Blandat

I mitt inlägg "Skriv för barn och ungdomar" berättade jag om en flicka, vars meddelande berörde mig mycket. Nu har hon skrivit lite om det i sin blogg, som du kan läsa här.

Idag har jag lagt in nya rader på Theo och Ramona hemsidan. Gå gärna in där och tyck till om böckerna, för på den här sidan finns det en gästbok där du kan skriva vad DU tycker om Theo och Ramona-böckerna.

Känner mig splittrad just nu, på ett positivt sätt, eftersom orden väller ur mig till de böcker jag håller på med. Men vilken ska jag välja att skriva? Dessutom pockar hemmet på uppmärksamhet, men oftast är det skrivandet som vinner. Kanske för att det är roligast, eller för att det är det jag försörjer mig på. Det blir inga pengar av att städa bort dammråttorna, eller ta bort vissna blad från växterna. Nej, bättre att försvinna bort i fantasins värld och skapa en ny bok till alla de läsare som väntar på en ny Kim-bok.

Det som även känns frustrerande är att jag hela tiden kommer på nya idéer, till nya böcker, som vanligt. Då gäller det att skriva av sig lite text, sätta upp stolpar och gå tillbaka till de böcker som det gäller att prioritera i dagsläget, de som ska komma ut under 2011: På liv och död i andra världskrigets skugga samt Kimberlie - Främlingar. Dessutom har jag en överraskning att berätta för er, snart... inte ännu.

Nej, det är väl bäst att jag sätter mig och skriver igen!

Kramisar Kim

Skrivprocess: Så många ord...

Tänk vad många ord våra liv är fyllda av. Allt vi säger, allt vi hör, allt vi läser. Ord, mängder av ord. Det finns gamla ord och nya ord, svenska ord och utländska ord. Av alla dessa ord använder vi bara en bråkdel, därför är det viktigt att vi använder de rätta orden, de glädjefyllda, positiva, uppmuntrande orden. Det är genom dem som vi skänker glädje åt andra och gör livet lättare för någon annan. Ett ord kan många gånger betyda lika mycket som ett varmt leende, om det är rätt ord och sägs med rätt tonfall.

För många, många, många år sedan var jag på ett internationellt scoutläger. Där skulle jag och min grupp från Sverige spela upp ett teaterstycke, inte en gång, utan flera gånger. Det var samma ord, men vi använde dem på olika sätt. För även ett glädjefyllt ord kan få negativ klang om vi lägger betoningen fel. Minns som idag när jag spelade upp "Åh, mamma jag dör!" Minns inte hur många gånger vi spelade teaterstycket, men en gång var i alla fall med sorg i rösten och tunga ord, den andra gången var rösten fylld av glädje och det riktigt sprakade av glädjeelektricitet från våra ord när vi uttalade "åh mamma jag dör!"

Redan då betydde orden mycket för mig och det kändes härligt att få se vilken skillnad ett ord kan göra beroende på var vi lägger betoningen på det.

När jag skriver kan jag inte använda mig av röstens olika lägen, då gäller det att hitta rätt ord för varje stämning och tonfall. Inte haka upp sig på samma ord (som jag gjorde i min första bok), utan hitta ord med nyanser, med olika "tonfall" så att vi säger samma sak, men ändå ger texten olika betydelser. Därför är det viktigt att använda sig av synonymer. Jag har flera synonymlexikon, men använder mig även av datorns lexikon. Här är en länk på nätet där du kan hitta synonymer.

Ditt språk blir rikare och fylligare med hjälp av synonymer.

När jag läser igenom min text letar jag alltid efter upprepningar av ord. Hittar jag samma ord flera gånger på en sida byter jag ut ordet mot en synonym och genast känns texten bättre, mustigare.

Kanske är det för att jag älskar orden så mycket som jag även älskar att lära mig nya språk. Det känns underbart att utmana hjärnan, att lära mig ett nytt ord på ett helt främmande språk, lika underbart som när jag hittar en ny synonym som förhöjer texten jag just skrivit.

Vad skulle vi vara utan ord? Orden följer oss genom hela livet, från vaggan till graven. Välj dina ord som du tar med dig på livets resa och välj dem väl så att du skänker glädje till dina medmänniskor.

Kramisar Kim

Skrivprocess: Skriv för barn och ungdomar

Som jag tidigare berättat får jag väldigt många frågor, både på Facebook, i mail, brev och på Unga Fakta. En av frågorna var mer en uppmaning än en fråga, eftersom frågeställaren skrev: Kan du inte blogga om hur man skriver för barn och ungdomar. Så nu gör jag det.

Ett problem med det här är, att jag inte skriver till barn och ungdomar, egentligen... Jag skriver till mig själv, något jag vill läsa, något jag vill veta mer om, något jag vill lära mig mer om. Därför tänker jag inte på att det ska låta på ett speciellt sätt, eller att berättelsen ska vara uppbyggt på ett speciellt sätt. Jag bara skriver, då blir berättelsen precis så som den blir, utan att jag riktar mig till någon speciell åldersgrupp. Vilket har fungerat för mig och mina böcker.

Däremot upptäckte jag när jag plockade upp min bokserie om Kimberlie och Andy, som jag skrev för snart trettio år sedan, att språket var lättare i de böckerna. Eftersom jag skrev på det sättet då.

När jag bearbetade böckerna behöll jag den nivån på språket, vilket har tilltalat de yngre läsarna.

Jag är mycket väl medveten om att man inte kan använda ett svårt språk för barnen, samtidigt vill jag inte nedvärdera dem, för många av barnen kan mycket mer än vad vi vuxna tror.

Första gången jag mötte en sjuåring som berättade att han hade läst alla mina böcker, trodde jag inte genast på honom. Men när han förklarade att han hade lärt sig läsa och skriva när han var fyra år, förstod jag hur han kunde ta sig igenom mina relativt tjocka böcker (för en sjuåring). Det har kommit flera sjuåringar efter den här pojken, och alla har de berättat att de läst alla mina böcker och lärt sig läsa vid tidig ålder.

Men de flesta sjuåringar lär sig inte läsa så tidigt, de slukar inte böcker på samma sätt som de här barnen. Därför måste man tänka på att ha ett relativt lätt språk när man skriver för barn.

En annan viktig sak är också att inte ha för långa kapitel. Det verkar som om två-tre sidor är lagom.

Jag tycker inte om att ha svordomar i mina böcker. Det får dagens barn höra så mycket ändå. Svordomar är onödiga, bara utfyllnad när man inte hittar rätt ord för att uttrycka det man känner. Däremot vet jag att det finns många böcker med svordomar även för barn. Det är inget som är förbjudet, det är bara min personliga åsikt som gör att jag inte använder mig av svordomar i mitt skrivande.

Mängden av brev, mail och meddelande om mina böcker verkar aldrig sina, och det tycker jag är väldigt roligt. Jag lyssnar och tar till mig vad läsarna skriver.

Vad ungdomar vill ha (i alla fall de som skrivit till mig) är spänning, lärdom och kärlek. Tja, kärlek är det lite dåligt med i mina böcker, men läsarna vill gärna att jag skriver mer om det.

Det finns fantastiskt många bra barn- och ungdomsböcker. Därför tycker jag att om du planerar att skriva en bok för barn och ungdomar ska du ta och läsa många olika böcker för just de åldrarna som du har tänkt dig att skriva för. Då känner du vad som är rätt och fel, för dig, inte för författarna som har skrivit sina böcker som du läser. Utan du ska känna vad som känns bra för dig när du skriver din bok. De författare som lyckas bäst är de som inte skriver det alla andra redan har berättat, utan har lyckats hitta sin alldeles egen nisch, som till exempel författarna till Harry Potter eller Twilight.

Tänk på att det ska vara roligt att skriva en bok. För att du ska hitta glädje i ditt skrivande ska du skriva om sådant du tycker är viktigt att berätta, något du brinner för, något som bubblar inom dig och kräver att få komma ut. Skriv direkt från hjärtat, låt fantasin flöda och tänk inte på stavning, grammatik eller att någon ska läsa det du skriver. Det enda du ska tänka på är att få ur dig din berättelse. När berättelsen väl är klar ska du läsa igenom den många gånger och titta igenom just stavning, röd tråd, grammatik och så vidare.

När du nu ska sätta dig ned och skriva den där boken du burit inom dig länge... Tänk inte för mycket, bara skriv, då kommer det att bli en jättebra bok. För fler skrivtips kan du kika in på mina tidigare skrivtips.

Idag fick jag ett mail från en flicka som berättade hur mycket mina böcker hade betytt för henne under hennes långa sjukhusvistelse utomlands. Även när hon var för sjuk för att orka läsa tänkte hon på böckerna om Theo och Ramona, och så fort hon hade fått tillräckligt med krafter för att hålla en bok läste hon om böckerna.

Det känns väldigt bra att läsa sådana ord. De värmer, ger mig styrka, inspiration och tro på det jag gör. För även om jag inte riktar mig till barn och ungdomar när jag skriver mina böcker, så har böckerna trots allt blivit väldigt populära både bland barn-, ungdomar och vuxna. Kan det bli bättre?


Kramisar Kim

Recension: Riddarsvärdet, omtumlande ord

Idag fick jag ett meddelande från en vuxen läsare som gjorde mig omtumlad och alldeles tårögd. Här är en del av orden:

"Det underbara med Kim är att hon har utgångsläget 'Jag skriver det jag själv vill läsa' och från mitt perspektiv 'Hon skriver det jag vill läsa och önskar att jag hade hunnit skriva, så hon fyller mitt tomrum och bara serverar på silverfat'. Underbart tacksamt!"

Kan man annat än bli glad över sådana ord?

Dessutom fick jag ännu en av mina böcker recenserad idag. Denna gång var det Riddarsvärdet som blev recenserad av Boktokig.

"...en spännande berättelse om Theo och Ramona som hamnar på 1300-talet, när de försöker komma hem från en tidsresa till 1700-talets Frankrike... Det händer mycket i boken. Det är spännande och jag förstår varför hon fångar sina unga läsare."

Baksidestext till Riddarsvärdet:
Med fasansfull insikt inser Theo och Ramona att de inte kommit tillbaka till sin egen tid. De håller i ett riddarsvärd! Vid ljudet av röster släpper Ramona taget och gömmer sig. Theo står som förstenad och stirrar på svärdet.

Theo har förstått att svärdet är deras enda biljett hem. Han måste hålla fast vid det, till vilket pris som helst. Hans beslut för dem åt skilda håll, till Mont-St-Michel och Château de Pirou i Normandie under 1300-talets riddartid.

Planer smids om ond, bråd död, vilket även inkluderar Theo och Ramona.

Här kan du se mängder av foton från min researchresa inför den här boken.

Här kan du läsa om mitt besök på Mont-St-Michel. Det kloster som var anledningen till att jag skrev boken Riddarsvärdet. Jag trodde nämligen att det var en riddarborg... Men när jag läste på min läxa upptäckte jag att det var ett helt fantastiskt kloster.









Här kan du läsa om mitt besök på riddarborgen Château de Pirou.

Den här researchresan var något av de roligaste jag har gjort. Jag blev som ett litet barn igen när jag sprang upp och nedför borgens trappor, kikade ut genom skottgluggarna och ned i toaletten.

Men även besöket på Mont-St-Michel var helt sagolikt, vilket du kommer att förstå om du ser alla bilderna från ön.

Jan, min man, brukar alltid säga att han tror att jag tycker allra bäst om researcharbetet inför varje bok, och han har nog rätt. För det är så spännande att upptäcka nya platser, lära mig nya saker och få uppslukas av det förgångna. (Förutom just nu när jag läser fakta inför andra världskriget, det är tungt!)

Ja, så blev det en recension igen... Kanske tråkigt för dig, men jättekul för mig!

Ska bli spännande att se vad som händer imorgon! Varje ny dag är ett äventyr!

Kramisar Kim

Recension: Tillbaka till Pompeji

Bloggarna har varit flitiga att berätta om mina böcker den senaste tiden, så idag får du en recension av Tillbaka till Pompeji, min debutbok.

Den här gången är det Franz i England som har recenserat.

Boken är spännande, sorglig och rolig, så de täcker in många känslor och upplevelser, samtidigt som man lär sig en hel del... Rekommenderas!

Baksidestext till boken:
Förskräckt stirrar Ramona på Theo, plötsligt är allt en mardröm.
Ramona är på skolresa till ruinstaden Pompeji. Hon mår
dåligt av gipsavgjutningarna av dem som dött i vulkanutbrottet
som utplånade staden. Hon sätter sig ner för att vila
och somnar.
När Ramona plötsligt vaknar ser hon ett levande Pompeji.
Ramona inser att hon blivit förflyttad i tiden till Pompeji,
före vulkanutbrottet! Hon blir jätterädd. Hon vet att staden
kommer att utplånas, alla människor kommer att dö, även
hon och Theo, om de inte tar sig därifrån i tid. Men hon vet
inte när vulkanen kommer att förinta staden, om hundra år,
om tio år eller om tio minuter…
Detta är debutboken som Kim M. Kimselius gjorde dundersuccé
med julen 1997. Boken har översatts till flera språk och
har läsare i alla åldrar. Kimselius levandegör sakkunnigt
historien om Pompeji och tar läsaren med på en fängslande
resa genom tiden. En bok du har svårt att lägga ifrån dig.
”Har Blekinge fått sin egen Astrid Lindgren?”
Blekinge Läns Tidning
Tillbaka till Pompeji blev 2009 utsedd som en av årets bästa
utländska ungdomsböcker på Island.
1:a fristående boken i den historiska äventyrsserien om Theo Ramona

Det här är min debutbok som kom ut julen 1997 och sålde i 11.000 ex första veckan och min debut blev en riktigt dundersuccé. Bara sådant man drömmer om, men som blev verklighet för mig.

Kan berätta för dig att min arbetstitel på boken var Resa i tiden, och jag är glad att förlaget bytte titeln, eftersom jag har insett hur viktigt det är att det man berättar om i boken även talas om i titeln. I alla fall när man skriver historiska äventyrsböcker som jag gör.

Det som fick mig att skriva boken var att jag såg en bild på en gipsavgjutning av en hund som hade dött i ett vulkanutbrott som begravt staden Pompeji. Jag ville rädda hunden, därför skrev jag boken.

Den här boken betyder mycket för mig. Boken är översatt till många språk.

Andra bilden visar det Isländska omslaget.

Tredje bilden det spanska omslaget, som jag tycker väldigt mycket om. I den här boken finns det även bilder inne i texten som illustrerar det jag talar om, till exempel gipsavgjutningarna, Forum, Tempel och så vidare.

Fjärde bilden är på det finska omslaget som jag också tycker är helt fantastiskt! En bok som jag skulle vilja läsa om jag bara såg omslaget, eller vad säger du?















Femte bilden visar det serbiska omslaget. Eftersom mina böcker är omtyckta i Serbien har jag blivit intervjuad av en tidning i Serbien. En stor tvåsidig artikel. Jag är den andra svenska författaren som de har skrivit om, den förra var Astrid Lindgren.

















Sjätte bilden är på det norska omslaget. Nå, vilket omslag tyckte du var snyggast?
Just nu är Tillbaka till Pompeji helt utsåld, eftersom boken sålde otroligt mycket till jul. Men boken ligger för nytryck hos tryckeriet och finns snart i bokhandeln igen. För jag tycker det är viktigt att ALLA böcker i en serie finns att köpa, även om det är många år sedan en bok kom ut. För trots att Tillbaka till Pompeji kom ut för snart fjorton år sedan säljer den fortfarande mycket varje år. Men så är det ju också en fascinerande historia som beskriver en hemsk händelse som utspelar sig på en helt fantastisk och spännande plats: Pompeji!

Kramisar Kim

Växthuseffekten, inget nytt ord

Just nu lever vi med ett väldigt turbulent väder runt om i världen, alla talar om växthuseffekten. Men var kommer ordet ifrån och vad betyder det?

För över 100 år sedan, på julafton 1894 satt den svenske kemisten Svante Arrhenius och räknade. Under det följande året arbetade han upp till fjorton timmar om dagen med sina beräkningar som han slutligen presenterade 1895.

Hans beräkningar gick ut på att försöka ta reda på hur atmosfären skulle reagera om koldioxidhalten sjönk eller steg. Kemisten Svante Arrhenius kom fram till att vi skulle få en ny istid om halten halverades. Om förhållandet var det motsatta, och en fördubbling av koldioxidhalten skedde, skulle detta höja temperaturen med fem till sex grader.

För att göra sina beräkningar mer begripliga jämförde kemisten Arrhenius jorden med ett växthus och blev därmed den som kom på namnet Växthuseffekten.

Svante Arrhenius beräkningar ligger nära de siffror som den internationella klimatpanelen IPCC använder nuförtiden. Arrhenius trodde att det skulle ta tusen år innan koldioxidhalten blev så hög som den vi nu redan i vår tid kan uppmäta.

Svante Arrhenius tyckte att den globala uppvärmningen var något positivt, eftersom det skulle innebära att kalla trakter blev varmare och bördigare.

Växthuseffekten är ursprungligen en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna jorden och därmed värmer upp vår planet. Dessa gaser är en förutsättning för liv på jorden, utan dem skulle jorden medeltemperatur vara -18 grader och vatten skulle bli till is. Men sedan den industriella revolutionens start har människan rubbat den känsliga balansen av växthusgaser i atmosfären och orsakat en förhöjd växthuseffekt och ett klimat i obalans. Människans ökande utsläpp av växthusgaser håller på att värma upp vår jord. När vi åker bli förbränns bensin till koldioxid och vattenånga, och när vi lyser och värmer upp våra hem med kolkraft eller olja bildas också koldioxid. Koldioxid liksom vattenånga är växthusgaser, och tillsammans med andra gaser i vår atmosfär som metan och freoner värmer de upp vår jord genom att hålla kvar solens värmestrålning. Växthusgaserna i jordens atmosfär förhindrar och fördröjer den långvågiga solstrålningen från att lämna vår jord och värmer upp planeten. Utan den naturliga växthuseffekten skulle liv på jorden i dess nuvarande former vara omöjligt.

Läs mer
Och ännu mer

Så kanske det inte är så konstigt att första snön kom sista veckan i oktober 2010 i Blekinge, och att de sista resterna av snö låg ända in i första veckan av april 2010. Eller är det bara något naturligt, som sker i en cykel om vart tusende år? "Den som lever får se", sa min kära mor alltid, men jag tror inte att jag lever så länge att jag får svaret på min fråga. Vad tror du?

Och vad tror du att vi, var och en, kan göra för att ökningen av växthusgaser inte ska gå så fort?

Kramisar Kim

Tidigare Intressanta Faktainlägg:
Fakta om Kina:
De första Kinesiska Skrivtecknen
Kinesiska murens historia
Hund i Kina
Några kinesiska uppfinningar, bland annat stigbygeln
Kinas förste kejsare
Terrakottaarmén på Östasiatiska museet i Stockholm

Fakta om Frankrike:
Slottet Versailles fontäner
Giljotinen ett löpande-band-mordredskap
Champagnens historia
Flykten till Varennes / Franska Revolutionen
Eiffeltornet i Paris, Världsutställningen 1889
Frihetsgudinnan i Frankrike och USA

Fakta om mat:
Världens äldsta snabbmat

Bantning:
Bantning ur historisk synvinkel

Romarriket:
Historiska fel i filmen Spartacus

Kejsar Hadrianus

Roms sju kullar och Roms födelse

Alla vägar bär till Rom...

Kronprinsessan Victorias anfader:
Jean Baptiste Bernadotte sedermera Kung Karl XIV Johan

Brudklänningens historia:
Visste du att det var Storbritanniens drottning Victoria som gjorde vit brudklänning till ett mode? Om detta och mycker mer kan du läsa här.

Fakta om Fotboll:
Fotbollens historia

1800-talets Facebook:
Tänk... redan på 1800-talet fanns en form av Facebook

Fakta om Klotter:
Klottrets historia går långt tillbaka i tiden.

Svensk Koloni:
Den svenska kolonin Nya Sverige i Amerika

Venedig, sagornas stad:
Venedigs historia, fakta och reseinformation

Titanic:
Läs om skeppet Titanics sorgliga historia

Midsommarafton:
Varför firar vi Midsommar?

Konfliktdiamanter:
Blodig Diamant, en skrämmande berättelse.

Vampyrer:
Här kan du läsa om Vampyrer, Greve Dracula och Twilight

Fakta om Egypten:
Mumier
Tutankhamons kläder
Howard Carter fann farao Tutankhamons grav

Fakta om Ecuador/Peru:
Krympta huvuden

Internet:
Internetanvändning

Digerdöden/Svarta Döden/Pesten
Här kan du läsa om Digerdöden

Stigbygelns historia
Här får du veta mycket om stigbygeln, sadeln och hästens historia.

Bluehenge och Stonehenge
Några av västvärldens mest berömda stensättningar

Tobakens historia:
Här kan du läsa om tobakens historia, men också om rökningens konsekvenser.

Om flaskvattens konsekvenser:
Giftigt flaskvatten

Persien
Marathon och Persien

Lund:
Domkyrkan i Lund, fylld av mystisk och märkliga ting.

Fakta om Nya Zeeland:
Maorierna, Nya Zeelands urinvånare. Folkets historia samt tatueringskonst.

Sveriges sista avrättning:
Årsdagen av den första och sista avrättningen med vår svenska giljotin

Chokladens historia:
Här kan du lära dig mycket om chokladens historia.

Julens historia och traditioner:
Varför firar vi julafton, juldagen, advent? Här kan du lära dig mycket av våra svenska jultraditioner
Vad är det för skillnad på marsipan och mandelmassa? Vill du göra din egen marsipan, gå på marsipanskola? Här hittar du alla svar.
Julmat över hela världen

Nyår
Nyårstraditioner, mat, champagne med mera

Böcker är lugnande
Nu är det bevisat att böcker är lugnande

Bokrecension: Snapphaneresan

Fick en mycket trevlig bokrecension av Boktokig idag, av min bok Snapphaneresan.

"Jag haft nöjet att läsa Snapphaneresan nu och det är en spännande bok som lärt mig massor. Jag tror jag måste ha varit sjuk när vi läste om Snapphanar i skolan för jag kommer inte ihåg någonting om det. Desto trevligare nu att lära sig om det nu. Kim skriver på ett lättillgängligt sätt och hon lyckas levandegöra historien (dvs snapphanetiden). Jag gillar verkligen att Kim i slutet har gjort en uppslagsdel där man kan läsa och lära sig mer fakta. Jag blir så sugen på att åka och se platserna där det hela utspelar sig!"

Baksidestext till boken:
Följ med Theo och Ramona på en spännande resa i Snapphaneland. Berättelsen börjar på Sporrakulla gård, där de hittar ett kopparmynt från Loshultskuppen. Genom kopparmyntet färdas de genom tiden till snapphanefejden 1678. Theo och Ramona ger sig ut på jakt efter skatten. Färden för dem genom hela Snapphaneriket. Många faror möter dem på vägen. Att hitta skatten är inte så lätt som de först trodde.

Snapphaneresan var mycket rolig att göra. 2006 kom min bok Snapphanar! ut och jag hade inte planerat att göra någon ny bok om Snapphanar, men... Så blev jag tillfrågad av snapphanekommunerna Hässleholm, Osby och Östra Göinge om jag inte kunde tänka mig att skriva om 17 olika snapphanehändelser. Resultatet blev Snapphaneresan. I boken finns en karta så att du kan resa precis samma väg som Theo, Ramona och Robert reser i boken Snapphaneresan. Du lär verkligen känna Skåne och snapphanebygden i denna bok, samtidigt som du får en spännande läsning.

Det som var så roligt med den här boken var att jag precis hade fått en förfrågan från Finland om jag kunde tänka mig att skriva om kriget 1808-1809, vilket jag tackat ja till och som sedermera resulterade i boken Det glömda kriget 1808-1809. Bara en månad efter jag hade tackat ja till det jobbet fick jag ännu en förfrågan om att skriva en bok om ett visst ämne, Snapphaneresan. Det kändes häftigt och gjorde att jag verkligen kände mig som en riktigt etablerad författare.

Nu var det lite kort om tid med den andra snapphaneboken och min illustratör hade inte tid att göra ett nytt omslag, så vi tog samma omslag som till Snapphanar! och ändrade färgerna på kläderna, samt på rygg och baksida av boken.
Det skulle vara kul att ha ett helt nytt omslag till Snapphaneresan. Få se om det blir av i framtiden när boken ska tryckas om.

Ingen av dessa snapphaneböcker har blivit översatta till andra språk. Många danskar har köpt böckerna och läst dem på svenska, och flera danska redaktörer har varit mycket nyfikna på böckerna, men i slutändan har det inte blivit något av. Håll tummarna, för jag skulle tycka det var jättekul om båda snapphaneböckerna blev översatta till danska, för dessa böcker handlar ju om en del av den danska historien också.

Ja, nu blev det två dagar med bokrecensioner, ledsen för det. Men imorgon ska det bli något annat, om det inte dyker upp ännu en bra recension... Hoppas!

Kramisar från Kim