Ja, så var den snart över...

Den här dagen har jag gruvat mig för ett par månader, min 56-årsdag. Inte för att jag tycker illa om att fylla år, eller bli äldre. Jag ser det som ett privilegium att jag får bli ännu ett år äldre.

Nej, jag har fasat för den här dagen eftersom jag nu blir äldre än min syster. Hon hade precis fyllt 56 när hon blev ihjälkörd av en bil. Min storasyster. Och man ska ju inte bli äldre än sin storasyster, det är liksom inte meningen. Men nu är jag på väg att bli det.

Jag ville göra något annorlunda av den här födelsedagen, stor fest, resa bort, vad som helst som inte liknade något jag gjort tidigare.

Födelsedagen blev annorlunda.

Vi var hemma, Jan, jag och alla hundarna. Hela dagen har vi ägnat oss åt att sätta ihop nya garderober, efter att första ha tömt de gamla. Det blev en hel del städning också. Dessutom har jag ätit grymt mycket tårta! Vi skulle nämligen ha rest bort och jag lovade ta tårta med mig, 16-bitars chokladmoussetårta. Min födelsedagstårta som jag äter en gång om året, en bit. I år har det alltså blivit många, många bitar eftersom vi aldrig kom iväg.

På ett annat sätt blev min födelsedag väldigt annorlunda också, eftersom det är första året jag är med på Facebook på min födelsedag. Där har jag idag 1.695 vänner, vilket innebär att jag har fått väldigt, väldigt, väldigt, väldigt många gratulationshälsningar, både i min logg, genom meddelande på Facebook och på vanliga mail. Jag känner mig mycket firad och är jätteglad för alla hälsningar som hjälpte mig att göra den här dagen minnesvärd och inte lika hemsk som jag fasade för att den skulle bli.

Det har varit en ljuvlig strålande solskensdag där termometern visade på +17 grader som varmast. Vi har haft grillpremiär och dörrarna öppna hela dagen för första gången i år.

En fin födelsedagspresent fick jag också, i form av en enastående fin recension av mina böcker "Kimberlie - Äventyr på Nya Zeeland" och "Kimberlie - Ett nytt liv" (KLICKA HÄR för att läsa recensionen). En bättre present kunde jag inte få.

Tack alla ni som hjälpte mig igenom den här dagen, nu kan det bara bli bättre!

Så går en dag ifrån vår tid och kommer aldrig åter!

Kramisar till er alla från Kim
(Bilden är tagen idag, jag kisar en hel del eftersom jag hade solen rakt i ansiktet. Jag tycker jag är lik både min mamma och min syster på den här bilden.)