Välkommen till min Skrivarblogg

En blogg om Skrivtips, Boktips, Intressant fakta, Reseupplevelser och Livserfarenheter.
Här hittar du Skrivtävlingar och Skrivkurser. Här kan du se hur ett bokomslag blir till och hur man gör en bok.
Med andra ord hittar du här det mesta du behöver veta för att skriva en bok.
Debuterade som författare 1997 och har sedan dess utkommit med närmare 60 böcker.
Arbetar som författare, skrivkurslärare, föreläsare och låtskrivare.

Kim M. Kimselius har Copyright på samtliga inlägg

måndag 24 juni 2019

Utställningsträning för Kooikerhunden Kotten

Utställningsträning för Kooikerhunden Kotten

Tyckte det var dags att byta ut "Kooikervalpen" mot Kooikerhunden, för Kotten börjar bli rätt stor nu, 7,5 månad.

Det har varit en intensiv vecka, med utställningsträning, besök hos "mormor" Smilla och besök av en Kooikerkompis. Dessutom har jag försökt att ha semester. Det går inte värst bra. Visst, jag skriver inte på någon bok, men orden tumlar runt i huvudet på mig och jag har inga fasta tider. Men just den senaste biten gör mig bara rastlös. Jag vet inte riktigt hur man ska bära sig åt när man har semester, eftersom jag inte har haft det på 22 år. Sommarens skrivarkurser ska förberedas, maten planeras och inhandlas. Så riktig semester lär det nog aldrig bli för min del. "I graven får man vila", sa min mamma alltid, och hon har nog rätt.

På en av våra morgonpromenader fick Kotten syn på en STOR hund med samma färg som honom. Han älskar hundar som är brunvita. Han ställde sig mot muren och stirrade fascinerat på ponnyn, som såg lika fascinerat tillbaka.

Den här morgonen hade Kiara och Kotten sällskap av Frida, som tittade på medan Kotten granskade hästen.

Vi bor verkligen i paradiset. Hur många människor har tranor precis utanför trädgården, vaknar till deras rop och får se dem så nära att det känns som man kan ta på dem? Vi har det här tranparet som kommer tillbaka år efter år. De får ungar och flyger iväg på hösten, men kommer tillbaka igen året därpå. När jag hör deras första rop på våren, då vet jag att våren har kommit.

Under veckan som gått, som jag egentligen hade tänkt ha som min första semestervecka, läste jag igenom korrekturet på Pirater och vulkanutbrott på Island en sista gång innan boken gick till tryck. Dessutom kastade jag ett sista öga på Slottsmusen Petit och Spökkatten Rödben på Kalmar slott och Petit och Rödben möter Monsterkatten, innan de gick iväg till tryckeriet. Nu går jag i väntans tider och bara längtar efter att få hålla böckerna i famnen. Petit och Rödbenböckerna är mina första kapitelböcker för barn 6-9 år. Det ska bli SÅ spännande att få dem. Men ännu mer spännande att höra vad läsarna tycker om dem.

Kotten och jag var på utställningsträning i Brunnsparken i Ronneby. Eftersom jag inte hittade magväskan, och det var väldigt varmt, var jag tvungen att binda jackan runt midjan där jag förvarade plånbok och bilnycklar. Jag vet, så här får man inte se ut på hundutställning, tills imorgon ska jag ha letat upp magväskan, för då är det ny utställningsträning.

Kotten skötte sig exemplariskt. Även om han första varvet studsade som en galning bredvid mig, mitt fel. Jag behandlade honom som en Berner Sennen, som behöver uppmuntrande rop för att ta sig runt ringen. Men det behöver inte Kotten. När jag förstått det och bara mumlade tyst Braaa, då gick det bättre.

Kotten var enda hunden som behövde stå på bord. Åh, vad jag var stolt över honom när han lät domaren känna igenom honom utan protester. Måste medge att jag faktiskt var lite stolt över mig själv också, för utan all träning jag har lagt ner på Kotten hade han nog inte varit så lugn.
Domaren var också föredömlig och handskades ytterst försiktigt med Kotten, vilket gav honom ett fint minne från sin första utställningsträning.

Det var många andra hundar där. Vi gick i valpringen och där fanns två Berner Sennenvalpar, en Mastisvalp och några andra valpar. I bakgrunden på den här bilden ser du de vuxna hundarnas ring.

Domaren var mycket skicklig. Jag hoppas att Kotten minns hur ljuvligt hon behandlade honom, när han kommer på sin första utställning. Tack!

Det är tack vare vännen Karina som jag har så många bilder från utställningsträningen. Hon har hållit i Aktiv med hund på Ronneby brukshundsklubb där Kiara och jag har gått. (Till hösten ska Karina och jag ha den kursen tillsammans. För du vet väl att jag är utbildad instruktör i Brukshundsklubben?) Karina kom förbi och såg att jag och Kotten var på utställningsträning. Hon hade sin Kooikerhane, Rambo, med sig. Kotten och han fattade genast tycke för varandra.

Här försöker Kotten få igång Rambo att leka, och han nappade direkt. Men det är inte så bra att de leker i koppel, så vi stoppade dem och bestämde träff senare i veckan.

Det är inte ofta vi ser andra Kooikerhundar och mitt i leken med Rambo kom det ytterligare en Kooiker. En 14-årig tik. Kotten blev jätteförtjust. Tänk vilka trevliga minnen Kotten har från utställningsträningen.

Vi besökte Lena, Kiaras uppfödare. När vi skulle åka kom hon körandes med en hel vagn med hundleksaker, eftersom hon ska flytta ifrån sitt stora hus med kennel. Ser du den stora vita hundleksaken överst på vagnen? Den liknar min hund Tickie som dog för några år sedan. Kotten la den utanför ytterdörren på verandan och nästa morgon när jag gick ut ryckte jag till och stirrade på "Tickie". Hjärtat bultade fort, fort, fort. Jag lyfte upp leksakshunden och satte den på stolen istället, men varje gång jag ser den tänker jag på Tickie.

Överallt i trädgården blommar det. Här är mina två buskpioner i olika färger och former. Humlorna älskar att krypa in i blommorna.
....
Så här trött var Kotten på sista kissrundan, efter sitt besök hos Lena och "mormor" Smilla.

Nästa dag var det full fart igen. Den här leksaken var Kiara rädd om och ville inte låta Kotten ta den.

Anledningen ser du på den här bilden. Lilla V kallade Lena Kiara innan vi hade döpt henne till Venice-Kiara. Eftersom hon var enda valpen hade hon den här leksaken som sina valpkompisar att krypa intill när hon skulle sova.

Kotten gav sig inte, men Kiara lyckades hela tiden hålla undan leksaken från honom.
....
Honungsrosorna blommar över hela trädgården just nu. Humlorna surrar för fullt.



Midsommarafton tillbringade vi utomhus som sig bör. Vi trotsade regnskurarna och stannade ute under vårt nyinköpta tält. Det är inköpt för Öppet Hus den 3-4 augusti.  Vi passade på att testa det på midsommarafton och blev jättenöjda med köpet. Kotten tyckte det var roligt med gäster, men till slut orkade han inte vara trevlig längre, utan rullade ihop sig vid mina fötter och somnade.

När gästerna hade gått skyndade hundarna sig in till sina platser och somnade gott.
....
Doftpioner gör att det är en fröjd att gå runt tomten med hundarna. Har jag sagt att den är 2 tunnland stor, inhägnad och med en liten skogsdel? Här springer hundarna lösa, jagar skator och katterna.

Det blir en hel del jobb i köksträdgården just nu. Kotten är aldrig långt ifrån mig.

Ibland har jag svårt att hitta Kotten för han smälter liksom ihop med Tudors stora apa...

Buskpionerna är helt underbara i år. Stora och färgrika.

De här underbara blommorna har spridit sig över hela tomten. De är bara öppna när solen skiner på dem.

Humlesurr är helt ljuvligt och doften från honungsrosorna är berusande.

Den här rosen är också oändligt vacker.

Till slut kom Kooikern Rambo på besök. Kotten kände sig lite undanskuffad. Det var ju hans kompis, men Rambo hade bara ögon för Kiara.

Till slut fick även Kotten vara med i leken och det blev Kooikerfnatt, där Rambo och Kotten rusade runt, runt, runt, runt, medan Kiara såg ut att skaka på huvudet och gick och la sig i skuggan. Till slut kom Rambo och Kotten dit och lekte med henne.

Det har varit en helt underbar vecka. Även om jag inte har haft semester på det sätt jag hade planerat, har jag inte gått efter klockan utan gjort lite som jag har velat. Jag trycker tillbaka alla ord som vill ut och håller bokdatorn stängd, fram tills idag, då jag var tvungen att öppna den för att hämta hem dokument att skicka till Island. Men nu är den stängd igen och jag ska alldeles strax gå ut för att njuta av humlesurr och blomdoft tillsammans med Kotten och Kiara.

Önskar dig en underbar vecka!

Kiara med sina "valpkompisar". Hon var helt ljuvlig som valp, och är fortfarande helt underbar.


Läs tidigare inlägg om Kotten, vår nya flockmedlem, en Nederlandse Kooikerhondje, Kooiker:
Välkommen hem lilla Kotten.
En vecka med Kotten.
En vecka utan Tudor två med Kotten.
Kotten, Kiara och Smilla.
Snön ligger lika djup som Kotten är hög.
Kooikervalpen Kotten 13 veckor.
Intensiv vecka för Kooikervalpen Kotten.
Så mycket folk tyckte Kooikervalpen Kotten.
Kooikervalpen Kotten ute på nya äventyr.
Kooikervalpen Kotten fyra månader.
Kooikervalpen Kotten får nya lekkamrater.
Kooikervalpen Kotten börjar grundkurs på Brukshundsklubben.
Nästan en vecka utan Kooikervalpen Kotten. 
Kooikervalpen Kotten fem månader
.
Kooikervalpen Kottens första värmebölja.
Kooikervalpen Kotten testar spår.
Kooikervalpen möter haren.
Kotten på Kooikerträff och Berner Sennenträff.
Kooikervalpen Kotten sex månader.
Kooikervalpen Kotten tar sin första simtur.
Bernersennenträff och simning för Kooikervalpen Kotten
Kooikervalpen Kotten 7 månader.
Kooikervalpen Kotten en sakletare.


Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius
   


Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Tack för att du lämnade en kommentar, välkommen tillbaka!