Idag kommer jag att berätta om när vi besökte en restaurang mitt ute i regnskogen, visa vardagsbilder ifrån Mexiko och lite annat smått och gott.
Vi börjar med några bilder från hotellet vi bodde på när vi besökte Palenque. Här är Irma i hotellets trädgård.
Här fanns många vackra blommor. Kändes skönt för oss som lämnade snö och kyla i Sverige för att resa till Mexiko. Vi hade temperatur runt 30-37 grader varmt.
Fascinerades av det här trädets rötter, de stod på högkant och var platta, något jag har fått fram väldigt dåligt på bilden. Men håll med om att det är ett mäktigt rotsystem.
Här skulle det finnas en krokodil sa dem. Jag skickade ned Irma som "bete", men krokodilen nappade inte.
Älskade Tukanerna. Deras färger var markanta, kraftiga och jag har aldrig sett en sådan här fågel tidigare. De här två satt och gnabbades, så det var svårt att få båda med på bild utan att någon av dem rörde sig.
Hotellet utfodrade fåglarna, som levde fritt på hotellområdet.
På natten stängdes fåglarna in i den här stora buren och de som hade hotellfönstren mot buren vaknade tidigt av att fåglarna talade om att det var dags att öppna dörren så de kom ut. Alla fåglar flög inte in på natten, utan satt utanpå buren på morgonen. Trots allt var buren trygghet för dem.
Fåglarna var mycket tama och det gick att komma mycket nära dem. Fåglarna gjorde att hotellet kändes väldigt mysigt. På vägen till det här hotellet blev vi upplysta om att de inte tyckte om att man drack alkohol på rummen. Inga problem, tänkte vi. Men så gick Irma iväg för att köpa Tequila att ta med hem som present till sin man. Hon köpte även ett par flaskor vatten. När hon kom tillbaka till rummet satte hon ryggsäcken på sängen och plockade upp vattenflaskorna. Ryggsäcken föll med ett krasch i stengolvet och den stora Tequilaflaskan gick sönder. Det var inte roligt när städerskan kom för att hjälpa till med olyckan.
Irma hade gått iväg för att köpa en ny flaska, jag vilade mig på rummet inför kvällens restaurangbesök och dörren var tvungen att vara vidöppen, annars hade jag dött av ångorna. Som tur var det loftgång utanför rummen, så det var ren frisk luft som kom in. Många av våra medresenärer passerade och kommenterade spritdoften. Så gjorde även städtanten, som visade sig vara hotelldirektören själv... Inte så lyckat!
På kvällen var det dags att äta mat på en restaurang mitt ute i regnskogen. Bussen släppte av oss och vi fick gå en bit in i den tropiska grönskan, mysigt i mörkret. Vi kom fram till en enkel restaurang med öppen planlösning, det fanns inte väggar åt alla håll. Här spelade två olika band. Det första ser du på den här bilden. De var mycket duktiga.
Det här var vår chaufför under hela resan. Vi kände oss väldigt trygga, för han körde mjukt och försiktigt och tog inga risker.
På tre sidor om oss var det öppna väggar, här ser du Irma närmast i bild och långbordet där resten av vårt ressällskap sitter.
Här ser du mig och reseledaren Annika och även lite av interiören inåt restaurangen. Bakom Annika är det dansgolv och där bakom håller hippisarna till. Hos dem kunde man köpa många vackra smycken.
Det var en liten paus och så kom nästa band. Annika förklarade att flickan var med i båda banden. I det första hade hon huvudrollen, här spelar hon med sin far, farbror och bröder och hon känns lite undanskuffad. De mörka figurerna på dansgolvet är ett professionellt danspar som dansar salsa och efter sin uppvisning drog de upp gästerna...
Väggarna var väldigt hippieinspirerade! Här är det bandets trummis i förgrunden.
Ny dag och nya äventyr som väntar. Idag ska vi åka långt. Irma och jag sitter längst fram, bakom chauffören och har äntligen fått möjlighet att fotografera vardagslivet som vi passerar. Här kör vi genom en stad.
Här står de vid vägkanten och säljer ananas.
Stadsvy.
Det var låga hus och mycket grönt i de små städer vi passerade.
Här kantades vägen av palmer.
Eller blommande, färgrika träd.
Här har jag äntligen lyckats fånga de vackra gula Smörblomsträden som gäckat mig under hela resan och inte fastnat på bild tidigare.
Just den senare delen av resan bestod av många vägarbeten...
Ibland var det många män som stod och tittade när en enda man arbetade. Här är alla i farten.
Nu lämnar vi Tabasco.
Det var ljuvligt vackra omgivningar. Här är det fullt med rosa träd.
Överallt där det fanns boskap gick de här små hägrarna. Vackert att se.
Just här var det väldigt vått och hästen står med vatten upp till halva benen.
Så här såg taxibilarna ut.
Påminner lite om Thailand.
Hästarna stod bundna utefter vägen och hundarna, liksom alla djur strövade fritt omkring.
Här är två hundar och en flock med grisar som obesvärat vandrar omkring på vägen trots den stora bussen. I alla mindre städer/byar vi passerade hade de MASSOR av väggupp. Det var som om djuren visste att på de här ställen körde bilarna långsamt.
Grisarna låter sig inte störas av bussen som passerar tätt intill dem.
Hus i en av småstäderna vi passerade.
Det blev aldrig tråkigt att titta ut genom fönstret, eftersom landskapet ständigt förändrades.
Ny liten stad, nya hus...
...och nya djur som obekymrat strövar omkring i kanten av vägen. Här är det getter.
Vid lunchtid stannade vi till i Escarcega som har cirka 27.000 invånare. Här fick vi den obligatoriska kisspausen och även lunch på en liten servering "Herradura" som inte såg mycket ut för världen, men hade mycket god mat. Många åt quesadillas, som är tortilla med smält ost inuti. Själv testade jag mexikanska köttbullar. Orkade bara äta en enda, för de var gigantiska och jag hade ingen aptit eftersom jag var sjuk.
Vi fortsatte färden och passerade en mayakyrkogård och jag fick rysningar när jag tänkte på den mayakyrkogård vi tidigare hade besökt...
Den här kyrkogården hade rikt dekorerad mur mot vägen.
Nu är vi på väg till den allra sista mayastaden, det arkeologiska området Becán. Men det berättar jag om i nästa blogginlägg om min Mexikoresa.
Här kan du se alla mina blogginlägg om Mexiko och Mayafolket:
Nu är jag på väg till Mexiko. Här kan du läsa om hela resan.
Förälskad i Mexiko.
Mexiko / Chichen Itza.
Mexiko / Merida / Den vita staden.
Mexiko Mayakyrkogård, Mayafolkets begravningsritualer.
Mexiko, Mexikanska golfen, Flamingos och Sötvattenpooler.
Mexiko, ståtlig Hacienda och besök i en mexikansk statlig skola.
Mexiko, Mayastaden Uxmal och annorlunda mexikansk mat.
Mexiko, Besök i ett Mayahus, fanastisk dag vid Mexikanska golfen, Pelikaner och mycket mer.
Mexiko, den fantastiska Maystaden Palenque, Del 1.
Mexiko, Palenque, den magiska mayastaden i tropisk regnskog, del 2 samt Welib-Ja vattenfallet.
Mexiko Restaurangbesök i regnskogen, vardagslivet i Mexiko, på väg.
Mexiko Mayastaden Becán, boende i regnskogen i mysiga mayahyddor i Chicanná Ecovillage.
Mexiko Cenote Azul och Laguna Bacalar.
Här kan du läsa om alla mina researchresor runt om i världen.
Kramisar Kim
Min historiska äventyrsbok Mayafolkets Hemlighet är orsaken till min researchresa till Mexiko. Boken utkommer augusti 2012.
Jag skulle bli mycket glad om du berättar vad du tycker om det du just har läst. Kika in på min hemsida www.kimselius.se om du vill veta mer om mig och mina böcker.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Åh vad fina tukanerna var!! Jag älskar tukanernas stora näbb!! Har tecknat en bild på en tukan en gång. Och vilka vackra rosa träd!! Kram
SvaraRaderaVad härligt att få följa med dig i text och härliga bilder på din resa.
SvaraRaderaKram!
Hej Isa
SvaraRaderaJa, jag var helt fascinerad av tukanerna.
Kram Kim
Hej Anneli
Blir glad att du tycker om mina Mexikoinlägg!
Kram Kim
Hej Kim!
SvaraRaderaVilka fina bilder och berättelser om Mexikoresan. Till och med Fanys sotkors har kommit med.
Säg till om du kommer till Västerås någon gång. Ser verkligen fram emot din bok om Yucatan.
Kramar från medresenärerna,
Ingemar o Fany
Hej Ingemar o Fanny
SvaraRaderaÅh, vad roligt att ni hittat hit! Ja, sotkorset blev bra.
Lovar höra av mig ifall jag kommer till Västerås.
Har ni läst dagens blogginlägg om boken? http://kim-m-kimselius.blogspot.se/2012/04/mayafolkets-hemlighet-las-mer-om-vad.html Hade tänkt att händelsen skulle utspela sig i Chichen Itza, men efter mitt besök i Uxmal trodde jag att boken skulle utspela sig där, men det blev Palenque, något ni som varit där med mig säkert förstår!
Tack för trevligt ressällskap!
Många kramar från Kim
Palenque blir säkert perfekt för boken... det ska verkligen bli roligt att läsa den. Ju mer man läser om Mayakulturen ju mer fascinerad blir man.
SvaraRaderaJag försöker skriva lite själv också om resan på min blogg http://svenssonindex.wordpress.com/
Kanske lite annan stil än din :-)
/Ingemar
Hej Ingemar
SvaraRaderaInstämmer, mayakulturen fascinerar mig och både Irma och jag vill åka dit igen, med våra respektive. Har läst ditt blogginlägg och försökte kommentera, men den ville inte ha min kommentar...
Din blogg var verkligen annorlunda än min, men kul! Härligt inlägg om Merida, kommer det fler?
Kram Kim
Hej Kim,
SvaraRaderadet är meningen att det ska bli flera inlägg än de jag hittills skrivit men jobbet och andra sysselsättningar gör att det inte blir så mycket tid över till bloggandet.
Konstigt att du inte fick in någon kommentar. Jag testade själv precis nu och det fungerade. Det kan vara så att det fastnat på vägen. Som du ser måste namn och epost registreras för att kunna skriva en kommentar och sedan har jag valt att få godkänna en kommenterare innan dess först kommentar får publiceras. Försök igen, vetja.
Kram Ingemar
Hej Ingemar
SvaraRaderaDet ser jag fram emot.
När jag hade skrivit in alla uppgifter och tryckte på skicka, så kom det en begäran om lösenord till Wordpress också...
Lovar försöka igen!
Kram Kim
Hej Kim.
SvaraRaderaKonstigt, jag testade igen med en påhittad epostadress och även det gick bra, utan lösenord.
Du kanske har ett konto (dvs din epost) på Wordpress redan? Då är det det lösenordet du ska ange.
/Ingemar
Hej Ingemar
SvaraRaderaNej, jag har inget konto på Wordpress... Knäppt. Men jag lovar försöka igen!
Kram Kim
Tukanerna är verkligen underbara! Håller med om att det är häftigt och märkligt med så mycket av trädens rötter ÖVER marken...
SvaraRaderaVilken OTUR med spriten! Lite kul när man läser det i efterhand, men förstår att det inte var så roligt där och då. Typiskt att det inte var en vattenflaska som sprack! Ångorna måste varit HEMSKA!
Jag ler för mig själv när jag tänker på det du skrev i ett annat inlägg om att guiden sa sista dagen "att imorgon får ni bestämma själva när ni ska kissa"!!
Hej Ingrid
SvaraRaderaJa, ångorna var fruktansvärda! Jag blev alldeles tårögd. Borde ha blivit frisk på direkten efter de ångorna!
Ja, det var en helt otrolig resa och jag skrattar fortfarande åt den där kommentaren ibland. Har mailkontakt med guiden, något jag tycker är jättekul, för hon gav mig verkligen en resa att minnas!
Kram Kim
Rätt, du borde blivit frisk av ångorna. Spriten borde dödat varenda bacill!
SvaraRaderaJag hade kontakt med vår reseledare från Sydafrika en tid efter, men sedan rann det tyvärr ut i sanden. Svårt att hinna med alla, hur mycket jag än tycker om dem :( .