Readly har jämförts med Spotify, en sajt där du lätt laddar ned och läser tidskrifter, tidningar och böcker.
Med Readly läser du både svenska och internationella magasin.
Just nu har du 3 721 tidningar att välja mellan
– nya tillkommer hela tiden. Du kan prova fritt i två veckor.
Här ser du samtliga tidningar.
Barnböcker, fackböcker och skönlitteratur. Hos Readly hittar du alltid något du
vill läsa. Nya böcker tillkommer hela tiden. Prova gratis i två veckor. Här hittar du lästipsen.
Med
Readly får du obegränsad läsning i din surfplatta. Du kan prenumerera
på både tidskrifter och böcker från bara 99 kr/månad. Allting är samlat i
en och samma app.
Är du på resande fot utan tillgång till internet? Inga problem.
Givetvis kan du ladda ner och spara till offline-läsning.
På mig låter Readly lite som Storytel, som jag har blivit mycket förtjust i. Under tre månader har jag lyssnat på 33 böcker. Nu kan jag unna mig att sluka böcker, på ett helt annat sätt än när jag tidigare köpte ljudböcker.
På Kim M Kimselius Författarblogg kan du idag läsa om min nya skrivbok och vad jag sysslade med igår.
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här
Jag med några av mina 29 böcker. Foto Bertil Knoester.
Visar inlägg med etikett Tips. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tips. Visa alla inlägg
torsdag 17 juli 2014
fredag 19 oktober 2012
Publicera din novell, tips och länkar
Får många frågor om var man kan publicera sin novell, sina berättelser. Därför tänkte jag att jag skulle dela med mig av Berättarskolans tips. Varsågod:
Emellanåt får jag mejl från hoppfulla författare till Berättarskolan och till VIPstory som undrar vart de ska vända sig med sina noveller för att få dem publicerade.
Svaret är att idag är det inte speciellt lätt att få en novell publicerad. De som köper in allra mest noveller är veckotidningarna (Allers, Hemmets Veckotidning, Allas, Året Runt, Hemmets Journal). Tillsammans köper de sannolikt in 300-400 noveller per år, vilket är en hel del.
Men samtidigt är det inte speciellt mycket om man tänker på den konkurrens som finns. Nu vill jag inte sänka dina drömmar men det finns tusentals hoppfulla författare som skriver noveller. Många av dem hoppas förstås bli publicerade.
Men man ska vara medveten om att noveller och följetonger i veckotidningarna följer en viss mall. Vilken? Ja, det är bara att läsa några av de senaste numren av valfri tidning så får du snabbt en känsla för vad som gäller. Det finns till och med kurser i att skriva följetong för veckotidningar. Jenny Bäfving (som håller i kursen och dessutom skrivit mycket till veckotidningar) säger i intervjun:
Vad ska jag då göra med mina noveller i byrålådan? Jag tycker du ska publicera dem själv. Om du inte redan har en blogg så skaffa en. En blogg behöver inte betyda att man dagligen ska skriva om vad man har för kläder eller vad man tycker om saker och ting. Man kan även använda en bloggplattform för att publicera sina skönlitterära alster.
Men om jag har publicerat min text på nätet – då blir den ju automatiskt diskvalificerad från att delta i novelltävlingar eller bli publicerad i novellsamlingar?
- Ja, det stämmer. Men det är en risk jag tycker det är värt att ta, alternativet är ju att novellen ligger kvar i byrålådan – eller mer troligt på hårddisken. Oläst. Som nämndes ovan så krävs det nästan alltid en nyskriven novell till olika tävlingar ändå. Och detsamma gäller ofta novellsamlingar. Det är faktiskt sällan man kan gräva i sitt arkiv och leta fram en novell som ska passa in på en tävling, det är bättre att skriva nytt.
En viktig fråga: vad var viktigast för dig – att novellen blir läst eller att du får betalt? Jag vågar påstå att de allra flesta vill bli lästa. Självklart vill man gärna ha betalt, men om ingen har läst det du skrivit så lär du inte få det heller.
När du väl bestämt dig för att ta steget att publicera dina noveller så finns det två vägar:
1) Lägga ut novellen på någon skrivarsajt som poeter.se, veckansnovell.se eller sockerdricka.nu (det finns säkert fler som jag glömt, tipsa gärna i kommentarerna).
2) Skaffa en egen blogg och lägg ut dem där.
OBS! Om du har skrivit en novell som du tror kan passa till veckotidningarna eller någon annan som publicerar noveller, kontakta dem och skicka in den. Då kan du vänta tills den blivit refuserad (eller kanske antagen?) innan du publicerar den själv på nätet. Om en veckotidning köper in novellen så kräver de sannolikt ensamrätt under en viss tid (1-2 år) innan den får publiceras på nytt. Det inkluderar ofta även din egen webbsajt.
Även om skrivarsajterna har fördelen att de samlar många som är intresserade av att skriva så skulle jag ändå rekommendera alternativ 2. Du får då full kontroll över dina texter och en bättre möjlighet att ”bygga en egen författarplattform på nätet”, ifall du i framtiden vill satsa på skrivandet som ett yrke. Så har jag valt att göra med en sajt som samlar Berättelser av Sölve Dahlgren.
Innan du lägger ut din text på nätet så bör du göra en ordentlig korrekturläsning av novellen. Läs dels igenom den själv och leta stavfel, meningsbyggnadsfel eller konstigheter som luckor i berättelsen. Om du känner någon som är duktig på svenska språket och rättstavning så låt gärna honom/henne läsa den också. Det är bara så att en berättelse fylld av stavfel gör att färre orkar läsa hela din novell.
Nästa tips är att skriva – tänk på att det går snabbt att skriva en novell. Skriv fler noveller. Publicera dem. Tipsa familj och vänner om att du skrivit och skicka dem länken. Du kommer säkerligen att få kommentarer av några. Med hjälp av Facebook eller andra sociala nätverk kan du sprida dem till en ännu bredare massa. Träning ger färdighet och du är bättre förberedd när du hittar en novelltävling att delta i.
Och läs andra författarbloggar och deras noveller. Lämna en kommentar med konstruktiv feedback och en länk tillbaks till din egen sajt så kommer du att hitta nya läsare och få ny input.
Har du några tips på tidningar som köper in noveller? Tipsa andra i kommentarerna nedan.
Så här skriver Berättarskolans grundare:
Berättarskolan började som en del av VIPstory redan 2004. Sedan blev det en egen webbplats 2007. Nu, i januari 2010, har jag precis flyttat hela sajten till ett nytt webbhotell och därför är alla inlägg just nu daterade i januari 2010, även om vissa av dem har flera år på nacken.
Det här är heller ingen traditionell blogg, eller har inte varit. Det är snarare en samling lektioner, eller tips till den som gillar att skriva. Vi får se om den blir flitigare uppdaterad nu när den rullar på ett modernare publiceringsverktyg – WordPress.
Jag som skriver Berättarskolan heter Sölve Dahlgren och är författare till boken InnebandyPiraterna. Jag ligger även bakom projektet VIPstory, en novelltidskrift som ska förvandlas till en bokserie med noveller. Den ges ut på mitt förlag, Dahlgrens Förlag.
Hoppas du genom detta inlägg hittar en sajt där du kan lägga ut din novell. Lycka till!
Kramisar Kim
Vinn en signerad bok (Välj fritt bland mina utkomna böcker.) Läs mer om Att skriva med glädje.
Det skulle vara roligt om du berättade vad du tycker om det du just har läst. Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Tycker du att mina böcker låter intressanta finns de att köpa här:
Emellanåt får jag mejl från hoppfulla författare till Berättarskolan och till VIPstory som undrar vart de ska vända sig med sina noveller för att få dem publicerade.
Svaret är att idag är det inte speciellt lätt att få en novell publicerad. De som köper in allra mest noveller är veckotidningarna (Allers, Hemmets Veckotidning, Allas, Året Runt, Hemmets Journal). Tillsammans köper de sannolikt in 300-400 noveller per år, vilket är en hel del.
Men samtidigt är det inte speciellt mycket om man tänker på den konkurrens som finns. Nu vill jag inte sänka dina drömmar men det finns tusentals hoppfulla författare som skriver noveller. Många av dem hoppas förstås bli publicerade.
Men man ska vara medveten om att noveller och följetonger i veckotidningarna följer en viss mall. Vilken? Ja, det är bara att läsa några av de senaste numren av valfri tidning så får du snabbt en känsla för vad som gäller. Det finns till och med kurser i att skriva följetong för veckotidningar. Jenny Bäfving (som håller i kursen och dessutom skrivit mycket till veckotidningar) säger i intervjun:
Veckotidningsskrivandet innebär
också att man är lite i ”feelgoodbranschen”. Om man når ut till sina
läsare och kan ge dem en stunds trevlig underhållning har man lyckats.
Det handlar inte om något självinvolverat, navelskådande skrivande utan
om att kunna berätta en historia och bemästra ett hantverk.
Även andra tidningar köper in noveller.
Dock inte alls i samma omfattning, framför allt eftersom de inte
utkommer lika ofta. Dessutom är det få månadstidningar som publicerar
noveller regelbundet.
Det vanligaste är då att det sker genom att de arrangerar en
novelltävling. Därmed blir den tuffa konkurrensen ännu tuffare eftersom
novelltävlingar dessutom stimulerar och uppmuntrar andra att börja
skriva en novell. Och till en tävling är det oftast bäst att skriva en
ny novell som är speciellt anpassad efter tidningen och tävlingens tema.Vad ska jag då göra med mina noveller i byrålådan? Jag tycker du ska publicera dem själv. Om du inte redan har en blogg så skaffa en. En blogg behöver inte betyda att man dagligen ska skriva om vad man har för kläder eller vad man tycker om saker och ting. Man kan även använda en bloggplattform för att publicera sina skönlitterära alster.
Men om jag har publicerat min text på nätet – då blir den ju automatiskt diskvalificerad från att delta i novelltävlingar eller bli publicerad i novellsamlingar?
- Ja, det stämmer. Men det är en risk jag tycker det är värt att ta, alternativet är ju att novellen ligger kvar i byrålådan – eller mer troligt på hårddisken. Oläst. Som nämndes ovan så krävs det nästan alltid en nyskriven novell till olika tävlingar ändå. Och detsamma gäller ofta novellsamlingar. Det är faktiskt sällan man kan gräva i sitt arkiv och leta fram en novell som ska passa in på en tävling, det är bättre att skriva nytt.
En viktig fråga: vad var viktigast för dig – att novellen blir läst eller att du får betalt? Jag vågar påstå att de allra flesta vill bli lästa. Självklart vill man gärna ha betalt, men om ingen har läst det du skrivit så lär du inte få det heller.
När du väl bestämt dig för att ta steget att publicera dina noveller så finns det två vägar:
1) Lägga ut novellen på någon skrivarsajt som poeter.se, veckansnovell.se eller sockerdricka.nu (det finns säkert fler som jag glömt, tipsa gärna i kommentarerna).
2) Skaffa en egen blogg och lägg ut dem där.
OBS! Om du har skrivit en novell som du tror kan passa till veckotidningarna eller någon annan som publicerar noveller, kontakta dem och skicka in den. Då kan du vänta tills den blivit refuserad (eller kanske antagen?) innan du publicerar den själv på nätet. Om en veckotidning köper in novellen så kräver de sannolikt ensamrätt under en viss tid (1-2 år) innan den får publiceras på nytt. Det inkluderar ofta även din egen webbsajt.
Även om skrivarsajterna har fördelen att de samlar många som är intresserade av att skriva så skulle jag ändå rekommendera alternativ 2. Du får då full kontroll över dina texter och en bättre möjlighet att ”bygga en egen författarplattform på nätet”, ifall du i framtiden vill satsa på skrivandet som ett yrke. Så har jag valt att göra med en sajt som samlar Berättelser av Sölve Dahlgren.
Innan du lägger ut din text på nätet så bör du göra en ordentlig korrekturläsning av novellen. Läs dels igenom den själv och leta stavfel, meningsbyggnadsfel eller konstigheter som luckor i berättelsen. Om du känner någon som är duktig på svenska språket och rättstavning så låt gärna honom/henne läsa den också. Det är bara så att en berättelse fylld av stavfel gör att färre orkar läsa hela din novell.
Nästa tips är att skriva – tänk på att det går snabbt att skriva en novell. Skriv fler noveller. Publicera dem. Tipsa familj och vänner om att du skrivit och skicka dem länken. Du kommer säkerligen att få kommentarer av några. Med hjälp av Facebook eller andra sociala nätverk kan du sprida dem till en ännu bredare massa. Träning ger färdighet och du är bättre förberedd när du hittar en novelltävling att delta i.
Och läs andra författarbloggar och deras noveller. Lämna en kommentar med konstruktiv feedback och en länk tillbaks till din egen sajt så kommer du att hitta nya läsare och få ny input.
Har du några tips på tidningar som köper in noveller? Tipsa andra i kommentarerna nedan.
Berättarskolan började som en del av VIPstory redan 2004. Sedan blev det en egen webbplats 2007. Nu, i januari 2010, har jag precis flyttat hela sajten till ett nytt webbhotell och därför är alla inlägg just nu daterade i januari 2010, även om vissa av dem har flera år på nacken.
Det här är heller ingen traditionell blogg, eller har inte varit. Det är snarare en samling lektioner, eller tips till den som gillar att skriva. Vi får se om den blir flitigare uppdaterad nu när den rullar på ett modernare publiceringsverktyg – WordPress.
Jag som skriver Berättarskolan heter Sölve Dahlgren och är författare till boken InnebandyPiraterna. Jag ligger även bakom projektet VIPstory, en novelltidskrift som ska förvandlas till en bokserie med noveller. Den ges ut på mitt förlag, Dahlgrens Förlag.
Hoppas du genom detta inlägg hittar en sajt där du kan lägga ut din novell. Lycka till!
Kramisar Kim
Vinn en signerad bok (Välj fritt bland mina utkomna böcker.) Läs mer om Att skriva med glädje.
Det skulle vara roligt om du berättade vad du tycker om det du just har läst. Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Tycker du att mina böcker låter intressanta finns de att köpa här:
torsdag 29 december 2011
Downtown Abbey
Downton Abbey är en tv-serie som jag älskade redan från allra första avsnittet:
"Det är en slags moderniserad Upstairs and Downstairs och skildrar livet på det stora godset Downton Abbey. I verkligheten sörjde det slottet för 250 personer liv och leverne under den här tiden.
Robert Earl of Grantham (Hugh Bonneville) och godsets ägare har ”tyvärr” bara tre döttrar. När arvtagaren, en kusin, omkommer på Titanic så betyder det att Dwonton kommer ärvas av en obetydlig advokat Matthew Crawley, en okänd kusin till Robert. Döttrarna skulle bli lottlösa. Det sprider förstås en viss förstämning hos släkten , att godset skulle ärvas av en enkel medelklass figur. Under ledning av Roberts mor den magnifika Violet, strålande spelad av Maggie Smith, försöker de få honom att verka för att Matthew inte blir arvinge. Robert är fast, det är han som är arvingen och att byta det är att gå emot något större som att göra uppror mot historien. Men tänk om man kunde får den äldsta dottern Mary att gifta sig med Matthew då skulle saken vara biff!!
Ja som ni förstår så finns här många av de ingredienser som vi vill finna i engelska tv-serier av den här typen. Rikedom, överflöd, kärlek, besattenheten av klasser, alla dessa koder och vad man skall göra för att var på rätt sida om linjen. Fantastisk inredning, makalöst vackra kläder. Varje avsnitt kostar 10 miljoner att spela in!" (Hämtat från En trave böcker, läs hela texten här.)
Tycker om den här typen av kostymfilmer, som skildrar en sann historia. Kanske för att det är så jag skriver mina böcker, väver ihop en berättelse runt en riktig historisk händelse.
Här kan du se mer om Downtown Abbey på Svt1. Har du ännu inte sett serien har du chans att se två program som sänds senare i veckan.
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
"Det är en slags moderniserad Upstairs and Downstairs och skildrar livet på det stora godset Downton Abbey. I verkligheten sörjde det slottet för 250 personer liv och leverne under den här tiden.
Robert Earl of Grantham (Hugh Bonneville) och godsets ägare har ”tyvärr” bara tre döttrar. När arvtagaren, en kusin, omkommer på Titanic så betyder det att Dwonton kommer ärvas av en obetydlig advokat Matthew Crawley, en okänd kusin till Robert. Döttrarna skulle bli lottlösa. Det sprider förstås en viss förstämning hos släkten , att godset skulle ärvas av en enkel medelklass figur. Under ledning av Roberts mor den magnifika Violet, strålande spelad av Maggie Smith, försöker de få honom att verka för att Matthew inte blir arvinge. Robert är fast, det är han som är arvingen och att byta det är att gå emot något större som att göra uppror mot historien. Men tänk om man kunde får den äldsta dottern Mary att gifta sig med Matthew då skulle saken vara biff!!
Ja som ni förstår så finns här många av de ingredienser som vi vill finna i engelska tv-serier av den här typen. Rikedom, överflöd, kärlek, besattenheten av klasser, alla dessa koder och vad man skall göra för att var på rätt sida om linjen. Fantastisk inredning, makalöst vackra kläder. Varje avsnitt kostar 10 miljoner att spela in!" (Hämtat från En trave böcker, läs hela texten här.)
Tycker om den här typen av kostymfilmer, som skildrar en sann historia. Kanske för att det är så jag skriver mina böcker, väver ihop en berättelse runt en riktig historisk händelse.
Här kan du se mer om Downtown Abbey på Svt1. Har du ännu inte sett serien har du chans att se två program som sänds senare i veckan.
Ja, nu vet du vad du har gått miste om ifall du inte har sett serien från start. Har du sett serien skulle det vara roligt att höra vad du tyckte om den!
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
fredag 12 augusti 2011
30 sätt att hjälpa en författare vars böcker du tycker om
Om du har en vän som är författare, eller en favoritförfattare, kan du
använda dig av dessa punkter för att hjälpa din
författarvän/favoritförfattare. Om du är författare, sprid dessa punkter
till alla dina vänner för att de ska kunna hjälpa dig!
1. Köp din väns/favoritförfattares bok. Uppmana andra att köpa boken. Gå till din lokala bokhandlare och ditt bibliotek och uppmana dem att ta hem boken. Köp boken som present att ge bort.
2. Vänta in med att köpa boken. Vänta inte till storhelgerna för att köpa boken som present. För det första: Ju fortare du köper boken, desto mer självförtroende och inspiration ger du din vän. För det andra: Media och andra beslutsfattare ser till hur mycket boken säljer direkt. Ju fler böcker som säljs i början av bokens liv, desto mer uppmärksamhet kommer den att få från beslutsfattarna inom media och konsumtion.
3. Var ska du köpa boken? I första hand från din närliggande bokhandel, det hjälper författaren att få sin bok till din bokhandeln. För det andra: I en bokhandelskedja, för om de börjar sälja boken lokalt, kanske det gör att de köper in boken till hela kedjan. För det tredje: Författarens hemsida, där tjänar författaren mest pengar på att du köper boken. För det fjärde: Köp direkt från författaren. För det femte: Köp från någon internetbutik, Bokus, Bokia, Adlibris osv. (helst från någon av de länkar författaren har på sin hemsida.)
4. Rekommendera författarens bok. Om du tycker om boken, rekommendera den till dina vänner. Blogga om den, twittra om den, skriv om den på Facebook. Rekommendera boken till Bokklubbar. Recensera boken på så många sociala nätverk du kan, även hos internetbokhandlarna.
5. Tala om för din vän/författaren vad du tycker om boken. Ge din vän/författaren ditt stöd genom att berätta att du tycker om boken. Var den lättläst? Fick den dig att gråta eller skratta? Lärde du dig något ifrån boken?
6. Hjälp din vän/författaren att få föreläsningar. Om din vän har lätt för att tala inför andra kan du rekommendera din vän till skolor, idrottsklubbar, bokklubbar, Rotary etc.
7. Rekommendera din väns/författarens hemsida. Länka till den från din hemsida, din blogg, din facebooksida osv. Twittra om den. När din vän/förefattaren skriver ett blogginlägg, länka till det. Om din vän/författaren twittrar något bra, retweet it (skicka vidare). Lägg ett bra citat från din väns/författarens blogg på din sida. Eller twittra om citatet/blogginlägget.
8. Lägg upp en Wikipediasida för din vän/författaren. Eftersom författare in kan lägga upp sin egen Wikipediasida, kan du hjälpa till med det. Varje författare förtjänar en Wikipedia sida. På Wikipediasidan kan du skriva en kort biografi, räkna upp de böcker författaren skrivit och lägga en länk till författarens hemsida.
9. Hjälp din vän/författaren med media. Om du känner någon som arbetar på en tidning, tv, radio, recensent, bloggare etc, skicka dem en bok, eller en kort berättelse om författaren och boken. Eller berätta för din vän/författaren om din kontakt och presentera författaren för din kontakt.
10. Be! En bön och ett gott ord hjälper alltid. Be för din vän/författaren och boken. Om du inte brukar be, kanske du kan be någon annan hjälpa dig att sända en bön.
11. Fråga. Fråga din vän/författaren om du kan hjälpa till med något. Kanske du har någon talang, kontakter, specialkunskaper etc, som kan vara just precis det som författaren behöver. Eller så kanske författaren bara behöver lite hjälp med att packa och skicka iväg böcker, eller hjälp med några telefonsamtal.
12. Gör en videoinspelning om boken och lägg ut den på Youtube och andra videosajter.
13. Hjälp din vän göra video om boken. Varje författare behöver en kameraman och någon som kommer med goda råd. Lägg även denna gång filmen på Youtube och andra videosajter.
14. Titta efter specialbutiker. När du kör omkring i din hemstad eller närliggande stad, håll ögonen öppna efter specialbutiker som kanske kan vara intresserade av din väns/författarens bok. Barn/Ungdomsböcker i leksaksaffärer, Historiska böcker i Museibutiker. Ta gärna kontakt med butiken själv, eller lämna kontaktuppgifter till din vän/författaren.
15. Titta efter andra försäljningsmöjligheter. Om din väns/författarens bok handlar om hälsa eller är en barn/ungdomsbok kanske den kan intressera läkarmottagningar eller tandläkare. Återigen: Ta kontakt själv eller lämna kontaktuppgifterna vidare till din vän/författaren.
16. Föreslå kataloger, föreningar, och andra försäljningsmöjligheter. Om du ser en postorderkatalog som har liknande böcker som din väns/författarens bok, berätta för din vän/författare om katalogen. Detsamma gäller föreningar, grupper, bolag osv. som kan vara intresserade av att köpa några exemplar av din väns/författarens bok.
17. Hjälp till med att sälja rättigheter. Om du tycker att din väns/författarens bok skulle bli en perfekt film och du har kontakter med en skådespelare eller filmproducent som du tror skulle vara intresserad av att göra film av boken, presentera din vän för din kontakt. Det samma gäller Tv-producenter, radioreportrar, agenter etc.
18. Var en mentor. Var ett bollplank för din väns försäljningsidéer, boksläpp, bokomslag etc. Dela med dig av din erfarenhet (om du har några) om marknadsföring, skrivandet, förlagsverksamhet, tryckning, design osv.
19. Starta en hjälpgrupp. Bilda en grupp om några kunniga personer som kan hjälpa din vän/författaren med skrivandet, publiceringen, eller försäljningen av vännens/författarens bok. Ni kan träffas ofta, minst en gång i månaden, eller talas vid per telefon eller på nätet.
20. Skriv ett rekommendationsbrev, eller skriv en introduktion till boken. Skriv en bra recension som kan användas på bokomslaget eller i marknadsföringen.
21. Sociala nätverk för din vän/författaren. Twittra om din väns bok. Retweeta (skicka vidare) vännens/författarens twitter. Engagera dig i en konversation med henne på Facebook eller Twitter. Skriv kommentarer på din väns/författarens blogg. Många inlägg synliggör din vän/författaren mer på nätet och hos sökmotorerna.
22. Kämpa för din väns/författarens bok. När du besöker en bokhandel kan du se efter om din väns/författarens bok finns inne. Om den gör det, sätt boken med framsidan utåt i bokhyllan, då syns boken bättre.
23. Sprid din väns/författarens bok. Om du har råd att köpa några extra böcker, kan du lämna dem lite varstans på stan. Lämna en bok på bussen, donera en bok till ditt bibliotek, lägg en bok i ett väntrum. Varje bok som kommer ut i stora världen hjälper till att visa upp din väns/författarens bok och gör också att du sprider kunskapen om att boken finns.
24. Låt din vän/författaren bo hos dig. Om din vän/författaren ska resa runt och signera sina böcker i närheten av där du bor, kan du erbjuda dig att vännen/författaren får bo hos dig. Kör omkring vännen/författaren till de olika mediauppdragen och signeringsuppdragen. Hämta/lämna vännen/författaren på tågstationen/flygplatsen. Gör så mycket du kan för att signeringsturen i din stad ska bli så bra som möjligt för din vän/författaren. Du kan också, om du vill, hjälpa din vän/författaren med att boka en signerings-, föreläsningstur, mediaintervjuer och andra författarevenemang.
25. Rekommendera din väns/författarens bok till din bokklubb. Om du tillhör en bokklubb kan du rekommendera din väns/författarens bok som läsning i klubben, eller i varje fall berätta om boken för de andra i bokklubben.
26. Sälj böckerna på dina evenemang. Om du är föreläsare, håller seminarium eller besöker mässor etc, erbjud dig att sälja din väns bok tillsammans med dina böcker, eller vilka andra varor du än säljer.
27. Länkar. Lägg upp länkar från din hemsida eller blogg till din väns/författarens bok, blogg och hemsida. Eller ännu bättre: Gör en alldeles egen sida där du rekommenderar din väns/författarens bok, eller föreläsningar, och lägg där en länk till din väns/författarens bok, blogg och hemsida.
28. Intervjua din vän/författaren. Om du är värd för ett internetradioprogram, Podprogram, eller videoseminarium, intervjua din vän/författaren där.
29. Skapa andra produkter. Hjälp din vän/författaren att skapa andra produkter att sälja.
30. Köp boken 1001 vägar att marknadsföra din bok och ge till din vän. Okej, det här var lite själviskt av mig, men din vän/författaren kommer att älska den här gåvan och kommer att lära sig mycket genom att hämta idéer från boken. (Hälsning från John Kremer som har lämnat alla dessa tips. Vill du läsa hela inlägget på engelska kan du göra det här.)
Tipset om det här blogginlägget fick jag från Ann Ljungberg, som är mycket aktiv när det gäller att lämna skrivtips, hon håller skrivarkurs, ger ut böcker etc.
Nu fick du lite att tänka på, eller hur? Har skrattat gott åt några av de här punkterna, något du kanske också har gjort!
Ut och sprid kunskaper om din favoritförfattares böcker med hjälp av ovanstående tips. Sprid gärna också denna tipslista till så många som möjligt. Om du lägger en länk till min blogg i inlägget, är det helt okej om du kopierar det här blogginlägget rakt av.
Kramisar Kim
PS. Fick en kommentar från Lennart Guldbrandsson som jag väldigt gärna vill att du tar del av också. Han skriver så här:
Mycket bra tips och råd.
Det enda jag känner att jag behöver kommentera rör punkt 8, och det beror på att jag har skrivit på Wikipedia i över 5 år.
Dock finns det andra saker man kan göra på Wikipedia. Om man är tillräckligt känd rekommenderar jag att man laddar upp en snygg bild av sig själv (istället för att räkna med att någon annan ska ta ett bra kort - bara fria bilder får läggas upp). Man kan också presentera bra källor (tidningsartiklar, TV-program, etc), och då helst på diskussionssidan. Om man inte är tillräckligt känd gör man sig bara en otjänst om man försöker pressa in en artikel. Istället kan man göra sig ett namn genom att skriva artiklar om saker man kan mycket om och genom att visa sig vara en pålitlig person som det går att diskutera med.
Om ni undrar mer om Wikipedia är det bara att fråga.
Med vänliga hälsningar,
Lennart
1. Köp din väns/favoritförfattares bok. Uppmana andra att köpa boken. Gå till din lokala bokhandlare och ditt bibliotek och uppmana dem att ta hem boken. Köp boken som present att ge bort.
2. Vänta in med att köpa boken. Vänta inte till storhelgerna för att köpa boken som present. För det första: Ju fortare du köper boken, desto mer självförtroende och inspiration ger du din vän. För det andra: Media och andra beslutsfattare ser till hur mycket boken säljer direkt. Ju fler böcker som säljs i början av bokens liv, desto mer uppmärksamhet kommer den att få från beslutsfattarna inom media och konsumtion.
3. Var ska du köpa boken? I första hand från din närliggande bokhandel, det hjälper författaren att få sin bok till din bokhandeln. För det andra: I en bokhandelskedja, för om de börjar sälja boken lokalt, kanske det gör att de köper in boken till hela kedjan. För det tredje: Författarens hemsida, där tjänar författaren mest pengar på att du köper boken. För det fjärde: Köp direkt från författaren. För det femte: Köp från någon internetbutik, Bokus, Bokia, Adlibris osv. (helst från någon av de länkar författaren har på sin hemsida.)
4. Rekommendera författarens bok. Om du tycker om boken, rekommendera den till dina vänner. Blogga om den, twittra om den, skriv om den på Facebook. Rekommendera boken till Bokklubbar. Recensera boken på så många sociala nätverk du kan, även hos internetbokhandlarna.
5. Tala om för din vän/författaren vad du tycker om boken. Ge din vän/författaren ditt stöd genom att berätta att du tycker om boken. Var den lättläst? Fick den dig att gråta eller skratta? Lärde du dig något ifrån boken?
6. Hjälp din vän/författaren att få föreläsningar. Om din vän har lätt för att tala inför andra kan du rekommendera din vän till skolor, idrottsklubbar, bokklubbar, Rotary etc.
7. Rekommendera din väns/författarens hemsida. Länka till den från din hemsida, din blogg, din facebooksida osv. Twittra om den. När din vän/förefattaren skriver ett blogginlägg, länka till det. Om din vän/författaren twittrar något bra, retweet it (skicka vidare). Lägg ett bra citat från din väns/författarens blogg på din sida. Eller twittra om citatet/blogginlägget.
8. Lägg upp en Wikipediasida för din vän/författaren. Eftersom författare in kan lägga upp sin egen Wikipediasida, kan du hjälpa till med det. Varje författare förtjänar en Wikipedia sida. På Wikipediasidan kan du skriva en kort biografi, räkna upp de böcker författaren skrivit och lägga en länk till författarens hemsida.
9. Hjälp din vän/författaren med media. Om du känner någon som arbetar på en tidning, tv, radio, recensent, bloggare etc, skicka dem en bok, eller en kort berättelse om författaren och boken. Eller berätta för din vän/författaren om din kontakt och presentera författaren för din kontakt.
10. Be! En bön och ett gott ord hjälper alltid. Be för din vän/författaren och boken. Om du inte brukar be, kanske du kan be någon annan hjälpa dig att sända en bön.
11. Fråga. Fråga din vän/författaren om du kan hjälpa till med något. Kanske du har någon talang, kontakter, specialkunskaper etc, som kan vara just precis det som författaren behöver. Eller så kanske författaren bara behöver lite hjälp med att packa och skicka iväg böcker, eller hjälp med några telefonsamtal.
12. Gör en videoinspelning om boken och lägg ut den på Youtube och andra videosajter.
13. Hjälp din vän göra video om boken. Varje författare behöver en kameraman och någon som kommer med goda råd. Lägg även denna gång filmen på Youtube och andra videosajter.
14. Titta efter specialbutiker. När du kör omkring i din hemstad eller närliggande stad, håll ögonen öppna efter specialbutiker som kanske kan vara intresserade av din väns/författarens bok. Barn/Ungdomsböcker i leksaksaffärer, Historiska böcker i Museibutiker. Ta gärna kontakt med butiken själv, eller lämna kontaktuppgifter till din vän/författaren.
15. Titta efter andra försäljningsmöjligheter. Om din väns/författarens bok handlar om hälsa eller är en barn/ungdomsbok kanske den kan intressera läkarmottagningar eller tandläkare. Återigen: Ta kontakt själv eller lämna kontaktuppgifterna vidare till din vän/författaren.
16. Föreslå kataloger, föreningar, och andra försäljningsmöjligheter. Om du ser en postorderkatalog som har liknande böcker som din väns/författarens bok, berätta för din vän/författare om katalogen. Detsamma gäller föreningar, grupper, bolag osv. som kan vara intresserade av att köpa några exemplar av din väns/författarens bok.
17. Hjälp till med att sälja rättigheter. Om du tycker att din väns/författarens bok skulle bli en perfekt film och du har kontakter med en skådespelare eller filmproducent som du tror skulle vara intresserad av att göra film av boken, presentera din vän för din kontakt. Det samma gäller Tv-producenter, radioreportrar, agenter etc.
18. Var en mentor. Var ett bollplank för din väns försäljningsidéer, boksläpp, bokomslag etc. Dela med dig av din erfarenhet (om du har några) om marknadsföring, skrivandet, förlagsverksamhet, tryckning, design osv.
19. Starta en hjälpgrupp. Bilda en grupp om några kunniga personer som kan hjälpa din vän/författaren med skrivandet, publiceringen, eller försäljningen av vännens/författarens bok. Ni kan träffas ofta, minst en gång i månaden, eller talas vid per telefon eller på nätet.
20. Skriv ett rekommendationsbrev, eller skriv en introduktion till boken. Skriv en bra recension som kan användas på bokomslaget eller i marknadsföringen.
21. Sociala nätverk för din vän/författaren. Twittra om din väns bok. Retweeta (skicka vidare) vännens/författarens twitter. Engagera dig i en konversation med henne på Facebook eller Twitter. Skriv kommentarer på din väns/författarens blogg. Många inlägg synliggör din vän/författaren mer på nätet och hos sökmotorerna.
22. Kämpa för din väns/författarens bok. När du besöker en bokhandel kan du se efter om din väns/författarens bok finns inne. Om den gör det, sätt boken med framsidan utåt i bokhyllan, då syns boken bättre.
23. Sprid din väns/författarens bok. Om du har råd att köpa några extra böcker, kan du lämna dem lite varstans på stan. Lämna en bok på bussen, donera en bok till ditt bibliotek, lägg en bok i ett väntrum. Varje bok som kommer ut i stora världen hjälper till att visa upp din väns/författarens bok och gör också att du sprider kunskapen om att boken finns.
24. Låt din vän/författaren bo hos dig. Om din vän/författaren ska resa runt och signera sina böcker i närheten av där du bor, kan du erbjuda dig att vännen/författaren får bo hos dig. Kör omkring vännen/författaren till de olika mediauppdragen och signeringsuppdragen. Hämta/lämna vännen/författaren på tågstationen/flygplatsen. Gör så mycket du kan för att signeringsturen i din stad ska bli så bra som möjligt för din vän/författaren. Du kan också, om du vill, hjälpa din vän/författaren med att boka en signerings-, föreläsningstur, mediaintervjuer och andra författarevenemang.
25. Rekommendera din väns/författarens bok till din bokklubb. Om du tillhör en bokklubb kan du rekommendera din väns/författarens bok som läsning i klubben, eller i varje fall berätta om boken för de andra i bokklubben.
26. Sälj böckerna på dina evenemang. Om du är föreläsare, håller seminarium eller besöker mässor etc, erbjud dig att sälja din väns bok tillsammans med dina böcker, eller vilka andra varor du än säljer.
27. Länkar. Lägg upp länkar från din hemsida eller blogg till din väns/författarens bok, blogg och hemsida. Eller ännu bättre: Gör en alldeles egen sida där du rekommenderar din väns/författarens bok, eller föreläsningar, och lägg där en länk till din väns/författarens bok, blogg och hemsida.
28. Intervjua din vän/författaren. Om du är värd för ett internetradioprogram, Podprogram, eller videoseminarium, intervjua din vän/författaren där.
29. Skapa andra produkter. Hjälp din vän/författaren att skapa andra produkter att sälja.
30. Köp boken 1001 vägar att marknadsföra din bok och ge till din vän. Okej, det här var lite själviskt av mig, men din vän/författaren kommer att älska den här gåvan och kommer att lära sig mycket genom att hämta idéer från boken. (Hälsning från John Kremer som har lämnat alla dessa tips. Vill du läsa hela inlägget på engelska kan du göra det här.)
Tipset om det här blogginlägget fick jag från Ann Ljungberg, som är mycket aktiv när det gäller att lämna skrivtips, hon håller skrivarkurs, ger ut böcker etc.
Nu fick du lite att tänka på, eller hur? Har skrattat gott åt några av de här punkterna, något du kanske också har gjort!
Ut och sprid kunskaper om din favoritförfattares böcker med hjälp av ovanstående tips. Sprid gärna också denna tipslista till så många som möjligt. Om du lägger en länk till min blogg i inlägget, är det helt okej om du kopierar det här blogginlägget rakt av.
Kramisar Kim
PS. Fick en kommentar från Lennart Guldbrandsson som jag väldigt gärna vill att du tar del av också. Han skriver så här:
Mycket bra tips och råd.
Det enda jag känner att jag behöver kommentera rör punkt 8, och det beror på att jag har skrivit på Wikipedia i över 5 år.
8. Lägg upp en Wikipediasida för din vän/författaren. Eftersom författare in kan lägga upp sin egen Wikipediasida, kan du hjälpa till med det. Varje författare förtjänar en Wikipedia sida. På Wikipediasidan kan du skriva en kort biografi, räkna upp de böcker författaren skrivit och lägga en länk till författarens hemsida.Det här är en sanning med modifikation. Alla kan visserligen redigera Wikipedia, men alla kan också redigera andras bidrag, och därför har man skapat vissa policies för att veta vad som ska stå kvar. En av de policy-sidorna handlar om vad lägsta kravet för vad som ska tas upp i Wikipedia. Så här står det om författare:
- Enskild eller huvudsaklig upphovsman till två eller flera verk som publicerats av förlag och uppmärksammats av oberoende källor.
- Har vunnit ett kvalificerat pris, till exempel Augustpriset.
Dock finns det andra saker man kan göra på Wikipedia. Om man är tillräckligt känd rekommenderar jag att man laddar upp en snygg bild av sig själv (istället för att räkna med att någon annan ska ta ett bra kort - bara fria bilder får läggas upp). Man kan också presentera bra källor (tidningsartiklar, TV-program, etc), och då helst på diskussionssidan. Om man inte är tillräckligt känd gör man sig bara en otjänst om man försöker pressa in en artikel. Istället kan man göra sig ett namn genom att skriva artiklar om saker man kan mycket om och genom att visa sig vara en pålitlig person som det går att diskutera med.
Om ni undrar mer om Wikipedia är det bara att fråga.
Med vänliga hälsningar,
Lennart
lördag 9 juli 2011
Den här är farligt god...
Du har säkert läst mina tidigare inlägg om de produkter som jag köpt från Butik Citronodlingen på Sicilien.
Nu ska jag berätta om en av de saker som jag handlade som är FARLIGT GOD!
NUCILLA NERA
Honung med finhackade, rostade hasselnötter och kakao.
Inget tillsatt socker, inga färgämnen och inga konserveringsmedel
Honung: 55%
Rostade hasselnötter: 42%
Kakao: 3%
Innehåller 220 gram
Jag tycker mycket om Nutella, men den här krämen var ännu godare. Den gav verkligen en smak av hasselnötterna, tjockare konsistens och lite "matigare". Supergod att äta som den är, men jag kan tänka mig att den är perfekt som fyllning i bakverk.
Tänk vad mycket spännande det finns att upptäcka på nätet. Vill du veta mer om Butik Citronodlingen kan du kika in här.
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
Nu ska jag berätta om en av de saker som jag handlade som är FARLIGT GOD!
NUCILLA NERA
Honung med finhackade, rostade hasselnötter och kakao.
Inget tillsatt socker, inga färgämnen och inga konserveringsmedel
Honung: 55%
Rostade hasselnötter: 42%
Kakao: 3%
Innehåller 220 gram
Jag tycker mycket om Nutella, men den här krämen var ännu godare. Den gav verkligen en smak av hasselnötterna, tjockare konsistens och lite "matigare". Supergod att äta som den är, men jag kan tänka mig att den är perfekt som fyllning i bakverk.
Tänk vad mycket spännande det finns att upptäcka på nätet. Vill du veta mer om Butik Citronodlingen kan du kika in här.
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)