Mina Bloggsidor

lördag 21 september 2019

Boktips Novellhotellet av Ulrika Amador och flera författare

Boktips Novellhotellet av Ulrika Amador och flera författare

Novellhotellet är en antologi där varje berättelse utspelar sig på hotell. En del berättelser är läskigt skrämmande och får mig att tänka att jag nog aldrig mer vill bo på hotell. Andra berättelser är bara mysig och goa att läsa. Mina två favoriter i boken är Spegel, spegel... av Ulrika Amador och Honungsfällan av Helen Lindholm. Jag rekommenderar dig varmt att läsa hela boken.

Baksidestext:
Hotellmiljön är en egen värld, så speciell att Arthur Hailey skrev en roman som utspelar sig enbart på ett hotell under fem händelserika dygn. Det mest osannolika kan hända och händer också i denna antologi, där sju författare låter sin fantasi flöda i ett antal noveller som alla har det gemensamt att ett hotell finns med i berättelsen. Det är allt från bloddrypande och spännande till nostalgiska "det var bättre förr"-historier. Från lätt övernaturliga händelser till mer fantasieggande "sagor för vuxna". Kort sagt, här finns säkerligen en berättelse som kan passa oavsett om du är en bokslukare eller en mer sporadisk bokmal som föredrar en kortare lättläst novell. Koppla nu av en stund från dagens stress, dröm dig bort på ett hotellrum och låt din egen fantasi komma över dig när du nu läser berättelserna i Novellhotellet.

Medverkande författare:
Helen Lindholm, Ewa Broberg, Ann Hempel Pertmann, Jan-Eric Boo, Elisabeth Öhman, Ulrika Amador och CT Karlsson.

Författarkollektivet Novellhotellet har sitt ursprung i en skrivarkurs i London 2016. På en återträff föddes idén att skriva noveller, till att börja med som ett slags skrivövning. Resultatet blev en brokig samling berättelser med det gemensamma att de alla utspelar sig i hotellmiljö. 
 
 
 
 
Boken får fyra stjärnor av fem möjliga

Blev du nyfiken på boken? Fråga efter den hos din bokhandlare eller ditt bibliotek, annars finns den på nätet, till exempel hos Adlibris, Bokus,  Akademibokhandeln eller Storytel.

För fler boktips kika in på Kimselius Boktips här på bloggen.
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius
   


Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
  
 

fredag 20 september 2019

Summering Att arbeta leva och överleva som författare

Summering Att arbeta, leva och överleva som författare 

Igår var jag på Fortbildningsdag hos Bibliotekutveckling Blekinge Kronoberg. Dagen hölls på Fria Ordets hus i Växjö. En byggnad som tidigare varit bostad för ägaren till bryggeriet som också legat på marken. Vi åt en underbar lunch med produkter odlade i trädgården. Ingen däst "efter-lunch"-känsla efter den maten.

Det var fullsatt i lokalen. Den tomma stolen längst till höger är min plats. Många kända ansikten, men även många för mig okända.

Dagen inleddes av Kristina Ahlinder, direktör på Svenska Förläggareföreningen.

Hon berättade att föreningen hade 70 medlemsförlag och att det fanns 300 förlag i Sverige.

Hon nämnde även NOFF, där jag är medlem. De har 300 medlemmar, lika många som förlag i Sverige.

Det var både intressant och skrämmande att höra henne berätta om den formatförskjutning som nu sker i Sverige: 46% är digitala medier som säljs, vilket då inkluderar ljudböcker och E-böcker, den sistnämda har en mindre del av marknaden. Försäljningen av pappersböcker minskar.

Flera gånger påpekade hon att Författarna var de viktigaste i alla sammanhang, utan författare skulle det inte finnas några förlag och inga böcker att läsa.

2 av 10 böcker gick förr med vinst för förlagen. Numera är det betydligt svårare att få ekonomi i utgivningen.

Biblioteken står för den mesta utlåningen av e-böcker.

Förlagen får in flera tusen manus per år. 95% av manusen refuseras. Problemet är inte att texten är dålig, utan om det kan bli något av berättelsen. Hon sa att andelen bra manus har ökat och det märks att många numera går skrivarkurser.

Problemet numera är inte att ge ut en bok, eftersom det är lätt att trycka upp dem för en relativt billig kostnad. Problemet är att få boken såld. Akademibokhandeln står för 70% av marknaden, vilket gör att de digitala kanalerna är bra för backlist och de som inte får sina böcker centralt inköpta.

För att få Kulturstöd måste man vara en professionell utgivare.  2014-2018 var 70% mikroförlag som ansökte om stöd, bara 30% av dem fick ersättning.

Bokbranschen omsätter 7 miljarder varje år.

Den ständiga frågan kom också upp: Vem är författare? Enligt Författarförbundet är det när man har gett ut 2 böcker på etablerat förlag och att boken håller hög kvalité. Författarförbundet har 3000 medlemmar, varav jag är en av dem.

Lena Kvist ställde också frågan om vad som händer med skriftspråket om alla bara lyssnar på böcker och skickar korta meddelande i form av smileys...

Hon berättade även att digitala utlåningar på biblioteken inte räknas in i biblioteksersättningen, något som de jobbar med att få till en förändring på.

Högläsningen i biblioteken ökar, inte bara för barn, utan även för vuxna. Det sker cirka 100 uppläsningar per dag. Och frågan ställdes varför författarna inte får ersättning för det.

Den tidigaste ljudboken kom redan 1940 och var då inläst på "stenkaka", de äldre varianten av vinylskivor. 

Jesper Söderström, direktör på Sveriges Författarfond berättade om hur löneläget för författare såg ut och var den huvudsakliga inkomsten låg. Det var inte från själva skrivandet.

Enligt statistiken han visade arbetar författare nästan dubbelt så mycket som vanliga arbetare, eftersom många författare skriver och föreläser på sin lediga tid, efter att det vanliga arbetet är slut.
Det finns många stipendier att söka. Jag reflekterade över Särskild Biblioteksersättning när han berättade om den, eftersom jag inte hade hört talas om den. Jag drog på munnen när han berättade att de som fått dessa oftast skrev 5 böcker på 5 år, vilket var mycket. Jag har skrivit 7 böcker på ett år...

Det blir allt svårare att tjäna pengar på böcker för författarna.

Varje år kommer det in 800-1000 ansökningar om stipendier. 15-20% får bidrag.

För att få den vanliga biblioteksersättningen krävs 2000 utlåningar per år. Den vars böcker lånas över 200.000 får bara 20%, över 400.000 lån får bara 10%.

Biblioteksersättningen är i dagsläget 1:76 per utlån.

Vid allt tal om biblioteksersättning insåg jag att den tid på året då utbetalning sker närmar sig. Det är alltid lika spännande att se hur mycket pengar som kommer.

Lena Kvist, kultur- och nöjesredaktör på Borås Tidning är också ansvarig för Borås Tidnings debutantpris och litteraturkritiker sedan 25 år.

Hon hade en hel del att berätta om recensioner. Förr behövde en litteraturkritiker bara läsa 2 böcker på en månad för att tjäna ihop till sin månadslön. Numera måste man läsa minst 15 böcker för att få ihop till en månadslön.

Recensioner anses allmänt inte påverka försäljningen så mycket. Däremot kan negativa recensioner öka försäljningen. Även möjligheten att få stipendier ökar när författaren får sina böcker recenserade i dagspressen, chansen att få nästa bok utgiven ökar också.

2018 utkom 13.000 böcker. 400-450 av dem blev recenserade i Borås Tidning, vilket är 3% av utgivningen.

Det är oftast debutanter som recenseras eftersom de behöver en extra puff i sitt författarskap.

Kritikernas urval av böcker sker genom Svensk bokhandels katalog. De böcker kritikerna tycker är bäst, är inte de som säljer bäst.

Det bästa är att skriva en recensionsdag för boken när du skickar den för recension, då är det störst chans att boken blir läst.

Om du mejlar din lokala tidning med förfrågan om de vill ha recensionex, är det bra att följa upp med ett telefonsamtal några dagar senare. Det är lätt att mejlet drunknar i mejlflödet (känner igen det så väl, eftersom jag får mängder av mejl varje dag). Skicka boken 3 veckor innan recensionsdagen.

Se till att du INTE skickar recensionsexemplar i augusti och september, inte heller mars, april och maj, eftersom det då är ett stort flöde av böcker från alla förlag.

Sist ut var Magnus Eriksson, lektor och ansvarig för mastersutbildning i Kreativt skrivande vid Linnéuniversitetet.

Han ställde frågan: Kan man utbilda författare? och svarade Ja och Nej. En del har det i sig, andra inte.

De flesta författare som slog igenom på 80-talet hade gått skrivutbildning.

För mig var det intressant att lyssna på Magnus Eriksson eftersom många av mina skrivkursdeltagare har gått vidare till Linnéuniversitetets skrivarkurser.

Ett kärt möte med Sofi Poulsen. Hon kom som en vindfläkt och försvann till lunch. Men vi hann att ta det årliga fotot av oss. Nu ses vi ju inte på Bokmässan i Göteborg nästa vecka. Jag har börjat med Öppet Hus istället. Du är välkommen 1-2 augusti 2020.

Ser fram emot att höra dina kommentarer om det här inlägget. Kanske var du på plats och vill tillägga något?

I all hast...

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius
   


Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
 


 

torsdag 19 september 2019

Att arbeta leva och överleva som författare

Att arbeta, leva och överleva som författare

Idag är jag på fortbildningsdag anordnad av Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg. Som rubriken antyder handlar dagen om att arbeta, leva och överleva som författare.

När jag berättade för några av mina författarkollegor om att jag skulle gå den här dagen skrattade de åt mig och tyckte att jag borde vara en av föreläsarna istället. Sedan debuten 1997 har jag arbetat, levt och överlevt som författare.

Men det var så många bra punkter att jag gärna ville delta, inte bara för att lära mig att överleva som författare, utan för att kunna dela med mig av den här dagen till dig i ett senare blogginlägg.

Vi kommer att få ta del av de olika förlagstyperna och hur förlagen arbetar gentemot författarna.
Vad som händer med litteraturkritiken i mediavärlden.
Hur författarutbildningar på högskolorna fungerar.
Hur de ekonomiska villkoren för författare ser ut idag och hur stipendiefonderna fungerar.

Dessutom kommer jag att träffa många kollegor, få äta god mat och försöka stänga av mina egna ord för en dag.

Du kommer att få höra om den här dagen längre fram.

Ha en fin dag. Det är jag övertygad om att jag kommer att ha.

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius
   

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!



onsdag 18 september 2019

Tänk på hur du avslutar din berättelse

Tänk på hur du avslutar din berättelse

Det första kapitlet säljer in läsaren på den boken, det sista kapitlet säljer in läsaren på din nästa bok. Något som är oerhört viktigt att tänka på!

Den senaste veckan har jag läst två exempel på hur olika böcker kan sluta. Den ena boken var mycket välskriven och spännande, men slutet blev en oerhörd besvikelse, eftersom det slutade som en cliffhanger, utan att själva berättelsen var avslutad. Det gör att jag aldrig mer vill läsa en bok av den här författaren.

Den andra boken jag läste hade två parallella berättelser som knöts ihop i slutet och gav förklaring på alla hemligheter. Dessutom fanns där en epilog som berättade om en händelse inne i boken som var mystisk inte bara för läsaren, utan även för personerna i boken. Sådana här slut gör att jag genast letar efter fler böcker av författaren.

För att skriva ett riktigt minnesvärt slut bör boken sluta på ett oväntat sätt för läsaren.

Ett sätt att lyckas skriva ett bra slut är att planlägga din bok. Bygg upp berättelsen med hjälp av Gula lappar, sätt upp dem i tidslinje så att du har grepp över hela boken.

Jag jobbar med två set Gula lappar. De första använder jag mig av när jag bygger upp boken. De andra använder jag när jag läser boken. Då skriver jag stolpar om varje kapitel och sista raden. När jag läser boken skriver jag på den gula lappen "Bra" "Mycket bra" "Hyfsat". Som du förstår siktar jag på att få "Mycket bra" på samtliga lappar och jobbar vidare med kapitlen tills jag är nöjd med samtliga kapitel.

Om du bara skriver på, utan att ha en aning om hur boken ska sluta, är det lätt hänt att du tröttnar och avslutar boken bara för att du vill börja på en ny. Slutet har inte blivit som du har tänkt dig, men du bryr dig inte, du vill skriva vidare på en annan idé. Inget bra sätt att skriva en bok.

Sedan finns det de som skriver böcker med tanken på att det ska bli en serie, med förhoppning om att det ska bli en tv-serie. Där slutar ju varje säsong väldigt spännande. Men... Om du ser hela säsongen på play kommer du att upptäcka att det allra sista avsnittet för säsongen oftast avslutar och knyter ihop handlingen. Det är bara det att kanalen som sänder serien har valt att inte ta med det avsnittet utan börjar istället nästa säsong med det.

Om din tanke är att det ska bli en serie böcker om historien, bör ändå varje bok ha ett eget avslut. Du får inte lura läsaren. Har du satt huvudpersonen i en knipa bör du se till att ta huvudpersonen ur den innan berättelsen är slut. Däremot kan du ge en glimt av att något spännande kommer att hända i nästa bok.

Du kan faktiskt skriva slutet först, då vet du vart hela berättelsen bär.

Vill du lära dig mer om själva skrivprocessen har jag skrivit flera böcker i ämnet: Att skriva med glädje, Att hitta glädje i skrivandet, Författare Från dröm till verklighet, samt böcker tillsammans med Kristina Svensson och Lennart Guldbrandsson: 10 misstag författare gör, 10 sätt samarbete lyfter din kreativa karriär, 10 tips för att leva på din kreativitet.

Dessutom håller jag skrivarkurser, hösten, våren och sommaren, samt på distans.
Skrivarkurser på Färgargården.
Datum för skrivarkurserna 2019: Vecka 44, 1-3 november Grundkurs

Datum för skrivarkurserna 2020: Vecka 15, 10-12 april Grundkurs
Vecka 27, 3-5 juli Eget skrivande
Vecka 28, 10-12 juli Eget skrivande
Vecka 44, 30 oktober-1 november Grundkurs

Distanskursen börjar du när du vill.

Lycka till med skrivandet!

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius
   

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka! 

 
 

tisdag 17 september 2019

Bonnier Carlsens stora manustävling

Bonnier Carlsens stora manustävling

Du har väl inte missat Bonnier Carlsens stora manustävling? Jag har berättat om den förut, men deadline är först i januari, därför påminner jag om den. Ännu har du tid att skriva din bästa berättelse någonsin. Lycka till!

Berättelser kan ge kraft och hopp

Det krävs styrka, mod och livsglädje för att vara barn idag, och berättelser kan ge kraft och hopp. Idag möter unga personer berättelser i alla möjliga format, ofta som korta filmklipp eller som långa tv-spel. Men bra berättelser i bokform som engagerar, griper tag, ruskar om, öppnar dörrar och ger unga läsare nya perspektiv behövs mer än någonsin. Berättelser man kan läsa själv eller tillsammans, i lugn och ro.
”Jag minns mycket väl hur det kändes att läsa Ulf Starks manus till Dårfinkar och dönickar under arbetet med Bonniers manustävling 1984. Den berättelsen vann tävlingen och blev en klassiker, och Ulf Stark blev en av våra främsta författare för barn och unga. Jag ser med stor spänning fram emot att följa arbetet med att utse nästa vinnare och framtida stora berättare!”
Eva Bonnier, bokförläggare Albert Bonniers Förlag och tävlingens beskyddare

Öppen för alla

Tävlingen är öppen för alla, och gäller manus till kapitelböcker för läsare mellan 7 och 12 år. Omfånget på manusuet ska vara ca 150.000 tecken, men kan vara både kortare och längre, 150.000 tecken är ett riktmärke. Bidragen får inte ha publicerats tidigare i bokform. Vi hoppas på många fantasifulla, roliga, spännande, normbrytande, starka och svindlande bidrag som kan se det fantastiska i såväl vardag som fantasivärld.
Vinnaren belönas med 100.000 kr samt utgivning enligt sedvanligt avtal med Bonnier Carlsen. Andra- och tredjepristagaren tilldelas 25.000 kr vardera.
Vinnaren belönas med 100.000 kr samt utgivning enligt sedvanligt avtal med Bonnier Carlsen. Andra- och tredjepristagaren tilldelas 25.000 kr vardera.

Juryn består av:

  • Al Gore Contreiras, 11 år, skolelev
  • Farnaz Arbabi, regissör, dramatiker och konstnärlig ledare för Unga Klara
  • Fredrik Olsson, innehållsutvecklare och ljudboksredaktör Bonnier Audio
  • Gunilla Lind, barnbokhandlare
  • Ingrid Danielsson Walldén, 12 år, skolelev
  • Johanna Lundin, recensent och kulturskribent
  • Magnus Öhrn, lektor samt föreståndare vid Centrum för barnkulturforskning
  • Maja Engström, 12 år, skolelev
  • Ulrika Caperius, juryns ordförande och ansvarig förläggare Bonnier Carlsen

Tävlingens beskyddare är:

  • Eva Bonnier, bokförläggare Albert Bonniers förlag
  • Martin Widmark, författare
  • Åsa Larsson, författare

Så här gör du

Skicka in ditt manus senast den 3  januari 2020 (poststämpel) till adressen:
Bonnier Carlsen, Box 3159, 103 63 Stockholm
Märk försändelsen ”Manustävling”.
Tävlingsbidragen ska vara anonyma. Skriv din signatur på manusets alla sidor och bifoga ett förseglat kuvert innehållande ditt namn och kontaktuppgifter, samt manusets titel. Skriv din signatur på kuvertet. Manuskripten kommer inte att returneras.
Förlaget förbehåller sig rätten att inte dela ut ett eller båda priserna om juryn inte hittar något bidrag som motsvarar dess kvalitetsanspråk. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Juryns beslut kan ej överklagas.

För ytterligare information

Kontakta info@bonniercarlsen.se





Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius
   

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!  


 

måndag 16 september 2019

Kooikerhunden Kotten 10 månader

Kooikerhunden Kotten 10 månader

Kotten har nu blivit 10 månader. Ingen liten valp längre. Hans svans har fått en rejäl plym och "örhängena" på öronen är långa och lockiga. Han tycker om att vara med på mitt kontor, där finns det massor av vedträn att tugga på.

Kiara tycker att det är lite för varmt uppe på kontoret, eftersom solen skiner in där, men hon tycker samtidigt om att vara med.

En Vårtbitare kom på besök. Jag minns från min barndom att morfar tog och satte en sådan på min hand där jag hade en vårta. Hur det gick minns jag inte, men sedan dess fascinerar de här stora djuren mig. Kanske tog den bort min vårta?

Det är ingen av oss som har gjort det här, ser hundarna ut att tänka. De är så oskyldiga.

Kotten lämnar allt skräp och ved och kryper in under skrivbordet vid mina fötter.

På väg hem för lunch. Glasgången är fullproppad med växter just nu, paprikor och tomater samsas med citroner, paradisblommor, och många andra av de vanliga växterna. Det är trångt att passera på vissa ställen. I helgen har Kotten och jag ägnat oss åt att plocka av alla tomaterna på 100/1000 på fyra av de åtta buskarna. Det blev många kilo tomater och Kotten åt så många han kom åt medan jag plockade. Mycket och god tomatsoppa blev resultatet.

Ibland är de bra snabba hundarna. Nyss var de i bild, nu ser man bara svansarna inne i skogen.

Ännu en dag på kontoret. De ihopsamlade vedträna har återigen plockats fram och stoppats ned i Kottens bädd. Här ligger han över dem, medan Kiara ser oskyldig ut och det är hon också.

Oftast ligger Kiara alldeles bakom stolen. Här vrider jag mig om och tar ett kort. Jag kan inte ändra på läget på stolen, eftersom hon ligger mot stolsbenet.

På onsdagen var det dags för Kottens kurs på Ronneby brukshundsklubb. Eftersom husse inte var hemma och jag hade varit borta hela dagen från hundarna, hade jag inte hjärta att låta Kiara vara hemma, så hon fick följa med. En promenad innan kursstart, sedan låg hon och tittade på alla hundar som tränade. Något hon älskar att göra. Även Kotten när han är med de gånger jag håller kurs på klubben.

Bästa utsiktsplatsen på tomten. Här är det Kiara som iakttar Kotten som just har fått Kooikerfnatt och springer omkring i trädgården som en galning.

På fredagen besökte vi havet på Hasslö. Det var andra gången. Kotten och Kiara hade vant sig vid vågorna och även lärt sig att vattnet inte smakade som det brukade.

Min bok Snapphaneresan kom i nyutgåva. Tidigare har det varit pappersomslag om pärmarna. Nu var omslaget tryckt direkt på pärmarna. Visst blev det snyggt?

Den STORA HEMSKA FLISMASKINEN kom på långtradare. Vi mötte den där vägen var som smalast. Jag tror nog att jag blev räddare än hundarna. Med minnet av hur skrämd Tudor blev för resten av livet när vi mötte slamsugaren på just den här platsen, drog jag upp hundarna på stengärsgården när långtradaren kom. Ingen av hundarna blev rädda. När vi vände för att gå tillbaka hem, upptäckte jag att lastbilen också hade vänt. Till min glädje stod den stilla i korsningen tills vi hade passerat förbi. Kotten stod länge och såg efter bilen, ända tills den försvann i fjärran.

Söndagen tillbringade vi till en stor del i tvåsitssoffan där jag läste research och kelade med hundarna. Det blev rätt trångt när Kiara hoppade upp och trängde ner Kotten och nästan mig också. Men finns det hjärterum finns det stjärterum, ord jag ofta fick höra i barndomen eftersom vi var fyra syskon och det alltid var trångt.

Det har inte blivit så många långa promenader den här veckan på grund av att jag har ont i en fot. Men det har blivit desto mer träning i trädgården. Något Kotten älskar och aldrig får nog av.

Efter morgonens träningspass ligger hundarna nu vid mina fötter och sover djupt. Jag ska försvinna bort i fantasins värld i en av mina nya böcker.

Ha en fin dag!

Läs tidigare inlägg om Kotten, en Nederlandse Kooikerhondje, Kooiker:
Välkommen hem lilla Kotten.
En vecka med Kotten.
En vecka utan Tudor två med Kotten.
Kotten, Kiara och Smilla.
Snön ligger lika djup som Kotten är hög.
Kooikervalpen Kotten 13 veckor.
Intensiv vecka för Kooikervalpen Kotten.
Så mycket folk tyckte Kooikervalpen Kotten.
Kooikervalpen Kotten ute på nya äventyr.
Kooikervalpen Kotten fyra månader.
Kooikervalpen Kotten får nya lekkamrater.
Kooikervalpen Kotten börjar grundkurs på Brukshundsklubben.
Nästan en vecka utan Kooikervalpen Kotten. 
Kooikervalpen Kotten fem månader
.
Kooikervalpen Kottens första värmebölja.
Kooikervalpen Kotten testar spår.
Kooikervalpen möter haren.
Kotten på Kooikerträff och Berner Sennenträff.
Kooikervalpen Kotten sex månader.
Kooikervalpen Kotten tar sin första simtur.
Bernersennenträff och simning för Kooikervalpen Kotten
Kooikervalpen Kotten 7 månader.
Kooikervalpen Kotten en sakletare.
Utställningsträning för Kooikerhunden Kotten.
Kooikerhunden Kottens första besök i skrivarstugan.
Kooikerhunden Kotten på skrivarkurs.
Kooikerhunden Kotten får besök av Berner Sennenvalparna M och M. 
Kooikerhunden Kotten på upptäcktsfärd i Kristianopel.
Kooikerhunden Kottens första arbetsdag i Kimselius skrivarlya.

Kooikerhunden Kotten på Kimselius Öppet hus

Kooikerhunden Kotten på sin första utställning.

Kooikerhunden Kotten åker hiss för första gången.

Kooikerhunden Kotten börjar fortsättningskurs.

En varm vecka för Kooikerhunden Kotten.
 

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius
   

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!  

 

söndag 15 september 2019

Boktips Det bortglömda folket av Vendela B Brännborn

Boktips Det bortglömda folket av Vendela B Brännborn

När jag började läsa Det bortglömda folket av Vendela B Brännborn var den första tanke som slog mig "Åh, vilken härligt välskriven bok".

Det är en spännande fantasyberättelse om flickan Cecilia, som är älskad av sin mor, men hatad av sin far. När lillebror föds och mor Kerstin dör förändras livet för Cecilia. Fadern sviker henne å det grymmaste. Cecilia flyr ut i skogen och tar skydd i en jordhåla tillsammans med sin älskade ko Dimma. Tiden går och livet förändras för Cecilia. Någon beskyddar henne, ser till att hon får mat och vakar över henne. Men det finns även något ont som är på jakt efter henne.

En bra bok som skulle ha blivit ännu bättre om det hade gjorts blankrader mellan berättarperspektiven.

När jag närmar mig slutet inser jag att jag kommer att bli besviken. Det är inte många sidor kvar och det är olidligt spännande. Där slutar boken och jag tänker på min första redaktörs ord "Du får aldrig lämna berättelsen oavslutad och göra läsaren frustrerad. Du måste avsluta berättelsen. Däremot får du gärna ge läsaren en glimt av vad som kommer att hända i nästa."

Jag önskar så att författaren hade fått höra dessa ord, för jag känner mig oändligt lurad och frustrerad efter att ha läst en så välskriven och spännande bok och sedan inte få veta hur det går. Det drar ner hela betyget för boken. Tyvärr. Läs gärna och bilda dig en egen uppfattning.



Boken får tre stjärnor av fem möjliga

Blev du nyfiken på boken? Fråga efter den hos din bokhandlare eller ditt bibliotek, annars finns den på nätet, till exempel hos Adlibris.

För fler boktips kika in på Kimselius Boktips här på bloggen.

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius
   

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!