Besök hos Svenska Akademiens ordboksredaktion

Den 28 november 2014, var jag och flera andra medlemmar i Skånes Författarsällskap, inbjudna till Svenska Akademiens Ordboksredaktion. Datumet sammanföll med min signering hos Akademibokhandeln Gleerups, som inte alls låg så långt från Akademins ordboksredaktion.

Efter signeringen skyndade jag iväg till Svenska Akademins Ordboksredaktion och fick lära mig många intressanta saker. Inte visste jag att det tog så lång tid att göra en ordbok. Fick höra om en av medarbetarna som under hela sin anställningstid, 25 år, hade arbetat med bokstaven S...

Ordbokschef Anki Mattisson visar en av de äldsta, handskrivna ordböckerna.

Svenska Akademiens ordbok, SAOB, är ett viktigt hjälpmedel i vetenskaplig forskning och en rik källa att ösa ur för alla som är intresserade av ord och uttryck.

En av de första handskrivna ordböckerna.

Ordboken vänder sig till språkforskare och författare av andra ordböcker, samt till historiker, släktforskare och andra som vill ha hjälp vid läsning av framför allt äldre texter. Även ordbokens arkiv är tillgängligt för forskning.

Eftersom ordboken är historisk behandlas både nu levande ord och sådana som är helt ur bruk, liksom betydelser som aldrig eller nästan aldrig har använts i dagens språkbruk.

Så här såg den handskrivna ordboken ut.

Det finns endast tre historiska ordböcker som är jämförbara med SAOB - Deutsches Wörterbuch, Woordenboek der Nederlandsche Taal och The Oxford English Dictionary.

Förebilden för ordboksarbetet var Franska akademiens ordbok över franska språket (Dictionnaire de l’Académie française). Franska akademiens ordbok skrevs av dess ledamöter, och så ville också dess svenska motsvarighet göra. Ledamöterna i Svenska Akademien fördelade alltså bokstäverna mellan sig, Johan Henric Kellgren fick t.ex. bokstäverna A och U, och Anders af Botin H och S, men denna arbetsmetod resulterade inte i någon ordbok.

Det viktigaste utgångsmaterialet för SAOB är drygt nio miljoner språkprov (excerpter) som samlats in sedan projektstarten 1884.  Språkproven är citat ur ca 21.000 källor från år 1521 till idag.

Så här såg den handskrivna ordboken ut.

Källorna omfattar Bibeln och andra religiösa texter, Gustav Vasas registratur från 1521 till 1560, protokoll, bouppteckningar och brevväxling från 1600-, 1700- och 1800-talen, dagstidningar och tidskrifter, skönlitteratur och facklitteratur.

Några av Skånes Författarsällskaps medlemmar som var med på Akademiens Ordboksredaktion.

Uppslagsorden i SAOB är tryckta med stora bokstäver i fet stil. De är alfabetiskt ordnade med sammansättningar , avledningar och verbförbindelser under respektive huvudord. Normalt inleder uppslagsordet ett nytt stycke.

Direkt efter uppslagsordet anges uppgifter om bl.a. uttal, ordklass, genus och böjning. Ordets historia eller etymologi kommer därnäst.

Några av Skånes Författarsällskaps medlemmar som var med på Akademiens Ordboksredaktion.

Betydelsebeskrivningen med bruklighetsuppgifter och språkprov är den viktigaste och oftast största delen av en ordboksartikel. En definition kan vara svårt att förstå på grund av det formelartade språket. Lika viktigt som definitionen för förståelsen är de åtföljande språkproven.

Så här vackra skrivbord hade de förr när de arbetade med ordboken. I facken stoppade de excerpterna. Den här arbetsplatsen används fortfarande.

Varje betydelse åtföljs av ett antal autentiska, belysande språkprov, där det först angivna språkprovet i artikeln är det äldsta i SAOB:s arkivmaterial.

Många ordböcker fanns i huset, här ser du även en av arbetsplatserna.

Svenska Akademiens ordboksredaktion har funnits i Lund sedan starten 1884. Dagens redaktion består av 22 personer. Knappt hälften redigerar, de övriga förbereder materialet, korrekturläser och kontrollerar manuskript.

Ordbokens hus på Dalbyvägen 3 innehåller förutom tjänsterum, redaktionens arkiv och bibliotek.

Till ordboksredaktionen är knutna en lång rad sakkunniga och experter. De hör hemma i den vetenskapliga världen eller är goda yrkesmän eller hantverkare och de flesta är intresserade av sina fackområdens historia. För redaktionen är deras ämneskunskap oersättlig.

Svenska Akademins ordbok finns på nätet. Nätversionen är gratis tillgänglig för alla och sökmöjligheterna är i det närmaste oändliga såväl i artiklar som i fritext. www.saob.se
 

En liten plåtlåda som satt på väggen i huset.

Viktiga händelser i Ordbokens historia:
1786
Gustaf III instiftade Svenska Akademien.

Enligt Akademiens stadgar, som till stor del hade skrivits av kungen själv, ska den främsta uppgiften vara att arbeta på svenska språkets "renhet, styrka och högtid", dvs. dess klarhet, uttrycksfullhet och anseende. För att uppnå det målet ålades Svenska Akademien - precis som sin franska motsvarighet - att utarbeta en ordbok och en grammatik.

Här ser du ett av de senaste utdragen ur ordboken.

1787
Ledamöterna i Svenska Akademien fördelade bokstäverna mellan sig genom lottning. Johan Henrik Kellgren fick t.ex. bokstäverna A och U, samt Gudmund Jöran Adlerbeth E och Ä. När Johan Murberg tog sitt tillträde i Akademien fick han bl.a. bokstaven O. Redan året därpå började ledamöterna läsa upp och diskutera orden på O under Akademiens sammankomster. Ibland hann man med upp till 100 ord.

Så här såg utdraget ut.

1808
C.G. af Leopold utsågs till redaktör för ordboken. Han lade fram en plan för ordboksarbetet och ordsamlandet kom igång. Stötestenar i ordboksarbetet hade hittills varit främmande ord, nödvändiga grammatiska upplysningar och termer brukliga inom områden som Akademiens ledamöter inte kände till.

Älskade de gamla skinninbundna ordböckerna.

1835
Ordboksarbetet gick på sparlåga, och det fanns akademiledamöter som menade att en ordbok borde skrivas av en person, inte av en "korporation" av den typ som Akademien utgjorde. Allvarliga försök gjordes att blåsa nytt liv i ordboksarbetet av den 1834 tillträdde ständige sekreteraren Bernhard von Beskow.

Lådan kallas för Kapsel och innehåller excerpter, alltså blad med ett ord på varje, med beskrivning etc.

1844
S.A. Hollander anställdes för att renskriva excerpter i form av en s.k. stomme, dvs. en alfabetisk ordnad ordförteckning som ligger eller ska ligga till grund för en ordbok. Hollander listade bl.a. vetenskapliga termer från alla tänkbara vetenskaper och yrken, däribland geografi, oftalmiatrik och boktryckeri.

Här ser du en excerpt

1855
Professorn, akademiledamoten och Shakespeareöversättaren C.A. Hagberg anställdes för att redigera Akademiens ordbok. Hagberg redigerade bokstaven A men hann inte slutföra arbetet. Han avled 1864 och provtrycket A kom ut postumt 1870.

En Kapsel med excerpter

1883
Th. Wisén, akademiledamot och professor i nordiska språk, åtog sig ansvaret för Akademiens ordboksprojekt.Tillsammans med K.F. Söderwall, ensamredaktör till Ordbok över svenska medeltidsspråket, började han planera det stora ordboksprojekt som idag är SAOB.

Eftersom båda herrarna var verksamma i Lund kom redaktionen att förläggas till Lund och Bondpinan. Materialet skulle uppfylla de krav man i slutet av 1800-talet ställde på en modern ordbok, och man började med att anställa excerpister för att bygga upp språkprovssamlingen. Ett ords betydelse skulle beläggas med autentiskt språkprov med angivande av källa.

Till en så stor ordbok som har arbetats med under många år, behövs en handledning för att alla anställda ska göra på samma sätt. Här ser du handledningen.

1898
Första bandet A - Anlöpning kom ut.

Så här förvaras Kapslarna med excerpterna.

1907
Universitetsbiblioteket stod klart och först av alla flyttade ordboksredaktionen in. SAOB kom att ha sina lokaler här i 87 år.

Så här förvaras Kapslarna med excerpterna. Många rader var det....

1920-talet
Akademien övervägde att lägga ned ordboksprojektet. Arbetet hade av olika anledningar gått långsamt. Man arbetade på flera bokstäver samtidigt, omfånget ökade med varje häfte och personalomsättningen var hög. En kommitté tillsattes 1920 för att utreda ordbokens fortsatta existens. Ebbe Tuneld utsågs till ordbokschef och han drog upp riktlinjer för förändringar i ordboksarbetet. Han var påverkad av modern organisationsteori och premielönsystem. Under hans ledning ökade utgivningstakten markant. En skrivmaskin som var specialtillverkad för att klara av olika stilsorter inköptes från USA. Tiden för att skriva en manussida halverades.

1980- och 1990-talet
Utgivningstakten hade omkring 1920 pekat mot ett fullbordande före Akademiens 200-årsjubileum 1986. Det ständigt växande materialet och den ökade utförligheten förändrade dock prognosen, så att man vid mitten av 1980-talet tänkte sig år 2045 som en ungefärlig slutpunkt. Likvärdiga europeiska projekt började bli färdiga. Det holländska verket Woordenbook der Nederlandsche Taal hade slutår 1998 och Akademien beslutade om ett slutår också för SAOB.

Efter det redaktionella arbetets datorisering 1993 och ett beslut om minskning av utförligheten med bibehållen kvalitet räknar man nu med ett fullbordande år 2017.


Bokstäverna A-R klarades av på ca 72 år och 23 band, bokstaven S tog 40 år och omfattade tio band. Bokstäverna T till Ö ska färdigställas på cirka 20 år och de kommer att omfatta sex eller sju band. En långtidsplan för SAOB finns och följs. Ordboksredaktionen har genomgått en omorganisation och antalet skrivande redaktörer är större än tidigare.

Hela det redaktionella ordboksarbetet är till stor del datoriserat även om grundmaterialet - excerpterna - fortfarande är samma lappar som använts sedan projektets start och bara blivit fler genom åren.

SAOB flyttad 1994 på grund av UB:s ständigt växande lokal- och expansionsbehov från bibliotekshuset på Helgonabacken till nya lokaler på Tornavägen. Den flytten följdes av ytterligare en 1999, och då till ett eget hus på Dalbyvägen.

Här ser du de Kapslar som är färdigbehandlade, där bokstäverna redan har gått till tryck.

2002
Band 33 lämnade tryckeriet och redaktionen kunde äntligen lämna bokstaven S bakom sig. Efter band 35 (TALLTYNA) arbetar redaktionen både på T och U. De trycker nu första häftet till band 37 och arbetar på VI-.


Ja, det var mycket att lära sig på en eftermiddag, men det var mycket fascinerande. Fakta har jag fått av den broschyr Ordbokschefen Anki Mattisson gav mig när jag berättade att jag tänkte blogga om besöket.

Hoppas du tyckte det var kul att lära dig mer om Svenska Akademiens ordbok och dess redaktion.


Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här


Jag med några av mina 30 böcker. Foto Bertil Knoester.