Det händer något magiskt, nästan overkligt när jag kommer till sidan femtio i mitt manus. Fram till dess har det känts oändligt långt upp till de etthundratjugo sidor som jag alltid har som mål när jag skriver, även om det ofta slutar med etthundraåttio manussidor istället.
Fram till femtio sidor känns det som boken aldrig kommer att bli klar. Jag har all text inom mig, ska bara ha ur mig den och det går oändligt långsamt de första fyrtionio sidorna.
När sedan sidan femtio är passerad är det som om sidfixeringen släpper och allt bara väller ur mig. Jag glömmer till och med att titta efter hur många sidor jag har skrivit. I och för sig matar jag in sidnumret för varje nytt kapitel, eftersom jag gör varje kapitel som ett eget dokument. Men jakten på den magiska siffran har försvunnit, jag bara skriver på, utan att reflektera över hur många manussidor det har blivit.
Plötsligt är jag på sidan etthundra och får nästan panik när jag inser hur många ord jag fortfarande har kvar inom mig och undrar hur ska jag lyckas få in alla på ytterligare tjugo manusblad...
Sitter du där och tragglar med de första fyrtio sidorna av ditt manus, kanske samma sak händer dig när du kommer till sidan femtio. Det bara släpper, du skriver på och upptäcker hur mycket lättare det blir.
Nu tror jag inte att själva siffran femtio är magisk i sig, men när jag har kommit så långt in i boken har själva strukturen lagt sig tillrätta, jag har lärt känna personerna, de börjar leva sitt eget liv och för berättelsen framåt. Nu är det inte jag som gör jobbet längre, det är personerna i berättelsen. Det är en härlig känsla.
Lycka till med din berättelse!
Texten är hämtad från min senaste bok Staden på andra sidan - Kompassen. Du kan också se i huvudet på manusbladet hur jag markerar varje manusblad för att lätt hitta i manushögen när jag läser korrektur.
På Kimselius skrivtips eller Författartips hittar du skrivtips, skrivtävlingar och skrivarkurser.
Du hittar även skrivtips i min skrivbok Att skriva med glädje, som finns att låna på biblioteket, både som vanlig bok och e-bok.
"En väldigt bra bok för dem som skriver som hobby, har författardrömmar eller redan är författare" Tanja Dianovas bokblogg.
Läs mer om Att skriva med glädje.
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här
Jag med några av mina drygt 30 böcker. Foto Bertil Knoester.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag har märkt samma sak i noveller. Inte vid sidan 50 förstås men om "uppdraget" är att skriva tex 15.000 tecken går det trögt första halvan, det finns inte text att fylla ut de tomma sidorna med. Sen blir det lättare och på slutet sitter man där med för mycket text och måste börja sanera. Någon typ av textskred inträffar. Fascinerande.
SvaraRaderaHej Eva
SvaraRaderaNär jag skriver noveller flödar alla ord ur mig tills allt är ute, men så skriver jag inte på uppdrag med bestämda antal ord i det läget, jag bara låter det bli som det blir.
Ja, det är verkligen fascinerande när det bara ramlar ur en. Härligt att du upplever samma sak.
Kram Kim