Välkommen till min Skrivarblogg

En blogg om Skrivtips, Boktips, Intressant fakta, Reseupplevelser och Livserfarenheter.
Här hittar du Skrivtävlingar och Skrivkurser. Här kan du se hur ett bokomslag blir till och hur man gör en bok.
Med andra ord hittar du här det mesta du behöver veta för att skriva en bok.
Debuterade som författare 1997 och har sedan dess utkommit med 60 böcker.
Arbetar som författare, skrivkurslärare, föreläsare och låtskrivare.
Håller distanskurser i skrivandet samt skrivkurser på Färgargården i Blekinge och Studieförbundet Vuxenskolan Karlskrona.

Kim M. Kimselius har Copyright på samtliga inlägg

lördag 3 september 2011

Boktips: Hämnden av Reginald Hill

När jag köper en bok läser jag aldrig baksidestexten. Därför var den här boken mycket fascinerande, med sina hopp fram och tillbaka i tiden. Historien byggs upp i ett tempo som höll mig fångad hela tiden. Eftersom det här var en ljudbok och jag lyssnade på den i bilen, var jag tacksam för att jag hade långa körningar till föreläsningar och signeringar under den tid jag lyssnade. Blev besviken när boken tog slut. Ville veta mer, även om allt hade fått sin förklaring och upplösning. Men du vet hur det är, när man har lärt känna personerna i en bok vill man inte riktigt släppa taget om dem. I alla fall är det så för mig, både när jag läser och när jag skriver mina egna böcker.

Beskrivning av Hämnden av Reginald Hill:
"Han har inte mist ett uns av sin ironiska skärpa, slagkraft eller komplexitet... Resultatet är en enastående, episk berättelse." (Financial Times)
Skogshuggarsonen Wolf Haddas liv framstår som en saga. Han förälskade sig i godsägarens dotter, Imogen. För att visa sig henne värdig försvann han under en period och återvände sedan som en förmögen man. I strid mot föräldrarnas vilja äktade Wolf sin drömkvinna och lyckades även bygga upp ett framgångsrikt företag. Så levde de lyckliga i alla sina dagar
tills polisen knackar på deras dörr och Wolfs tillvaro faller samman som ett korthus. Han förs omedelbart till fängelset, anklagad för pedofili och bedrägeri. Vem det är som vill sätta dit honom, och varför, är oklart. I ett slag förlorar han allt, och alla vänder honom ryggen. För att rentvå sitt namn gör han ett desperat flyktförsök och råkar då ut för en svår olycka som försätter honom i koma.
När Wolf efter flera månader vaknar upp har situationen förvärrats ytterligare­, Imogen har gift sig med hans gode vän och tillika advokat. Wolf sluter sig inom sitt skal. Den som förmår honom att öppna sig och skriva ner sin version av vad som skett är Alva Ozigbo, den nyanställda fängelsepsykologen. Detta blir vägen ut ur fängelset.
När Wolf slutligen lämnar fängelset som en fri man, börjar jakten på sanningen. Från sin avlägsna skogshuggarstuga ruvar han på hämnd och stryker omkring i landskapet, ständigt beredd med sin yxa
En rappt berättad psykologisk thriller från flerfaldigt prisbelönte Reginald Hill.

Det här är en bok som inte gjorde mig besviken. Det var varken den första eller sista boken jag läser/lyssnar på av Reginald Hill. Kan varmt rekommendera den!

Kramisar Kim


Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se

torsdag 1 september 2011

Mina bokhyllor. Ett besök hos författaren Kimselius

Fick en uppmaning på Twitter om att visa min bokhylla. Nu är det så att jag har många bokhyllor, eftersom jag älskar böcker och fyller hela mitt hus med dem. Både mina egna och andra författares böcker.

Här är en bild på en del av mina researchböcker från Lilla Biblioteket.

Här är nästa del av bokhyllan från Lilla Biblioteket. I hyllorna finns några av mina översatta böcker. Här brukar jag sitta och läsa ur mina böcker när jag läser in dem, så att du kan lyssna och titta på videoklipp om mina böcker på Youtube. Här kan du se några av videoklippen.

Här är bokhyllan i hallen, med några av de böcker jag samlar på, lite tidskrifter, och några av de böcker jag har skrivit in för andra förlag.

Här ser du Stora Biblioteket, där jag har mina egna böcker som ska packas och skickas iväg, och en del av de äldre böcker jag har samlat på mig under åren.

I stora biblioteket har jag även några av de författare jag samlar på, Stephen King, Dean Koontz och Agatha Christie, samt några andra bra författare.

När jag skriver det här inlägget sitter jag i den ljuvliga doften från mitt blommande citronträd...

...och har den här fantastiska utsikten framför mig!

Ja, nu har du fått följa med och fått se några av alla mina bokhyllor! Älskar böcker som du säkert förstår.

Ett litet ord på vägen: "Låt inte världen förändra ditt leende, låt ditt leende förändra världen!"

Ha en bra dag!

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se

Hadrianus mur, Romarnas yttersta försvar

För mig känns Hadrianus mur lika mäktig som Kinesiska muren. Dessutom ligger Hadrianus mur på den här sidan jorden. Den är ett av de mest storslagna byggnadsverken i Europa.

När jag skrev min bok Boudicas strid mot Romarna, funderade jag länge på hur jag skulle kunna få med Hadrianus mur i handlingen och jag lyckades, var tvungen, eftersom muren fascinerar mig så mycket!

Hadrianus mur är ett bevis på att romarna inte lyckades ta hela ön (nuvarande Storbritannien). När kejsar Hadrianus besökte Britannien år 122 beslöt han att bygga en lång försvarsmur för att säkra det romerska väldet på ön och hålla de vilda pikterna borta från romarriket.

Muren byggdes från kust till kust, var sex meter hög och tre meter bred. Det är lätt att tro att muren ligger på gränsen mellan Skottland och England, men så är inte fallet, utan muren ligger i det som nu är Englands nordligaste grevskap: Northumberland. Muren var alltså ett sätt för Hadrianus att skilja romarna från barbarerna. Då menade han inte bara pikterna i norr utan också den lokala stammen briganterna, vars territorium låg på båda sidor om muren.

När muren byggdes talade man inte om "engelsmän" eller "skottar". Det skulle dröja flera sekler efter att muren byggts innan skottarna invandrade från Irland och engelsmännen (anglosaxarna) kom från Centraleuropa.

Det är svårt att förstå att den här muren var 117 kilometer lång när den var som längst. Den började byggas av torv och träpålar, men kejsar Hadrianus tyckte inte det var tillräckligt och såg till att hela muren till slut var byggd av sten och murbruk.

På norra sidan framför muren grävdes ett dike, på södra sidan grävdes ett annat dike, "vallum". Dessutom anlades en väg utefter muren, som än idag används och kallas för Military Road. Genom muren begränsades rörelsefriheten för människor, både norr och söder om den militära zonen som muren innebar.

På muren fanns små fästningar. De kallades "milecastles". Där fanns garnisoner på upp till sextio man. De här små fästningarna byggdes med en romersk mil emellan, vilket är knappt en och en halv kilometer. Mellan dessa små fästningar fanns små vakttorn för fyra soldater. Det var soldaterna själva som stod för byggnadsarbetet av muren.

De romerska soldaterna vid muren kom från alla delar av det romerska riket: Spanien, Schweiz, Ungern, Germanien och till med från Nordafrika. Det innebar att det var en mångkulturell styrka som låg förlagd vid Hadrianus mur, med olika seder, språk och religioner. Allteftersom tiden gick rekryterades även nya soldater från området runt muren.

Vid muren fanns både fotfolk och ryttare, men även orientaliska pilskyttar uppe på muren.

Den som ville gå med i den romerska armén skulle vara en man mellan 18 och 23 år. Kontrakt skrevs på 25 år. Personen fick inte vara slav och var tvungen att vara fullt frisk. Lönen utbetalades varje kvartal och då gjordes avdrag för kost, logi och begravningskassa!

Det var först efter de fullgjorda 25 åren i arméns tjänst som soldaten kunde bli romersk medborgare, om han inte redan var det. Och det var först som romersk medborgare han kunde gifta sig lagligt.

Kanske får man en tanke om att det var väldigt ensligt och trist där "vid världens ände". Men i närheten av muren byggdes många civila samhällen, så kallade "vicus". Dessa samhällen befolkades av soldaternas kvinnor och barn. Där bodde även hantverkare, köpman och pensionerade soldater. I städerna fanns både affärer, värdshus, badhus, tempel och bordeller. Tusentals människor bodde utefter muren och det var en ekonomiskt livaktig del av det romerska Britannien.

Det skedde inga större stridigheter utefter Hadrianus mur, det talas bara om två större strider mot fientliga stammar under murens trehundraåriga historia. På så sätt kom soldaterna att mer vara gränspoliser än krigare.

Omkring år 400 e.Kr. lämnade romarna muren, vilket innebar att kommunikationerna söderut bröt samman för de som bodde i samhällena runt muren.

Efter det romerska väldets undergång förföll muren. Lokalbefolkningen tog sten från muren och byggde hus och kyrkor av materialet. Det syns tydligt på dagens mur, idag är den som mest bara en meter hög.

Arkeologer är mycket intresserade av området kring Hadrianus mur. Redan på 1800-talet startades utgrävningar runt muren och pågår ännu i våra dagar.

Antalen fynd är enormt stora. En del av dessa fynd kan ses i nio museum som ligger utefter muren.  Många av föremålen är i mycket gott skick, eftersom byggnadresterna ofta har ett skyddande lager torv, vilket har gjort att fynden inte har kommit i kontakt med syre. Därför hittar man ofta väl bevarade föremål, såsom till exempel läderskor, glasföremål, brev och inbjudningskort.

Hadrianus mur ingår i Unescos världsarv. Här finns både inom- och utomhusmuseum: Corbridge, Chesters, Housesteads, Vindolanda, Roman Army Museum och Birdoswald.

Det tar cirka en vecka att vandra längs muren. Det finns en markerad rutt på 135 kilometer, "Hadrian's Wall National Trail". Den kan man antingen följa på egen hand, eller köpa som ett turistpaket. Det finns inte många övernattningsställen, därför gäller det att boka rum i tid på de Bed&Breakfastställen som finns i närheten av muren.

Muren är numera så bräckligt att det är förbjudet att beträda den. Däremot kan du köra bil på den gamla romerska militärvägen. Men kanske är det roligare att ta bussen utefter muren, från Wallsend via Newcastle i öst till Bowness on Solway i väst. Bussen har det historiska numret AD122.

Här kan du se en karta på exakt var muren ligger, samt läsa mer om Hadrianus mur.

Här hittar du en länk där du kan boka resa runt muren, boka hotellrum, bussbiljetter och mycket mer.

Här ser du vandringsleden utefter Hadrianus mur och några av de Bed&Breakfastställen där du kan boka rum.

Här kan du läsa mitt tidigare blogginlägg om kejsar Hadrianus.

Nå, vad väntar du på? Det är bara att boka nästa sommars resa nu, börja träna upp konditionen och ge dig iväg utefter Hadrianus mur.

Vill du ta den lättare vägen till Hadrianus mur kan du läsa min bok Boudicas strid mot Romarna!

Ha en trevlig resa, oavsett hur du väljer att ta dig fram längs Hadrianus mur!

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se

onsdag 31 augusti 2011

Porten till äventyrens magiska värld

Berättade förra veckan om den magiska signeringen hos Kindvalls i Eslöv. Att jag kallade den för magisk kom sig av två olika skäl, ett av dem var den present jag fick av Christina, som är ett stort fan till alla mina böcker.

Hon hade gjort en underbart Scrapbooking-tavla, och rubriken var "Porten till äventyrens magiska värld".

Innanför porten till äventyrens magiska värld sitter miniatyrer av samtliga mina böcker och på "väggen" hänger ett foto på mig, Christina och Rasmus. Vi har verkligen lyckats harmoniera varandra i färgerna!

Här ser du tavlan i sin helhet. Det var den här presenten som fick mig att gråta glädjetårar när Christina lämnade över den till mig under signeringen hos Kindvalls i Eslöv. Tänk att någon har lagt ned så mycket arbete på att göra en sådan här vacker sak till mig. Tack snälla, kära Christina för den underbara presenten, som nu hänger på väggen i min skrivarlya! Lovar att den kommer att ge mig mycket inspiration, för det gör den redan!

Ja, så där kan en författares dag se ut. Du kan läsa om hela dagen här.

Det finns många fina presenter i min skrivarlya som jag har fått av otaliga fans. Många av presenterna är grisar i alla dess former, eftersom de vet att jag samlar på grisar. En dag ska jag ta och fotografera dem så att du får se vilken inspirerande omgivning jag har runt mig när jag skriver.

Tack alla snälla fans för era uppmuntrande ord och era fina presenter. Lovar att skriva många fler spännande böcker som ni kan läsa!

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se

tisdag 30 augusti 2011

"Wow! Kan en bok bli bättre än så här?" Recension av Kimberlie - Främlingar

"Jag vet inte riktigt om det bara är jag som känner såhär, eller ifall det upplevs av alla som läser Kims böcker. Men varje gång man läser en ny bok av Kim, oavsett om man  har läst ut den eller sitter med den i händerna och betraktar den.. så känner man bara: wow.. kan en bok bli bättre än såhär? Kan någon av hennes nästa böcker toppa denna?
 
På något lustigt sätt sitter man där efter ett halvår igen med en ny bok i handen och tänker exakt samma sak igen. Eller är det bara jag? 


Jag minns känslan, detta var för ett år sedan, jag är rejält sjuk och ligger i min säng. Min mamma kommer in på rummet med den nya boken , Kimberlie-ett nytt liv. Jag känner den dära speciella gnistan inom mig, lyckoruset som pumpar i mina ådror. Jag tar emot boken och luktar på den, öppnar den och läser igenom de första sidorna och känner lyckoruset få en helt ny fart i mina vener. Herregud tänker jag och börjar läsa.

 
Efter att jag är klar med den sitter jag där och betraktar den, läser igenom sista sidan igen och ler för mig själv. Herregud vilken bra bok, tänker jag och sitter och funderar på om nästa bok blir bättre, men det kan inte vara möjligt. För den var verkligen bra.


Ett år senare sitter jag med Kimberlie-främlingar i handen. Jag är frisk och sitter uppe i köket och betraktar den. Kan det bli bättre? tänker jag för mig själv och kollar igenom de första sidorna. Jag känner gnistan igen och ler.

 
När jag ska lägga mig tar jag boken och bäddar ner mig själv i sängen och börjar läsa. Hela huset sover och allt är mörkt förrutom skenet från  lampan. Jag är alldeles uppslukad av boken och det känns som om jag är där, står där i Nya Zeeland tillsammans med Kimberlie, Andy och fru Moonwind, jag skrämmer upp mig själv och  börjar tro att det står någon i dörren. Jag vänder mig snabbt om och ser ingen, herregud alltså.. Jag blir aldrig så av böcker, vad är det med mig? tänker jag och läser vidare.


Det som är så himla bra med alla Kims böcker, och som inte alltid upplevs i andra böcker är att det känns som att man står där, bredvid Kimberlie och Andy ( eller Ramona och Theo), hör deras tankar, det är som att man är som en liten fluga som inte märks men ändå är där."


Efter att ha läst den här recensionen av Linda är jag helt överväldigad och vill skynda mig in till min skrivarlya (för det är inte där jag sitter när jag bloggar och är ute på nätet!) för att skriva en ny bok. Tack snälla Linda för den fantastiska recensionen som inspirerar mig jättemycket! 

Om jag någonsin tvekat om att skriva ytterligare en Kimberliebok, har du nu övertygat mig om att jag verkligen ska skriva en fjärde bok om Kimberlie och Andys äventyr på Nya Zeeland! Tack! Vem vet, kanske kommer det även en femte bok?

Här kan du läsa hela Lindas recension, för hon har mycket mer att berätta om boken för dig!

Kramisar Kim
 
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se

måndag 29 augusti 2011

Theos Pompeji som E-bok!

 Nu kan du läsa Theos Pompeji som E-bok.

Eftersom jag själv har förälskat mig i läsplattor och e-böcker tyckte jag att det var dags att även en av mina böcker kom ut som e-bok.


Här hittar du eboken hos Billingska ebokhandeln

Beskrivning Theos Pompeji:
Här kan du lära dig mer om Theos liv i Pompeji innan han träffar Ramona. Du får även träffa de historiska personerna Plinius den yngre och Plinius den äldre. Tycker du om vulkaner, vulkanutbrott eller att läsa om slavar, är detta boken för dig!

En augustimorgon år 79, i staden Pompeji vid vulkanen Vesuvius, blir Theo vittne till något som förändrar hans liv för all framtid. Upplevelsen för honom till en sierska som uttalar en spådom, som gör att Theo kastar sig handlöst in i nya skrämmande händelser. Allt för att undvika det katastrofala öde som väntar.

En fascinerande bok om Theos liv i Pompeji, som vävs ihop med romartidens historia. Här får du följa de dramatiska händelser som formar Theo till den person han är när han möter Ramona. En bok fylld av nervpirrande äventyr i väntan på vulkanutbrottet som förintar Pompeji. En fängslande historia, där ödet spelar en stor roll.


Det känns härligt att ha sin egen bok på läsplattan och bläddra runt i boken. Även om den inte går att lukta på som pappersboken!

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se

söndag 28 augusti 2011

Förklädd skönhet. En berättelse om andar

Redan från utsidan insåg hon att de hade hittat sitt drömhus. Hon smög handen under sin mans arm, kramade den, såg upp på honom och log. Han såg på henne med ett stort leende och nickade. Även han kände att de äntligen hade hittat rätt efter allt husletande.

De sa ingenting. De ville inte att mäklaren skulle förstå hur förtjusta de var, då kanske de inte skulle lyckas få ned priset.

Ska vi se trädgården först? undrade mäklaren och de nickade, medan deras ögon ivrigt tog in all grönska, alla små prång och bedårande byggnader som låg halvt gömda bland buskar och träd. De smala grusade gångarna ringlade fram genom trädgården.

Hennes fötter nästan flög fram av lycka. Här skulle hon kunna bo tills hon blev gammal. Hon stannade upp, vände sig om och såg på det gamla trähuset. Även det tycktes lika charmigt och ombonat som trädgården. Den som byggt huset måste ha tyckt om att snickra, för huset var utsmyckat med verklig snickarglädje, var mycket personligt och gav en varm känsla fylld av glädje.

Hon skyndade efter sin man och mäklaren och passerade en liten lekstuga, en miniatyr av huset, plötsligt högg det till i magen på henne. Det kom så oväntat att hon flämtade till och stannade. Hon såg sig omkring, ingen hade lagt märke till något, så hon fortsatte i rask takt fram till sin man och stack armen under hans.

När de på vägen tillbaka mot stora huset passerade lekstugan igen, kände hon sig olustig och tänkte: Den river vi så fort vi flyttat in. Då högg det till i magen på henne igen, mycket värre den här gången. Den ska definitivt rivas, tänkte hon och kände hur smärtan i magen tilltog. Det kommer att bli mitt hus och då bestämmer jag, sa hon till den ande som tillfogade henne smärta. Du ska bort härifrån! sa hon inom sig. Anden hörde henne, och ökade smärtan. Men hon bet ihop och skyndade iväg. och ju längre de kom från den lilla lekstugan, desto mer försvann känslan av obehag och smärta. Hon log!

De steg in i huset och såg på varandra. Leendena blev breda, ögon sken av lycka och nu kunde de inte längre dölja för mäklaren hur mycket de redan älskade huset. De stora träplankorna på golvet, de djupa fönsterbänkarna, de runda valvbågar in till rummen. De varma färgerna på väggarna och trägolvens slitna yta gav ifrån sig en varm, nästan gyllene glöd.

Rum efter rum såg de och hon kände sig otroligt lycklig. Här hade inget hemskt hänt, det här var ett lyckligt hus och hon skulle se till att det förblev det efter att de hade köpt det. De såg på varandra och nickade. Han stannade upp, höll om henne och gav henne en varm kram, samtidigt som han viskade: Det här är vårt! Känner du också det? Hon nickade mot hans bröst och kramade tillbaka.

Ska vi gå upp på övervåningen och titta också? sa mäklaren och avbröt deras omfamning. De drog sig hastigt ifrån varandra. När de såg mäklarens leende förstod de, att hon kanske till och med skulle försöka höja priset på huset, eftersom hon såg hur  mycket de älskade huset.

En trätrappa med breda, nedslitna plankor ledde upp till andra våningen. Mäklaren gick med självsäkra, lätta steg uppför trappan. Hon gick sist, eftersom hon hade stannat upp i hallen, vänt sig om, sugit in atmosfären och tänkt: Här ska jag bo, helt fantastiskt!

Mäklaren och maken stod redan uppe i den stora hallen på övervåningen. Hon skyndade upp, satte första foten på övervåningen, sedan den andra och flämtade till i samma stund båda fötterna vilade på övervåningens golv.

Det var som om någon plötsligt satte knäna mot hennes bröst, körde ned dem hårt i henne och tryckte en kudde mot hennes ansikte. Hon kunde inte andas! Med tårar i ögonen vände hon sig hastigt om och skyndade nerför trappan. Hennes man ropade på henne och kom strax ned. Mäklaren stod frågande kvar på övervåningen.

Han såg på henne. Hans ögon krävde en förklaring. Hon svarade honom.

Det är någon som har dött där uppe. En kvinna. Någon har satt knäna i bröstkorgen på henne och kvävt henne med en kudde. Hon är arg. Hon... Hon är inte ensam, hon har sitt barn där uppe, ett barn hon vill försvara. Hon... Hon har kommit ner efter mig, viskade hon och stapplade ett steg bakåt.

Det kändes som nackhåren reste sig på henne när hon kände hur kvinnans ilska svepte in henne i ett täcke av hat.

Kvinnan tycker inte om att jag känner av henne. Hon har blivit dödad i rummet längst till höger och hennes barn blev dödad i ett av rummen till vänster i andra ändan av huset. När kvinnan dött skyndade hennes ande till barnets försvar, men kunde bara hjälplös se på när hennes älskade son dog. Nu vill hon hämnas på alla som kommer upp på övervåningen, men det är inte alla som kan känna av henne. Inte så som jag, sa hon och ville storgråta över att det här underbara huset var besatt av en elak ande.

Är allt bra? ropade mäklaren från övervåningen och kikade nedför trappan.

Jag kan inte bo här, sa hon och han förstod. Det var inte första gången hans fru hade stött på andar, men det var första gången hon hade blivit så upprörd.

Vi har sett vad vi behöver! ropade han upp till mäklaren, som hastigt skyndade nedför trappan. Mäklaren såg att deras ansikte inte längre var glada och förväntansfulla.

Tack för oss! sa han, tog i hand och drog med sig sin fru ut ur huset.

Anden följer efter mig, viskade hon och längtade efter att ta sig ut ur huset så fort som möjligt. Tårarna rann nedför hennes kinder när hon passerade alla underbara rum, som hon för en stund sedan hade trott skulle bli hennes.

Mäklaren följde dem i hälarna och försökte hejda deras hastiga avfärd.

De kom ut på trappan. Hon kände fortfarande trycket över bröstet och drog djupa andetag för att få luft. Hon förvånades över att anden inte helt släppte taget om henne, trots att hon nu var ute ur huset. Hon såg upp och insåg att hon fortfarande stod under det utskjutande hustaket. Hastigt tog hon två steg bakåt. Plötsligt släppte trycket över bröstet och hon var fri från andens påverkan.

Hon såg upp mot övervåningens fönster. En medelålders kvinna stod med armen runt sin sons axlar. Kvinnan stirrade med kall blick, samtidigt som hennes ansikte och leende vittnade om triumf. Anden hade vunnit, den här gången.

De tackade för sig, sa att de inte var intresserade av huset. När mäklaren frågade varför gav de ingen förklaring. Någon annan som inte kunde se och tala med andar, kanske skulle bli lycklig i huset, så länge de inte visste vad de fick på köpet. Men hon skulle aldrig kunna leva där.

De steg in i bilen. Hon kastade en sista blick mot huset. Andekvinnan stod kvar i fönstret, det såg ut som hon lyfte handen en bit, men om det var till avskedshälsning eller med en knuten näve kunde hon inte se.

Det tog lång tid innan den obehagliga känslan helt hade släppt sitt tag den dagen. Hon visste att den stackars kvinnan och hennes barn fanns i väggarna i huset, instängda av sin man. I lekstugan hade kvinnans andra barn blivit dödat. Det hade hänt för alltför många år sedan för att hon skulle kunna berätta för polisen. Alla inblandade var sedan länge stoft. Och förresten, vad skulle hon egentligen ha kunnat säga som inte hade fått polisen att tro att hon var galen?

När hon lade sig den kvällen tänkte hon på den stackars kvinnan som gått ett sådant grymt öde till mötes tillsammans med sina barn. Hon kröp närmare sin man och såg bort mot väggen där en annan ande stod och vänligt önskade henne godnatt. Hon nickade och slöt ögonen, i trygg förvissning om att hon hade många vakande ögon runt sig som skulle beskydda henne mot allt ont medan hon sov.

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se