Välkommen till min Skrivarblogg

En blogg om Skrivtips, Boktips, Intressant fakta, Reseupplevelser och Livserfarenheter.
Här hittar du Skrivtävlingar och Skrivkurser. Här kan du se hur ett bokomslag blir till och hur man gör en bok.
Med andra ord hittar du här det mesta du behöver veta för att skriva en bok.
Debuterade som författare 1997 och har sedan dess utkommit med 60 böcker.
Arbetar som författare, skrivkurslärare, föreläsare och låtskrivare.
Håller distanskurser i skrivandet samt skrivkurser på Färgargården i Blekinge och Studieförbundet Vuxenskolan Karlskrona.

Kim M. Kimselius har Copyright på samtliga inlägg
Visar inlägg med etikett Det var en gång. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Det var en gång. Visa alla inlägg

onsdag 27 juli 2016

Det var en gång...

Det var en gång...
Ord som inleder många sagor. När jag var barn visste jag att det skulle komma en riktigt bra berättelse när sagan började med de orden. Då brukade jag lägga mig på magen, och stödja huvudet i händerna, medan jag uppmärksamt lyssnade på orden mamma läste.

Läsa är som att drömma med öppna ögon. (Bilden från
I Love Reading Books foto)

Vad är en saga egentligen?
Sagan blandar verklighet med fantasi. Den innehåller ofta tomtar, troll, prinsar och prinsessor, drakar och ibland även talande djur, eller talande växter och träd. Allt kan hända i en saga.

En saga kan också ha ett budskap. Du kanske vill protestera mot mobbing eller något annat du tycker är fel. Då kan du skriva om det i sagoform. Som i berättelsen om Askungen av bröderna Grimm. Den sagan börjar i ett vackert hus där det bodde en rik man, hans hustru och deras dotter. Där levde de alla lyckliga tills en dag olyckan var framme. Den unga flickans mamma blev allvarligt sjuk och dog. I slutet kallade hon till sig dottern och bad henne lova att alltid vara vänlig och ärlig.

Den unga flickan sörjer djupt tills den dag hennes pappa säger att han tänker gifta om sig.
Hon skulle få en styvmor och två styvsystrar. Något som gjorde flickan glad. Men flickans glädje varade inte länge, för det visade sig att de tre kvinnorna var ena riktiga ragator.
De var elaka, dumma, fåfänga och avundsjuka.
Det blev början på en hemsk tid för den unga flickan.
"Vi vill inte bo ihop med den där dumbommen. Det enda hon duger till är att städa och passa upp på oss. Så, iväg till köket med dig, disken väntar!"
Det var så de två styvsystrarna behandlade den stackars flickan. Hon fick inte längre sova i sin egen säng utan hon fick nöja sig med en madrass på vinden. Hennes kläder blev smutsigare för var dag som gick. De var alltid täckta med aska, så styvsystrarna kallade henne för Askungen.

Hur börjar sagorna?
En saga kan börja på många sätt: För många år sedan levde en kejsare, som var så oändligt förtjust i nya, vackra kläder, att han gav ut alla sina pengar för att bli riktigt fin och grann.
Det var början på Kejsarens nya kläder av H.C. Andersen.

Långt härifrån, där borta, dit svalorna flyger, när det blir vinter hos oss, bodde en kung som hade elva söner och en dotter, Elisa.
Det var början på De vilda svanarna av H.C. Andersen.

I den trånga, krokiga gränden bland andra torftiga hus stod ett hus, som var så smalt och så högt, uppfört av korsvirke, som hade spruckit i alla fogar och kanter. Fattigt folk bodde där och fattigast såg det ut i vindsvåningen.
Visst låter den här sagan spännande? Den heter Flaskhalsen.

På taket till det sista huset i en liten stad fanns ett storkbo. Den raden tycker jag mycket om. Det är första raden i sagan om Storkarna.

Det var en gång en fattig skogshuggare som bodde i skogen. Han och hans hustru hade sex söner. Båda två längtade efter en liten flicka. Här har du den klassiska inledningen på en saga. Det här är sagan om Tummeliten.

Idag var det fest i skogen! Ett nytt litet rådjur hade kommit till världen. Han hette Bambi och hans mamma var så stolt över honom. Du har säkert läst Bambi eller sett filmen på tv. Första raden till sagan tycker jag är oerhört fin.

Hur slutar en riktig saga?
En riktig saga ska ha ett lyckligt slut. Det förväntar sig läsaren.

Ja, detta var sagan om John Blund. I kväll kommer han nog och berättar flera vackra sagor för dig. Det var slutet på sagan om John Blund.

Och därför förblev herdinnan och sotaren tillsammans. De välsignade limmet i farfars nacke och fortsatte älska varandra, ända tills de gick i bitar. Det här är en av mina favoritsagor, Herdinnan och sotaren. I min bok Kimberlie Ett nytt liv, har jag med den porslinsfiguren.

Känner du igen slutet på den här sagan?
Men i hörnet mellan de båda husen satt i den kalla morgonstunden den lilla flickan med leende mun - död, ihjälfrusen den sista aftonen på det gamla året. Nyårsmorgonen gick upp över det lilla liket, som satt där med sina svavelstickor, varav en bunt var uppbränd. Hon har velat värma sig, sa man.
Ingen visste vad allt vackert hon hade sett, i vilken glans hon med gamla mormor gått in till nyårsglädjen.  
Nu tänker du säkert på att jag sa att alla sagor skulle sluta lyckligt. Minns hur jag grät som barn när jag läste slutet, ända fram tills sista raden. Då blev jag glad. Där räddade författaren den lilla flickan. Slutet var hämtat från Den lilla flickan med svavelstickorna.

Många sagor har liknande slut
De var mycket lyckliga och hela familjen var lycklig.
Och så levde de hela livet, lyckliga tillsammans.
De var så lyckliga över att ha återfått sina pojkar.
De levde lyckliga och fick många barn.
Och som i alla sagor levde de ett långt och lyckligt liv.
Slutet gott, allting gott!

Varför skriver hon om sagor? 
Den frågan kanske du ställer dig efter att ha läst texten. Det beror på att en av mina kursdeltagare i en av skrivarkurserna talade om att hon berättade en saga för sig själv varje kväll för att somna gott. Jag testade igår, men inte somnade jag. Däremot vaknade jag med orden Det var en gång... i huvudet.

Därför fick dagens inlägg handla om sagor.

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare

Copyright Kim M. Kimselius

Kimselius skrivtips eller Författartips hittar du skrivtips, skrivtävlingar och skrivarkurser.

Kanske vill du gå en skrivarkurs till sommaren för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans för mig?

Blev du inspirerad av det här inlägget? Lämna gärna en kommentar och berätta längre ned i det här inlägget. Klicka på Skicka en kommentar eller Inga kommentarer, för att skriva och berätta vad du tyckte. 

Här ser du mina skrivböcker:
Att hitta glädje i skrivandet  Fråga efter den hos din bokhandlare, eller beställ den på nätet.

"Kimselius delar frikostigt, handfast och inspirerande med sig av sina erfarenheter, kunskaper och upplevelser av att skriva berättelser och att vara författare. Att hitta glädje i skrivandet är en bok som fungerar som både sporre och handbok och passar för såväl deltagare på skrivarkurser
som aspirerande författare i blandade åldrar eller allmänt intresserade." BTJ-häftet nr 20, 2015. Lektör Henric Ahlgren


Att skriva med glädje, finns att låna på biblioteket, både som vanlig bok och e-bok. Tyvärr är boken tillfälligt slut och utkommer i nyreviderad utgåva september 2016. Boken finns fortfarande som e-bok.

"Det är en ovanligt inspirerande bok. Så fort du släpper den går du direkt till datorn och börjar skriva själv. Därför att lusten blir SÅ stor efter att ha läst i denna bok att du helt enkelt inte vill göra något annat än att skriva!" Helena Milton

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här

Jag med några av mina drygt 40 böcker.  Foto Bertil Knoester

onsdag 16 mars 2011

Det var en gång...

"Varför börjar inte dina böcker, Det var en gång?" frågade en liten flicka.

Ja, varför börjar de inte så? Minns själv att de flesta berättelser jag läste som barn alltid började med Det var en gång...

Det är ju just det mina böcker handlar om, en svunnen tid, något som en gång har varit.

Ändå känns det inte passande att börja mina historiska äventyrsböcker med Det var en gång, eftersom det får mig att tänka på sagor och fantasifulla berättelser. Det stämmer inte riktigt in på det jag skriver. Mina berättelser baserar sig på riktig fakta och riktiga personer, jag skriver om saker som har hänt en gång för länge sedan. En riktig historisk händelse...

Vilket får mig att tänka på de böcker jag arbetar med just nu, som handlar om andra världskriget. Tänk om jag skulle börja dem med: Det var en gång en farbror som hette Hitler... Inte låter det spännande.

Istället har jag valt att börja böckerna så här:
Trampet av militärstövlar ekade mellan husväggarna när klackarna rytmiskt slog mot gatans stenläggning.
Det var till boken På liv och död i andra världskriget skugga
och
 
Obehaget växte sig större för varje minut.
Det är den första raden på boken På flykt från andra världskrigets fasa.

Men om jag nu leker med tanken och gör om de här två raderna, till:
Det var en gång soldater som marscherade rytmiskt genom en stad, så att ljudet av klackarna mot gatans stenläggning ekade mellan husväggarna.
Eller
Det var en gång en flicka som kände hur obehaget inom henne växte sig allt större för varje minut.

Då blir det ju plötsligt Det var en gång, men min känsla för dramatiken i den historiska äventyrsboken försvinner och jag får genast en känsla av att det är en sagobok, där det visst finns elaka människor och obehagliga saker, men där det trots allt alltid ordnar sig till slut. Vilket det inte alltid gör i de riktiga historiska händelserna.

Ja, det var lite lek med orden, ett sätt att tämja alla de fruktansvärda bilder som finns inom mig, både från katastrofens Japan, men också från andra världskrigets offer. Hemska bilder som jag ständigt bär inom mig, dag och natt, när orden byggs upp inom mig och jag försöker bli en röst åt de som inte längre kan föra sin egen talan.

Nå, vad tycker du om Det var en gång?

Kramisar Kim
 
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst.