När det värsta händer...

När det värsta händer...
Ja, egentligen är det inte det värsta som kan hända, men just då, i det ögonblicket känns det som om jorden rämnar och du inte vet vart du ska ta vägen. Vad pratar jag om, tänker du? Jo, om att föreläsa och ingen kommer för att lyssna.

Jag föreläser på Bokmässan i Göteborg 2003 när min bok Den gömda Inkastaden kom ut. Fullt med publik, men det skulle kunna ha varit bara jag...

Första gången jag föreläste var på Bokmässan i Göteborg 1998, då mina böcker Tillbaka till Pompeji och Jag är ingen häxa för första gången visades på bokmässan. Jag var supernervös och rädd för att ingen skulle komma för att lyssna. Jag var debutant, ingen kände till mig, ingen visste vem jag var. Jag var så nervös att jag kräktes i papperskorgarna på väg till föreläsningssalen.

Jag hade inte behövt vara nervös. Den stora salen var fullpackad och folk trängdes i dörröppningen för att komma in. Vilken föreläsningsdebut!

Men jag har varit med om att det inte har varit många människor som suttit och väntat när jag kommit för att föreläsa. Det var ett arrangemang som Blekinge Läns tidning höll i Hoglands park i Karlskrona. Jag var första föreläsaren. Det var tidig lördagsmorgon. Det satt fem personer längst fram på första raden av alla parkbänkarna. Jag blev jättenervös.

Sedan slog mig tanken, att det inte var annorlunda att föreläsa för fem personer än för en fullpackad sal. Det var bara att hålla det föredrag jag hade förberett. Det gick lite hackigare än vad det skulle kunna ha gjort, men de som var där var hängivna lyssnare och applåderade snällt när jag var klar.

Alltsedan dess tänker jag inte på hur många som kommer för att lyssna. Jag tänker istället på att jag ska hålla föreläsningen även om salen är helt tom. Vilket aldrig har hänt, ännu... För om salen är tom och jag ställer mig där och pratar, med öppen dörr, kanske folk lockas att komma in för att lyssna och då har jag nått nya läsare. Visst är det bra att tänka positivt?

Under åren sedan min debut har jag hållit tusentals föreläsningar. Jag är alltid nervös innan jag kommer upp på scenen, men jag behöver aldrig mer kräkas i några papperskorgar, för jag vet att det inte är hela världen om jag inte kommer ihåg vad jag skulle ha sagt, för jag har så mycket annat att säga.

Ta till exempel den gången jag på Bokmässan i Göteborg skulle föreläsa om hur man skriver en bok. Föredraget var väl förberett, men jag hade tankarna på nästa seminarium jag var tvungen att ge mig iväg på direkt efter den föreläsningen jag höll. Plötsligt var alla orden borta. Ingen idé att ens stirra på stolparna. Istället skrattade jag till och berättade för publiken vad som hade hänt, sedan sa jag "Men det gör ingenting att jag glömt det föredrag jag hade förberett, för jag vet hur man skriver en bok och kan berätta det för er ändå."

Det blev ett mycket lyckat föredrag.

Förra årets bokmässa och seminarium hände det värsta som kunde hända. Inte det att ingen kom, nej, det var något ännu värre. Jag fick Meniers sjukdom. När jag vaknade var jag så yr att jag knappt kunde stå på benen och jag bara kräktes. Allting snurrade. Jag kunde knappt röra mig. Eftersom jag höll seminariet tillsammans med mina författarkollegor Kristina Svensson och Lennart Guldbrandsson hade jag hjälp av dem på väg till föreläsningssalen och upp på podiet.

Väl där såg vi till att jag stod framför föreläsningsbordet som var i lagom höjd för att man skulle kunna hålla sig i det. Jag minns hur jag mitt under föreläsningen kände hur marken försvann under fötterna på mig och jag bara föll och föll och föll. Men egentligen gjorde jag inte det, det var bara sjukdomen som gav sig på mig med en extra tuff släng. Jag pressade handflatorna hårt mot bordet för att hålla mig upprätt och fortsatte prata. Jag har sett foton från den föreläsningen och jag vet i exakt vilket ögonblick det händer, för jag kan se skräcken i mina ögon. Det var värre än att stå framför en handfull publik, jag lovar dig.

Om det skulle hända att ingen kommer för att lyssna på din föreläsning, ta det som en träning och håll ditt föredrag iallafall. Fast jag är övertygad om att det aldrig kommer att hända.

Lycka till!

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare

Copyright Kim M. Kimselius

På Kimselius skrivtips eller Författartips hittar du skrivtips, skrivtävlingar och skrivarkurser.

Kanske vill du gå en skrivarkurs till sommaren för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans för mig?

Blev du inspirerad av det här inlägget? Lämna gärna en kommentar och berätta längre ned i det här inlägget. Klicka på Skicka en kommentar eller Inga kommentarer, för att skriva och berätta vad du tyckte. 

Här ser du mina skrivböcker:
Att hitta glädje i skrivandet  Fråga efter den hos din bokhandlare, eller beställ den på nätet.

"Kimselius delar frikostigt, handfast och inspirerande med sig av sina erfarenheter, kunskaper och upplevelser av att skriva berättelser och att vara författare. Att hitta glädje i skrivandet är en bok som fungerar som både sporre och handbok och passar för såväl deltagare på skrivarkurser
som aspirerande författare i blandade åldrar eller allmänt intresserade." BTJ-häftet nr 20, 2015. Lektör Henric Ahlgren

Att skriva med glädje, finns att låna på biblioteket, både som vanlig bok och e-bok. Tyvärr är boken tillfälligt slut och utkommer i nyreviderad utgåva september 2016. Boken finns fortfarande som e-bok.

"Det är en ovanligt inspirerande bok. Så fort du släpper den går du direkt till datorn och börjar skriva själv. Därför att lusten blir SÅ stor efter att ha läst i denna bok att du helt enkelt inte vill göra något annat än att skriva!" Helena Milton

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här

Jag med några av mina drygt 40 böcker.  Foto Bertil Knoester