Det diskuteras en hel del om hur förlagen ska ta betalt för e-böcker av biblioteken. Hannes Eder på Publit har delat sina tankar om detta problem:
Frågan om hur bibliotek ska hantera eböcker verkar nått kokpunkten
under senaste året. I USA pågår ett regelrätt krig; fyra av de största
förlagen – de så kallade big 6 – tillåter inte längre att deras eböcker
lånas ut. Det femte – Random House – har chockhöjt sina priser och det
sjätte – HarperCollins – har försämrat villkoren så till den grad att
många bibliotek idag bojkottar deras eböcker.
Det är också väldigt oklart om bibliotek kan äga eböcker; i Texas
pågår nu ett rättsfall där statsbibliotekarien Joanne Budler stämt
Overdrive, för att distributören inte låter henne ta sina eböcker och
flytta dem till en annan tjänst, trots att hon har förlagens skriftliga
godkännande. Man hävdar att bibliotek bara betalat för rätten att låna
ut vissa eböcker, inte för tillgång till dess källfiler.
Även i Sverige vädras missnöje i biblioteksled:
- Man får allt svårare att arbeta med aktualiteter eftersom flera förlag infört embargo på nya titlar
- Kostnaderna för eboksutlåning skenar och prissättningen mot bibliotek
är stelbent; alla titlar kostar samma tjugo kronor att låna ut.
- Dessutom är beståndet av svenska eböcker litet och växer långsamt, särskilt med avseende på backlist
Men bibliotek är inte ensamma om att ha eboksbekymmer: Inte ens de
största och mest anrika förlagen har den nödvändiga infrastrukturen för
att hålla en jämn och hög kvalitetsnivå, vilket visade sig i två
spektakulära fall under förra året. Kort efter att Gallimard kammat hem
prestigefulla prix Goncourt var man tvungen att dra in eboksutgåvan av L’art français de la guerre
som kryllade av korrfel. Några månader senare händer samma sak för
HarperCollins, som fick dra tillbaka Kindle-versionen av bästsäljande
Neal Stephensons senaste roman.
Men om kvalitet är dyrt, är massidigitalisering av backlist ännu
dyrare och de monumentala investeringar som krävs kommer ta lång tid att
räkna hem. Förlagens andra problem är därför likviditet.
För det tredje blir metadata allt viktigare för att driva
försäljning, men att framställa högkvalitativ metadata för en stor
verkskatalog står bortom de flesta förlags resurser. Undantaget som
bekräftar regeln är tyska Springer-koncernen, som efter världens kanske
mest ambitiösa digitaliseringsprojekt drar slutsatsen att den enskilt
viktigaste faktorn för att göra projektet lönsamt varit att framställa
god metadata, men också att detta slukat mest resurser.
Både bibliotek och förlag brottas alltså med problem när det gäller eböcker.
Jag tyckte mig skymta en del av lösningen när Publit för en tid sedan
engagerades i ett pilotprojekt tillsammans med Stockholms
stadsbibliotek, som bland annat gick ut på att digitalisera ett antal
creative commons-klassade titlar ur makarna Myrdals verkskatalog, böcker
som nu finns fritt tillgängliga för alla svenska folkbibliotek. I det
här projektet hade biblioteket direkt tillgång till källfiler, vilket
idag är nödvändigt för att kunna arbeta med metadata på något
meningsfullt vis eftersom denna i allt högre utsträckning vävs in i
själva eboksfilen.
Projektet var dock begränsat till att arbeta med fria titlar, men det gav upphov till en idé.
En idé om att skapa förutsättningar för bibliotek att ingå
partnerskap med förlag, för att tillsammans producera och sprida
eböcker. Jag kallar modellen dual licensing och den går ut på delad
vårdnad av källfiler, vilket innebär att bibliotek ges möjlighet att
bidra i arbetet med metadata och kvalitetssäkring.
En bärande tanke med modellen är också att bibliotek hjälper förlag
finansiera digitalisering av backlist genom att betala ett förskott. I
gengäld har man ett visst antal fria utlån, och får sedan låna ut boken
på förmånliga villkor.
Jag har nu nått slutet av detta korta anförande, där jag velat peka
på en rad problem som borde kunna ena förlag och bibliotek i en gemensam
ansträngning. Dual license-modellen är en möjlig väg framåt.
Men mitt huvudsakliga budskap handlar inte om just den utan är större
och viktigare än så; jag vill slå ett slag för en kreativ dialog mellan
förlag och bibliotek.
Ja, även om e-böcker är något jag tycker väldigt mycket om, så inser jag även problemet med dem. Hoppas att det blir en bra lösning, för nu när jag väl börjat läsa e-böcker har jag ingen lust att sluta! Förresten kommer min bok På liv och död i andra världskrigets skugga snart ut som e-bok. Theos Pompeji finns redan ute som e-bok.
Kramisar Kim
Jag skulle bli mycket glad om du berättar vad du tycker om det du just har läst. Kika in på min hemsida www.kimselius.se om du vill veta mer om mig och mina böcker.
fredag 30 mars 2012
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det här verkar knepigt!! Förstår problemet, men håller med dig om att de måste finna en lösning.
SvaraRaderaHej Ingrid
SvaraRaderaDu är så flitig med att kommentera, är så glad för det. Tack!
Kram Kim
Du skriver ju om så intressanta saker att jag måste kommentera :) .
SvaraRadera