Det var länge sedan en bok fick så många olika känslor att väckas så intensivt i mig

Kimselius har verkligen överträffat sig i Anastasias öde

Anastasias Öde
Baksidetext:
Året är 1917. Anastasia är rädd, räddare än vad hon någonsin varit i hela sitt liv. Hon ber till högre makter om hjälp och plötsligt dyker en främmande person upp ur tomma intet framför henne.

 2014 ser Ramona förvånat hur Theo upplöses och försvinner från auktionen av tsarfamiljens möbler. Han har rest i tiden, men vart? En gammal dam faller livlös ihop, ur hennes hand glider ett brev där det står: Till Theo Aurelius. Ramona förstår att lösningen till vart Theo har tagit vägen finns där.

Medan Theo hamnar mitt i ryska revolutionen försöker Ramona ta sig till honom. När de båda vännerna till slut möts blir återseendet inte alls som de har förväntat sig.

 En resa i tiden till tsar Nikolaj II, tsaritsan Alexandra och deras fem barn, med Anastasia som huvudperson i berättelsen. Vad hände egentligen tsarfamiljen, blev de mördade, eller överlevde någon av dem? Ett fängslande historiskt äventyr. 

Jag har under större delen av min barndom fått ta del av Theo och Ramonas äventyr. Nu är jag vad lagen vill kalla vuxen men det har aldrig stoppat mig från att följa med mina favoritkaraktärer på deras resor. För någon vecka sedan lutade jag mig tillbaka i en fåtölj med Anastasias öde i händer och försvann in till 1900-talets Ryssland.

Under de alldeles för få timmar levde jag med Theo och Ramona.  Jag luktade det som de luktade jag såg det som de såg och jag kände det som de kände, något som Kimselius alltid så skickligt lyckas måla upp. Det var länge sedan en bok fick så många olika känslor att väckas så intensivt i mig. Jag kände en enorm ilska samtidigt som jag kände en pirrande känsla av nervositet i magen.

Författaren använder sig av ett enkelt men rikt språk som får läsaren att läsa boken utan längre pauser. Man kan inte sätta boken ifrån sig utan att tänka på den konstant. Varje kapitel avslutas på ett vis som gör det näst intill omöjligt att avsluta läsandet.

Med Anastasias öde gav sig Kimselius ut på en helt ny resa med Theo och Ramona och denna gång talar jag inte om en historisk resa utan en resa i deras relation. Man fick ta del av något som man inte har tagit del av innan, som lämnade läsaren lika krossad som karaktärerna själva.  Denna utveckling bidrog till en fylligare bild av huvudpersonen och gav dem en mer realistisk ton. Som äldre läsare kan jag verkligen uppskatta det som Kimselius gjorde med denna bok, även om jag många gånger fick lägga ifrån mig boken för att några djupa andetag.

Även om jag idag är mycket äldre än vad jag var när jag började med serien så har aldrig varit lika fångad av denna serie som jag är nu. Varje gång jag läser ut en av böckerna i serien fylls jag med ett tomrum som endast kan fyllas av nästa bok i serien. Efter Anastasias öde är tomrummet inom mig större en vad det vanligtvis är och jag vet inte hur jag kommer lyckas vänta till nästa bok i serien. Kimselius har verkligen överträffat sig i Anastasias öde och boken är definitivt bland hennes bästa ur denna serie, om inte den bästa.

Roxana Kaboli

Blev du nyfiken på boken? Fråga efter den hos din bokhandlare, annars finns den på nätet, till exempel hos Adlibris , Bokus och CDON.COM

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här


Jag med några av mina 45 böcker. Foto Bertil Knoester.

Tack Kim M Kimselius, för en helt fantastisk läsupplevelse Anastasias öde

"Tack Kim M Kimselius, för en helt fantastisk läsupplevelse. 

Jag läste Anastasias öde nyligen, men när jag väl kom till det stället där flickorna ligger livlösa på flaket och de där elakingarna kommer dit var jag tvungen att slå igen boken och släcka lampan. Sedan låg jag där med ögonen vidöppna och blev så skraj att jag var tvungen att tända lampan ett tag till för att kunna somna. 

Med tanke på att jag är 30 år gammal, är det ett väldigt bra betyg. Nästa kväll vågade jag inte ens öppna boken. Till slut tog jag sedan mod till mig och avslutade boken." Anu Kjäll

Tack för de fina orden Anu! Det var en otäck händelse som jag försökte skildra så milt som möjligt, känns som jag lyckats beskriva den bra trots allt.

Blev du nyfiken på boken? Fråga efter boken hos din bokhandlare, annars finns den på nätet, till exempel hos Adlibris , Bokus.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.



Jag med några av mina snart 40 böcker. Foto Bertil Knoester.

"Anastasias öde är en berättelse som på ett levande sätt skildrar tsarfamiljens undergång"

Åh, vilken härlig BTJ-recension av Anastasias öde. Jag jublar och studsar på stolen av glädje! Tänk på att detta bara är en del av den långa, positiva recensionen! Jag är jätteglad!

"Anastasias öde är en berättelse som på ett levande sätt skildrar tsarfamiljens undergång och tar fasta på myten om att en av dem, Anastasia, skulle ha överlevt. Samtidigt lyckas författaren med känsla förmedla det svartsjukedrama som utspelas mellan Ramona och Theo när en tredje person kommer emellan dem. --- Boken passar bra som bredvidläsning i historieämnet. Sammanfattningsvis en av de starkaste böckerna om Ramona och Theo." BTJ, lektör Anna Wilner 


Baksidestext till Anastasias öde:
Året är 1917. Anastasia är rädd, räddare än vad hon någonsin varit i hela sitt liv. Hon ber till högre makter om hjälp och plötsligt dyker en främmande person upp ur tomma intet framför henne.

2014 ser Ramona förvånat hur Theo upplöses och försvinner från auktionen av tsarfamiljens möbler. Han har rest i tiden, men vart? En gammal dam faller livlös ihop, ur hennes hand glider ett brev där det står: Till Theo Aurelius. Ramona förstår att lösningen till vart Theo har tagit vägen finns där.

Medan Theo hamnar mitt i ryska revolutionen försöker Ramona ta sig till honom. När de båda vännerna till slut möts blir återseendet inte alls som de har förväntat sig.

En resa i tiden till tsar Nikolaj II, tsaritsan Alexandra och deras fem barn, med Anastasia som huvudperson i berättelsen. Vad hände egentligen tsarfamiljen, blev de mördade, eller överlevde någon av dem? Ett fängslande historiskt äventyr.


Jippi! Jippi! Jippi! Är otroligt glad för den här recension, av en bok som betyder mycket för mig. Har du läst den? Vad tyckte du om den?

"Bubblar av glädje!" är rubriken på Kim M Kimselius Författarblogg idag.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här


Jag med några av mina 30 böcker. Foto Bertil Knoester.

Äntligen får jag hålla boken Anastasias öde i min hand

Nu har tusentals böcker av Anastasias öde anlänt till lagerhotellet Selo i Nättraby. Genast jag fick meddelandet att böckerna anlänt slängde jag mig i bilen tillsammans med min 91-årige far och mitt 11-åriga barnbarn. Så här ser pallen med böcker ut ovanifrån.

Här ser du en bit av ena pallen av böcker med Anastasias öde. Det är det första jag ser när jag kommer in i lagerhotellet.

Även Svarta Döden har kommit, ännu en omtryckning, för vilken gång i ordningen minns jag inte. Det är en mycket populär bok som ständigt säljer slut. Den handlar om digerdöden på 1300-talet i Florens. Boken skrev jag enbart för att jag ville resa till Florens...

Här står jag på pallarna och njuter av de nyanlända böckerna.

Det är Jens som har klättrat upp på trucken för att fota mig och böckerna ovanifrån för att få med även böckerna på bild. Ett bra initiativ, tack Jens.

Jag blir alltid lika vänligt bemött på Selo Lagerhotell, oftast kommer någon ur personalen för att hjälpa mig och prata bort en liten stund. Normalt är det Jan som packar, men den här gången var min far och Frida med och då fick jag packa själv, med hjälp av Frida. På bilden ser du ägarna och personalen på lagerhotellet, tillsammans med min far och barnbarnet. Från vänster Agneta, min far, Tony, Frida och Jens.

Efter att vi hade hämtat böcker gav vi oss ut på fler äventyr, nu med bilen proppfull av böcker.

När vi hade handlat sa Frida "Var ska vi sätta kassarna?" Hmmm, tänkte jag, men lyckades pressa in dem mellan bokkartongerna. Ovanpå böckerna låg en säck hundmat.

Dessutom hade jag använt det presentkort jag fick i 60-årspresent från min väninna Annelie och författarkollega Bodil. Det blev många blommor eftersom det var 50% rabatt. Här har du en del av blommorna, även tre oerhört vackra orkidéer kom med hem. De fick Frida ha i knäet.

När jag gick ut på kvällsrundan med hundarna hade solen försvunnit under horisonten, men molnet i fjärran var fortfarande solbelyst, en vacker syn med många ovanliga molnformationer.

Jag har luktat och bläddrat i Anastasias öde och känt tillfredsställelsen av att få ställa ännu en egenhändigt tillverkad bok i min bokhylla. Det är sann författarlycka!

Nu ska recensionsexemplaren iväg innan boken släpps till bokhandeln, snart har du möjlighet att köpa boken :-)

Nu har jag bara en enda bok till att färdigställa det här året, det är Skräckresan med Titanic, som utkommer i september. Skriver för fullt! Dessutom läser jag fakta inför min 20:e historiska äventyrsbok som utkommer nästa år. Det blir lite av ett jubileum.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här


Jag med några av mina 30 böcker. Foto Bertil Knoester.

Läs första kapitlet ur Anastasias öde

Anastasias öde av Kim M Kimselius

Nu kan du läsa det första kapitlet ur Anastasias öde, som en av korrekturläsaren skriver "Riktigt, riktigt bra!" om.

Utdrag ur Anastasias öde:

Hon satt gömd bakom en byrå och kikade fram på dem som inspekterade tsarfamiljens möbler som snart skulle auktioneras ut.

Hon var tvungen att svälja ned klumpen som växte i halsen, när minnena strömmade emot henne. Hon mindes sin far, så stolt och rak i ryggen, obändig, oförmögen att krossas, det hade hon i alla fall trott, men ödet ville annat.

Hennes kära mor, så vacker. Nu var hon betydligt mycket äldre än vad hennes mor hade blivit.

Syskonen, de kära och den sjuklige brodern, de älskade hundarna.

Nu var de alla borta sedan länge. Ödet hade varit grymt, format dem till ett liv de aldrig skulle komma att få leva.

Folk fingrade på bordets blanka yta, kände på sidentyget på soffan och fåtöljerna, de granskade, kritiserade och kom med lovord. Hon såg och kände irritation, längtan, sorg och förväntan.

Spänt väntade hon på de rätta personerna, medan hon lät tankarna fara.
Tänk vad många spekulationer det hade varit om tsarfamiljens öde, framför allt om Anastasias öde. Många hade utgett sig för att vara den överlevande storfurstinnan Anastasia. Hon tänkte på Anna Andersson som hade hävdat att hon var den försvunna storfurstinnan.

Varför skulle någon vilja påstå det? Det var ju att riskera sitt eget liv. Om man nu hade gjort sig sådant stort besvär med att fly undan döden, varför ville man då röja sin identitet?

Det var något hon absolut inte kunde förstå.

Själv hade hon hållit sig gömd under alla årtionden, följt alla diskussioner, smålett åt alla falska storfurstinnor som gjorde allt för att komma över tsarfamiljens förmögenhet, den som inte längre fanns.

Anna Andersson var den som var mest lik fastern, den som många länge hade trott verkligen var Anastasia. Hon suckade åt hur lättlurade människor kunde vara. Även hon och hennes familj hade låtit sig luras en gång för mycket, mycket länge sedan.

Hon var trött, hon hade levt alldeles för länge, upplevt alldeles för mycket, sett oändligt lidande och död.

Hennes ådriga gamla händer darrade när hon rullade fram rullstolen för att få bättre överblick över lokalen. Hon hade sett en bekant gestalt komma in i rummet.

Hjärtat började bulta som ett tonårshjärta, så som det en gång hade gjort när hon för första gången hade sett den unge mannen. Hon hade väntat och längtat efter att möta honom igen.

Nu stod han där framför henne, lika levande som sist, även om det skiljde oceaner av år mellan dem.

De fårade gamla kinderna blev lätt rosa och ögonen fylldes av tårar, när hon tänkte på allt hon hade kunnat uppleva, allt hon hade gått miste om, alla de kära som hade dött.
Han hade sällskap av flickan han hade talat så mycket om. De log mot varandra, vilket gjorde henne både upprörd och glad.

När han slog sig ned i soffan, smekte sidentyget och lade handen på träknoppen, för att i nästa sekund försvinna, blev det för mycket för henne.

Hon visste vad han skulle komma att uppleva, hon hade varit där, hon var en del av den unge mannens historia. Minnena vällde över henne och de gjorde ont. Så ont att hjärtat krampade och slutade slå.

Den gamla damen sjönk ihop i rullstolen och ur hennes hand gled ett kuvert där det stod Till Theo Aurelius....

Nå, vad tyckte du, lät det som en spännande inledning på Anastasias öde?

Det här är min 19:e historiska äventyrsroman om Theo och Ramona, och min 29:e bok. Hoppas du tyckte om det du läste.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här


Jag med några av mina 29 böcker. Foto Bertil Knoester.

Omslaget till Anastasias öde

Nu är illustratörens jobb med omslaget till Anastasias öde klart, Mats Minnhagen har som vanligt gjort ett helt underbart omslag, eller vad tycker du.

Här ser du hur uppslaget ser ut. Nu ska det läggas in rubrik och baksidestext till boken, innan omslaget är helt klart.

Här här är den förra skissen till Anastasias öde.

Så här såg den allra första skissen ut på Anastasias öde. Redan här ser man tydligt hur omslaget kommer att se ut.

Den här boken handlar om den ryska tsarfamiljen och den sjuttonåriga storfurstinnan Anastasias öde, när revolutionärerna stormar tsarens palats och tar den ryska tsarfamiljen tillfånga.

Det är den 19:e historiska äventyrsboken om Theo och Ramona. Tänk så många böcker det har blivit om dem. Nästa år är det den 20:e boken. Har redan idéer till vad den ska handla om, men eftersom det är lite av ett jubileum vill jag att det ska vara ett alldeles speciellt ämne. Kanske har du några funderingar på vad du vill läsa om i den 20:e historiska äventyrsboken om Theo och Ramona?

Åh, vad jag blir skrivsugen nu när jag skriver det här. Nu måste jag gå och skriva!!!

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här


Jag med några av mina 26 böcker. Foto Bertil Knoester.