Välkommen till min Skrivarblogg

En blogg om Skrivtips, Boktips, Intressant fakta, Reseupplevelser och Livserfarenheter.
Här hittar du Skrivtävlingar och Skrivkurser. Här kan du se hur ett bokomslag blir till och hur man gör en bok.
Med andra ord hittar du här det mesta du behöver veta för att skriva en bok.
Debuterade som författare 1997 och har sedan dess utkommit med över 40 böcker.
Arbetar som författare, skrivkurslärare och föreläsare.

Kim M. Kimselius har Copyright på samtliga inlägg

lördag 26 februari 2011

Det kom ett paket, del 3


Nu har jag kommit till sista föremålet i det paket jag fick från Helena på Sicilien för några veckor sedan.

Både första presenten och andra presenten har varit helt underbara, så jag hade höga förväntningar på den tredje presenten, som du kanske förstår om du går in och läser om de tidigare presenterna på länkarna.

Den tredje presenten var en burk Pesto ai Funghi Porcini.

Peston är gjord på en Karl-Johanliknande svamp som växer i skogarna på Etnas sluttningar. Svampen är större och kraftigare och lite mörkare i färgen än vad vi är vana vid att se i Sverige.
Ingredienser: svamp (funghi porcini, som Karl Johansvamp ungefär), solrosolja, lök, vitt vin, persilja, vitlök, svartpeppar, salt.
Peston är helt fri från konserverings- och färgämnen.


Eftersom jag älskar Karljohansvamp var det med spänning jag tog den första skeden och provsmakade. WOW! Vilken smak. Jag älskar peston! Förmodligen är den tänkt att användas till pasta eller så, men jag breder den på mitt hårda Wilmabröd och njuter för fullt. Peston tillför vardagen lyx och flärd och jag är såååå rädd om den, för att den inte ska ta slut alltför fort.

Den här får verkligen toppbetyg av mig, även om jag tycker väldigt mycket om Don Ninos Olivolja och verkligen älskar Lavaviso Miele, så är trots allt Peston med Karljohanssmak min absoluta favorit av de tre presenterna från Helena på Butik Citronodlingen på Sicilien. TACK Helena! Nu har jag ännu en anledning att komma till Sicilien och besöka dig! Fast jag vet att jag kan beställa och få sakerna hemskickade till mig, vilket är toppen, för det blir svårt att klara sig utan de här tre sakerna i forsättningen nu när jag har vant mig vid dem.

Åh, vad det är kul att få presenter! Om du testar någon av de här produkterna, eller några av de andra hos Butik Citronodlingen kan du väl höra av dig till mig och berätta vad du tyckte om dem.

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst.

fredag 25 februari 2011

SMAKPROV Kimberlie - Främlingar

 
Nu kan du läsa flera kapitel ur den nya boken Kimberlie - Främlingar som utkommer 1 april 2011.

Baksidestext till boken:
Fru Moonwinds hus döljer en hemlighet som är flera hundra år gammal. Kimberlie och Andy bestämmer sig för att lösa husets gåta, men det går inte riktigt som de har tänkt sig. Det kommer mystiska främlingar till staden Dunedin. De verkar finnas överallt där Kimberlie och Andy är. Deras liv vänds plötsligt upp och ned, och ingenting blir sig likt, när de till slut upptäcker vad främlingarna är ute efter.

Du som älskar Kimselius böcker om Theo och Ramona, kommer att ta Kimberlie och Andy till ditt hjärta och sluka alla böckerna i den fängslande äventyrsserien som utspelar sig på Nya Zeeland.


Hoppas du tycker om smakprovet!

Kramisar Kim


Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst.

torsdag 24 februari 2011

En solstråle har slocknat...

Idag begravs min gudsons förstfödde, min brors sonson och min snart 88-åriga fars barnbarnsbarn.

Lille William blev bara tre år, efter att i halva sitt liv ha kämpat mot cancer gav han till slut upp. När det såg ut att vända och sjukdomen verkade vara besegrade, somnade han in lugnt och stilla i sitt hem.

Har du sett cancerreklamen, med fyra höga stolar och tre underbara barn som sitter där och ser spelevinkiga ut? Den tomma stolen markerar det barn som inte överlevde cancern. Igår sa min käre far att varje gång han ser det reklaminslaget tänker han på att William har suttit på den nu tomma stolen. Och precis samma tanke har slagit mig många gånger.

Istället för att köpa blommor skickade jag den här gången bidrag till Cancerfonden och skrev en liten vers. Orden kom snubblande och det är väl inte det bästa jag har skrivit, för ibland är det svårt att famna de ord som riktigt beskriver vad som hänt och vad man vill säga:

En liten ängel gjorde ett flyktigt besök på vår jord och skänkte glädje. Du var så älskad men det var inte nog för att sjukdomen besegra. Ett fotavtryck du lämnat här på jorden, nu flyger du bland andra änglar, fri från smärtan. Lille William, trots din korta tid på jorden, lever du kvar i våra hjärtan.

Det känns som om cancer blir allt vanligare, för jag känner många som har drabbats de senaste åren. Människor i precis alla åldrar. Några har klarat sig, andra har dött.

Därför behövs det mer forskning runt sjukdomen. Vem vet, nästa gång kanske det är jag, eller du, som drabbas...

Vill du stödja cancerforskningen kan du bidra med en liten peng genom att gå in på den här länken till Cancerfonden.

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst.

onsdag 23 februari 2011

Ut ur Skrivarbubblan

Alltsedan i julas har jag levt i en skrivarbubbla, där allting har handlat om att skriva och läsa research. Allt annat har fått vänta. Håret har vuxit sig långt i brist på besök hos hårfrisörskan, hemmet kunde ha varit mer välstädat och växterna mer ompysslade. All tid har gått till att skriva och det har varit en underbar tid.

Men nu är det snart dags att ta mig ut ur den skrivarbubbla jag har befunnit mig i. Dags att möta vardagen igen, med signeringar, föreläsningar och resor. Redan i slutet av nästa vecka ska jag iväg. Tänk att januari-februari har försvunnit så fort. Jag har njutit så mycket över att kunna skriva vilken tid som helst på dygnet, och faktiskt gjort det också, alltså skrivit alla dygnets timmar.

Vet att jag nästan kommer att få separationsångest när jag ska iväg på ett uppdrag för första gången på länge, för jag vill ju stanna kvar hemma och skriva. Men när jag väl är där får jag ny inspiration, ny energi och nya ord och då är det bara att åka hem och sätta allt på pränt.

Tror inte att jag är ensam om att gå in i en Skrivarbubbla, att fokusera och bara arbeta med mitt manus. En del av mina författarkollegor reser bort, andra går på Skrivarläger etc. Jag låser in mig i mitt hem och sitter och skriver, i alla fall när det är vinter, kallt och mycket snö. Hade det varit varmare hade jag förmodligen åkt ned till min skrivarstuga i Skåne och suttit där några veckor.

Ja, det är bara att konstatera att det är dags att boka tid hos frissan, plocka fram "snyggkläderna" igen och stoppa undan joggingbyxorna och myströjan för ett tag. Men ännu är det inte dags, ännu några dagars respit har jag, några dagar som kommer att fyllas av ord från morgon till kväll. Underbart!

Har du aldrig testat att gå in i en Skrivarbubbla, alltså fokusera helt på att skriva under några dagar, en vecka, en månad eller fler... Gör det! Du anar inte hur underbart det är!

Kramisar från Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst.

tisdag 22 februari 2011

Christchurch Nya Zeeland Jordbävning

Eftersom Nya Zeeland betyder mycket för mig följer jag nu nyheterna om jordbävningen i Christchurch.

Första gången jag besökte Nya Zeeland var jag även i Christchurch, som är en mycket vacker stad, eller kanske jag ska säga VAR en vacker stad... För när jag nu sett många bilder ifrån jordbävningen inser jag att staden aldrig kommer att bli sig lik.


När jag ser Nya Zeelandskartan och tänker på att jag har åkt runt i stort sett nästan hela det här landet, då känns det mäktigt. Varje namn representerar ett minne för mig, och kanske även för dig som har läst böckerna om Kimberlie och Andy. Christchurch hittar du på Sydön, ungefär på mitten av östkusten.

Mitt minne av Christchurch var att det var låga, vita, vackra byggnader, grönt och fint. Det var också här vi hyrde vår Campavan, vår husbil. Här började resan för vår del, även om vi hade landat i Auckland och direkt flugit vidare till Christchurch.

Varje gång jag har besökt Nya Zeeland har jag varit med om jordbävningar. Men det har bara varit små skakningar av marken, ibland lite större som fått stenar att rasa nedför bergsidorna och blockera större delen av bergsvägen. Men det är så vanligt med jordbävningar att jag tror att det bara var vi som turister som tyckte att det var otäckt. Fram tills nu...

Det är inte första gången som Christchurch har drabbats av jordbävning. Den 4 september 2010 skakades staden av en jordbävning med magnituden 7,1. Stora skador uppstod på byggnader, men inga personer omkom den gången. Ett stort efterskalv inträffade några dagar senare, den 8 september 2010, med magnituden 5,1. Nästa efterskalv kom den 18 oktober, då på magnituden 5,0.

Idag drabbades då staden åter av en jordbävning med magnituden 6,3. Själva epicentrum av jordbävningen låg endast 10 km söder om stadens centrum, vilket gjorde att skadorna blev större, än vid det kraftigare skalvet. Den här gången har 65 personer hittats döda hittills, men man befarar att fler har dött, eftersom många byggnader har raserats och cirka 200 människor tros sitta fast under rasmassorna.

Tänker på allt det fasansfulla som människorna i Christchurch nu går igenom, samtidigt som jag innerligt hoppas att ingen av mina nya zeelandsvänner befann sig i staden när jordbävningen inträffade...

Här kan du se foton från jordbävningen.

Läs mer om jordbävningen.


Maorierna, Nya Zeelands urinvånare. Folkets historia samt tatueringskonst.

Här kan du läsa om, och se bilder från mina Nya Zeelandsresor som inspirerade mig att skriva böckerna  om Kimberlie och Andy.
Nya Zeeland, del ett
Nya Zeeland, del två Foxglaciären, Huka Falls, Kiwifågeln, Pannkaksklipporna och mycket mer.

Här nedan ser du de tre böcker som är skrivna utifrån från mina Nya Zeelandsresor.

Kramisar Kim











Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst.


måndag 21 februari 2011

Det händer något magiskt...

 ...när jag sätter fingrarna till tangenterna. Plötsligt finns orden bara där. De väller ur mig, berättelsen föds ur mina fingrar. Girigt läser mina ögon orden som tar form på den vita skärmen. Jag visste inte att alla de här orden fanns där, min plan var att berätta något annat, en annan historia, ur någon annans ögon.


Då träder personen fram och nästan skriker ur sig orden, vill berätta, vill att jag ska se det med hennes ögon. DET HÄR HÄNDE MIG, säger hon... Genom mina fingrar formas hennes ord, tar form till en sorgsen berättelse som samtidigt andas hopp och förväntan, och oändligt mycket längtan.


Finns det någon där... undrar jag inom mig, ...någon som berättar de här orden, eller är det bara min fantasi?


Många gånger har jag tänkt den tanken när orden formas i mitt inre, när orden forsar ur mig, lever ett eget liv och tycks brännas in likt eld på den vita skärmen. Det är inte mina ord... ändå är de mina... berättade av mig, nej av mina fingrar... för munnen kan inte forma orden, det är bara fingrarna som föder orden, just nu.


Det är något magiskt med fingrarna, de lever sitt eget liv. Kanske, kanske det ändå är så, att hon som berättar verkligen har levt en gång, att hon nu talar genom mina fingrar, att hon berättar sin historia för mig, så att jag kan berätta för mina läsare... Ja, i alla fall händer det något magiskt varje gång jag sätter fingrarna till tangenterna, orden föds ur mitt inre, ord jag inte visste fanns, starka ord...


Berättelsen vill inte dö, orden för den vidare. Magin lever inom mig, jag för den vidare till dig, fånga den, ta tag i den och låt berättelsen leva vidare, för det är viktigt att vi inte glömmer...


På liv och död i andra världskrigets skugga och På flykt från andra världskrigets fasa skriver jag till minne av de som inte längre själva kan berätta sin historia:



Kramisar Kim     

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst.

söndag 20 februari 2011

Berätta vad du tycker om Theo/Ramonaböckerna


Om du berättar vad du tycker om någon av mina Theo och Ramona böcker har du chans att vinna en jättefin mugg med motiv från boken Theos Pompeji, dessutom kan du vinna boken Theos Pompeji ELLER din favoritbok av de böcker som hittills har kommit ut. Givetvis får du boken signerad, och även muggen om du vill.


Kika in här för att se vad du ska göra för att få chans att vinna muggen och en bok. Tävlingen pågår fram till 25 februari!

Du har även möjlighet att vinna den nya Kimberlieboken, 3:e boken i serien om Kimberlie och Andy på Nya Zeeland: Kimberlie - Främlingar. Titta här får du se vad du ska göra för att vinna den boken.
Vill du veta mer om böckerna kan du gå in på min hemsida. Där har du möjlighet att läsa flera kapitel ur varje bok. Snart ligger där även smakprov på nya boken Kimberlie- Främlingar. Ser fram emot ditt tävlingssvar!
Lycka till!
Kramisar Kim









 




Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst.