli så här...

Berättelsen färdig, fortsätt jobba!  

Skriv din berättelse genom någon annan / Spökskrivare
Hur gammal ska man vara för att bli författare?

Hjälp på vägen
En gång

Det är så många ord  


Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst.

söndag 22 maj 2011

Pompeji och Häxförföljelsen

Tycker det är jättekul när mina böcker recenseras på bloggarna. Den här gången har tre olika bloggare berättat om mina böcker.

Först ut är Monika Häägg Tankar om böcker och kultur, med Theos Pompeji:
"Kim visar både prov på sin förmåga att skriva en spännande historia och ger oss samtidigt goda historiska kunskaper.
Jag kan verkligen rekommendera böckerna till ungdomar som vill läsa spännande böcker, men också för dem som är nyfiken på historiska händelser."


Läs hela blogginlägget här


Även Helena på Livet på Citronodlingen har skrivit om Theos Pompeji:
"Som vanligt med Kimselius böcker så är berättelsen skriven på ett sätt som gör att man hela tiden vill vända blad, och det är lätt att skaffa sig en bild av hur saker och ting såg ut med hjälp av hennes rika beskrivningar."

Läs hela blogginlägget här




Vicky på Böcker etc har skrivit både om Tillbaka till Pompeji och Jag är ingen häxa.
Tycker om hennes rubrik: "Hon läser så lavan sprutar..."

"Sedan helgen har min 8-åring fått låna några av Kim M. Kimselius böcker om Theo och Ramona. Den första Tillbaka till Pompeji läste hon ut på ett par kvällar och nu är hon redan halvvägs genom Jag är ingen häxa. Eftersom jag förstod att hon älskade den första boken så försökte jag pressa henne lite på vad det var som var så bra. Men hon är som en mussla (likadant när jag frågar om skolarbeten etc) och säger bara att den var så spännande. När hon skulle börja på Jag är ingen häxa sa hon att hon hoppas Theo är med i den också - så han verkar ha gjort intryck!"


Läs hela inlägget här.
 
Hittade också en kul sida, Boktipset.se där man kan recensera böcker. Den hittade jag tack vare ovanstående blogginlägg.

Alltid kul att få höra vad läsarna tycker om böckerna. Som författare lever man i sin egen lilla bubbla, en värld utan riktiga levande människor, även om de människor jag skriver om känns nog så levande för mig.

Fredagen den 13 försvann min röst och den har fortfarande inte kommit tillbaka. Hoppas innerligt att jag fått rösten tillbaka till på tisdag så jag slipper avboka kommande föreläsningar.

Här kan du läsa fler recensioner.

Nu ska jag sätta mig och jobba med På flykt från andra världskrigets fasa. Min snart 88-åriga pappa fick manus på boken På liv och död i andra världskrigets skugga. Igår berättade han att han hade så svårt att lägga ifrån sig boken att han var tvungen att sitta på dagtid och läsa, något han vanligtvis inte brukar göra. Härligt! Ska bli spännande att höra vad andra läsare tycker om böckerna om andra världskriget när de kommer ut i höst!

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst.