Sedan den boken har jag slukat Stephen Kings böcker. Några andra favoriter är Det, en läskig bok om en clown, Carrie, Eldfödd, Pestens tid, som jag även sett som en sex timmars långfilm. Minns att jag och min syster såg hela filmen i ett sträck, den var så otroligt spännande att vi inte kunde sluta.
Jag samlar på Stephen Kings böcker och vad jag vet så har jag samtliga böcker han har skrivit, en del både på engelska och svenska. Min man reste mycket utomlands förr och varje gång han såg en ny Stephen Kingbok köpte han den till mig. När den sedan kom ut på svenska köpte jag den versionen också, knäpp samlare, eller...
Det finns många guldkorn i min Stephen Kingsamling:
Drömfångaren är en bok som jag älskar. Fick den som ljudbok på engelska när jag var i USA och då köpte jag också min första drömfångare. Hade inte en aning om vad det var för något tidigare. Nu symboliserar min drömfångare Stephen Kings otroligt läskiga och spännande bok.
Den gröna milen är en helt otrolig berättelse som också har filmats med Tom Hanks och jag vet inte vilken som är bäst, boken eller filmen...
Stark är också en fascinerande historia om en författare vars skrivande och personlighet tas över av huvudpersonen i berättelsen. Jag kan förstå den boken, eftersom det är så jag känner mig när jag skriver, som om det är någon annan som formar mina ord. Men jag hoppas att det aldrig kommer att gå så långt som i Kings bok Stark!
Serien Det Mörka Tornet är en otroligt fascinerande berättelse, där Stephen King själv är med i vissa böcker. Dessutom dyker figurer upp ur hans andra böcker i denna serie. Det gick 30 år mellan den första och den sjunde boken i serien. Nu har det dykt upp en fristående bok som hör till serien Det Mörka Tornet.
The Wind through the keyhole är en bok som snart kommer att tillföras min Stephen Kingsamling.
Stephen King har även skrivit under psedonymen Richard Bachman och de berättelserna har jag också läst. Maratonmarschen är den jag tycker bäst om av de böckerna.
King började tidigt att skriva, och en av de första berättelser han fick betalt för var "Jonathan and the Witches" som han skrev vid 9 års ålder till sin moster Gert.
Vid 12 års ålder fick King en egen skrivmaskin och inledde sitt författarskap. Han skickade in berättelser till olika tidningar, men blev ständigt refuserad. King lät sig inte hejdas av detta utan stencilerade själv upp sina berättelser och sålde till sina skolkamrater. En rektor satte dock stopp för detta.
Skrivandet tog fart under skoltiden då King satte sig i en riktig knipa. Han skrev och tryckte upp en liten satirisk tidskrift kallad "The Village Vomit" där han häcklade lärare på Lisbon High School. Det var inga snälla tidskrifter och (o)lyckligtvis hamnade ett exemplar hos en fakultetsmedlem, och den sofistikerade satirikern förvandlades tillbaka till den 14-åring som helt plötsligt funderade på vad sitt författande kunde få för efterföljder. King blev givetvis bestraffad, men det ledde till att motsvarande syokonsulenten såg till att King utnyttjade sin talang på ett bättre sätt, och ordnade så att King fick skriva om sport för Lisbon Enterprise. Redaktören på tidningen - John Gould - tog hand om King, och "lärde mig allt jag kan om att skriva på 10 minuter".
År 1965 fick King sin första berättelse publicerad, och titeln säger ganska mycket om hur hans karriär blev: "I was a Teenage Graverobber" ("Jag var en tonårig gravskändare"). Lite senare under universitetsperioden var King en flitig skribent för skoltidningen där han hade sin egen spalt "King's Garbage Truck" under sina sista år på college: 1969-1970.
Han gifte sig med Tabitha Spurce den andra januari 1971 och fick dottern Naomi och senare sönerna Joe Hill och Owen. Han fick jobb som engelsklärare på Hampden Academy High School. Efter varje arbetsdag satte han sig i skolans pannrum och gjorde det han älskade - skrev.
År 1972 hade King skrivit ett stort antal berättelser och fått fyra romaner refuserade, och var besviken och deprimerad. "Jag började tro att det var bara redaktörernas kusiner som fick böcker publicerade", har King sagt. Men så kom vändningen...
King hade skrivit fyra sidor på "Carrie" när han insåg att det var skräp, och förpassade alltihop till papperskorgen. När han kom hem senare samma dag låg sidorna där igen. Tabitha hade plockat upp dem, läst dem, och skrivit en lapp som sa "Snälla fortsätt, detta är bra". "Carrie" slutfördes och skickades till Bill Thompson på Doubleday, och blev antagen.
"Jag satt en regnig eftermiddag i mars 1973 och förberedde en lektion i Amerikansk litteratur när min fru ringde, så upphetsad att hon knappt kunde prata. Hon hade ett telegram som hon läste upp: '"Carrie" officiellt en Doubleday book. $2500 i förskott mot royalties. Grattis grabben - framtiden ser ljus ut. Bill'".
Ja, då vet du lite mer om Stephen King och hans otroligt bra böcker!
På Fiktiviter kan du läsa fler inlägg om Stephen King.
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Jag med några av mina 26 böcker.
Foto Bertil Knoester.
Jag samlar också på Kings böcker, brukar leta efter dem på loppisar och i andrahandsaffärer! :)
SvaraRaderaIntressant att du nämner böcker av King som oftast inte nämns som favoriter! Dreamcatcher gillar jag eftersom den är King när han flippar lite. Jag älskar den sidan av honom!
SvaraRaderaTack för tips på dina favoritböcker, jag har själv inte läst så väldigt många böcker av honom än men jag gillar verkligen det jag läst. Cujo var min första bok också och jag är glad att jag inte minns mycket av den, jag minns mest att ag var livrädd...
SvaraRaderaHej Vargnatts Bokhylla
SvaraRaderaVad kul! Du är vi båda lika besatta av Stephen King :-)
Kram Kim
Hej Det mörka tornet
SvaraRaderaAntar att du också tycker om Stephen Kings serie om det Mörka tornet, eftersom din blogg har det namnet.
Ja, kanske är det så när man har läst Stephen King länge, att man får andra favoriter än de som lyfts fram i massmedia :-)
Kram Kim
Hej Helena
SvaraRaderaJag förstår att du var livrädd, den känslan sitter fortfarande kvar hos mig, men jag är inte rädd för mina egna hundar ;-)
Kul att du tyckte om mina tips. Kanske du hittade någon bok du blev sugen på att läsa!
Kram Kim
Av någon anledning har jag aldrig läst någon av hans böcker :o
SvaraRaderavet inte riktigt varför, jag hör alltid hur bra dem är och jag har velat läsa någon av hans böcker länge nu men det har aldrig blivit av Xo
Hej Louice
SvaraRaderaKanske blir det av nu?
Kram Kim