Ny vecka nya idéer

Ny vecka nya idéer

En ny vecka har startat. Ingenting är sig likt pågrund av Coronaviruset. Här är jag i Paris för många år sedan, research inför min bok Giljotinen som handlar om drottning Marie-Antoinette och franska revolutionen.

Nu lär det dröja innan det blir någon researchresa. Men man kan resa i fantasin, något jag är bra på när jag skriver böcker. Men man kan även läsa researchböcker, eller reseböcker. Ingenting jag gör just nu däremot, eftersom jag håller på att skriva Silverskatten vid Johannishus slott, bra att ha nära till platsen jag skriver om. Dessutom läser jag korrektur på den ombrutna boken Din självbiografi 10 sätt att skriva ditt liv.

Som du vet har jag massor av andra böcker på gång. Jag längtar tills de här två böckerna är klara, då ska jag ta itu med några av de påbörjade manus som ligger i datorn. Nu vill jag att de böckerna kommer ut!

Om Coronapandemin ställer till det så jag inte kan hålla skrivarkurs i sommar ska jag skriva på något av mina manus.

Som om det inte var nog med alla påbörjade manus i byrålådan formades en ny bok inom mig när jag vaknade. Hela första kapitlet, ord för ord fanns där. Önskar så att jag hade tid att ta itu med den boken, men jag skrev inte ens ner alla orden. Jag har för många påbörjade böcker. Finns inte en chans att jag hinner skriva klart alla innan jag dör. I och med Coronapandemin har döden kommit betydligt närmare. Vem vet när vår tid är ute?

Jag skriver på och är tacksam för varje minut jag får. Var rädd om dig! Håll avstånd! Även om du är ung! Tänk på oss som är äldre! Och tänk på dig själv, även du kan bli drabbad!


Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius   

Vill du utvecklas i skrivandet har du möjlighet att gå distanskursHitta glädje i skrivandet och distanskurs Skriv om ditt liv för mig. Eller någon av mina skrivkurser på Färgargården i Eringsboda.
 
Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka! 

 

En idéspruta

En idéspruta

Jag borde ha massor av spökskrivare som arbetar för mig, eftersom jag ständigt får nya idéer som poppar upp inom mig.

Ryktet säger att Nora Roberts, som är otroligt produktiv, har många spökskrivare, att hon lämnar en synops och spökskrivarna gör jobbet, sedan sätter hon den slutliga touchen på texten. Jag vet inte om det är sant, men det skulle vara något för mig. Tänk vad många böcker jag skulle få ur mig på kort tid, utan att behöva skriva alla själv. Men...

Att skriva är ju det största nöjet, eller hur? Det skulle inte vara roligt om någon annan skrev min idé, även om jag fick äran för texten. 

Ibland önskar jag att jag var en sådan som inte tänker alls, tänk vad mycket lättare livet hade, utan alla dessa karaktärer och idéer som slåss om att få komma ut.

Dags att ta itu med några av karaktärerna, för nu har de ledsnat på att stanna i huvudet, nu kräver de att bli skrivna.

En liten undran: Skulle du kunna tänka dig att ha någon/några som spökskrev dina idéer?

Ha en fin dag!

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius   

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka! 

En dag för eftertanke

En dag för eftertanke

Fredag. Sista arbetsdagen för många. För mig är arbetsveckan ännu inte slut. Det känns som om den här veckan bara har svischat förbi. Vart tog den egentligen vägen?

Visst har jag hunnit skriva många nya ord och färdigställa ytterligare en bok, men ändå... Allt det där andra jag hade planerat att göra, det har jag inte hunnit med. Även om jag tycker att jag har varit igång för fullt varje dag.

På måndagen var jag iväg och föreläste hela dagen på Korpadalsskolan. Det var den skola där jag skapade 350 nya författare förra året. Det blev ett kärt återseende med eleverna. Flera av dem undrade om vi skulle göra en ny bok tillsammans. De såg lite besvikna ut när svaret blev nej.

Den här gången ska jag inte träffa skolans alla elever. Jag ska följa första- och andraklassarna tills de lämnar skolan som sjätteklassare. Det blev många goa kramar när jag kom i måndags och kanske blir det fler sådana när jag återkommer nästa gång. Det ser jag fram emot. Barn är så spontana och underbara och de kastade sig ivrigt över det nya projektet.

På tisdagen skrev jag hela dagen, för att på eftermiddagen åka till brukshundsklubben och hålla kurs. Det var kursstart, många nya ansikten och nya hundar. Dessutom var det första gången jag höll kurs på Ronneby brukshundsklubb. Jag älskade att vara igång som instruktör igen.

Onsdagen var också en skrivdag. Mängder av ord fyllde datorskärmen och med ens var boken klar. När den kommer ut vet jag inte riktigt, men det känns skönt att ha skrivit klart den. Nu ska den korrekturläsas och ligga till sig ett tag innan den läses igen. På kvällen var det kurs för Kotten. Då hade jag så vansinnigt ont i ena foten att jag knappt kunde gå. Det innebar att Kotten och jag bara kunde vara med en halvtimma och göra två sökmoment, sedan satt jag på en bänk med foten i högläge och tittade på.

På torsdagen blev det sjukgymnast under två timmar. Sedan stapplade jag till havet och lät hundarna bada i havsvatten för första gången. Kotten älskade det. Han studsade över vågorna, nafsade efter skummet och sprang som en galning fram och tillbaka. Kiara tyckte också om vattnet, men hon lufsade bara lugnt fram och tillbaka och såg efter Kotten när han for förbi. Hon har inte en chans att hinna med honom.

Ja, just det, jag har målat också, och handlat färg, och hämtat researchböcker på biblioteket och... Ja, jag har gjort många saker den här veckan, ändå har jag inte hunnit med allt.

Maken säger att jag är tidsoptimist och det ligger nog något i de orden, för jag tror alltid att jag ska hinna med mer än vad jag gör varje vecka. Men jag grämer mig inte över det jag inte har hunnit med. Det finns ju två dagar till den här veckan och jag ska inte iväg någonstans. Jag bokar upp lördag och söndag för att försvinna bort i orden och väva ihop ännu en berättelse.

Har just vattnet blommorna i glasgången, där busktomaterna är fulla av tomater. Kiara går och mumsar på buskarna, Kotten plockar de tomater som ramlar av. Solen skiner in genom fönstren och får de orange, röda och gröna paprikorna att glänsa. Vilken rikedom att ha alla dessa egenodlade grönsaker att mumsa på. Det är även lycka för mig.

Ha en fin helg vänner! Nu vet ni vad jag ska göra den här veckan.

Har du missat veckans blogginlägg?
En varm vecka för Kooikerhunden Kotten.
Överväldigande ord om Kimselius skrivarkurs.
Kom igång med ditt skrivande!
Kimselius håller skrivarkurs på Studiefrämjandet Vuxenskolan i Karlskrona.

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius   

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

 

En dag fylld med löften

En dag fylld med löften

Nyårsdagen. Första dagen på ett nytt år, 2019. Så många löften som gavs vid midnatt, om ett lugnare år, att man skulle gå ner i vikt, äta hälsosammare... Ja, jag kan bara föreställa mig alla löften som gavs. Idag är första dagen då de ska uppfyllas.

Jag avgav inga nyårslöften vid midnatt. Jag satt tillsammans med maken och Kiara och Tudor och uppfylldes av tacksamhet och en enorm kärlek till livet.

Om jag skulle ge något nyårlöfte, så här i efterhand, då skulle det vara att tillbringa ännu mer tid med hundarna och maken. Visst, de finns där ständigt runt mig, 24 timmar om dygnet, men jag vill krypa upp i soffan tillsammans med dem oftare och bara vara och njuta av att vi alla lever.

När Kiara försvann i fredags och var borta i 26 timmar blev jag än en gång påmind om hur fort livet kan ändras.

Det handlar inte om att skriva så många böcker jag kan i år, utan det handlar om att omfamna livet och vara här och nu, även om jag trots det vet med mig om att jag kommer att åstadkomma en hel del böcker. Men det är inte det viktigaste nu i starten av det nya året. Det allra viktigaste för mig är att vara här och nu, tillsammans med mina kära, både familjen och alla underbara vänner.

Jag önskar dig ett makalöst fint år, med många positiva upplevelser, massor av kärlek och oändligt antal möten med goda vänner.

Ha ett fint 2019.

Kramisar från Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius

Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.

Nu är jag igång igen

Nu är jag igång igen

Efter en veckas förkylning med feber på 39,5-39,9 är jag tillbaka igen. Bokhyllan har fyllts på med mina nya isländska översättningar. Snart blir det kris, behöver en hylla till innan nästa år om jag fortsätter i den här takten.

Jan meddelade just att Skräckresan med Titanic är i stort sätt slutsåld, igen. Dags att trycka upp boken ännu en gång. Det märks att Titanicutställningen är igång runt om i Sverige, de säljer MASSOR av min bok.

En annan sak som hänt efter att jag varit sjuk och tom på ord i en vecka, är att orden nu flödar över. Jag håller på med flera böcker samtidigt och orden formligen sprutar ur mig, till samtliga böcker. Inte konstigt att jag igår fick ont i huvudet och mådde illa, när orden krävde att få komma in i datorn, alla samtidigt. Det blev lite kaos.

Jag har tänkt så mycket på de olika böckerna, byggt upp handlingen i huvudet, drömt om dem, så jag blev förvånad när jag startade upp en av böckerna och såg hur lite jag hade skrivit. I mitt huvud var boken nästan klar. Nu är det bara tid som fattas för att jag ska hinna få ur mig alla orden.

När jag ser på bilden ovan, på bokhyllan med alla mina böcker, 103 stycken, minns jag när jag köpte hyllorna. Jag tog två hyllor. När jag stod i kassakön vände jag om och hämtade ytterligare en, för säkerhets skull. Nu är alla tre nästan fulla. Undrar om de fortfarande har kvar samma hyllor?

Vad är det som gör att mitt huvud är så fullt av historier? Är det morfars alla berättelser, när vi hand i hand gick omkring i Trollskogen, där det bakom varje sten dolde sig ett troll, en älva, eller en annan magisk varelse som morfar berättade om? Eller är det alla sagor pappa berättade när vi var små, både uppkrupna i soffan, eller under skidturerna och promenaderna?

Det kanske är mammas, mormors, eller farmors berättelser, eller morbror Lars. Han tog alltid med mig ut på bilturer och berättade skrönor under bilfärderna. Moster Maja-Stina och morbror John delade med sig av alla sina spännande berättelser när jag bodde hos dem på sommarlovet, eller besökte dem under en helg.

Eller det kanske bara helt enkelt beror på min egen livliga fantasi, en gåva jag fått från födseln. En gåva jag förvaltar så gott jag kan och försöker dela med mig av, med hjälp av Sagans kraft och ordens makt genom mina böcker.

Kram från Äventyrsförfattaren Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius

Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
 

Mörkt ute men sol i sinnet

Mörkt ute men sol i sinnet

Det där med att vrida klockan hit och dit är riktigt pestigt. Nu föreslås det att vi ska ha "sommartid" året om. När de intervjuade folk om vilket de ville ha var det flera som sa "sommartid" eftersom det var så mycket skönare på sommaren... Vad tror de... Att om de väljer att förlora en timma av sitt liv, så får de sommar året om? Nej, klockan är tolv när solen står högst på himlen, och här i Sverige skiftar årstiderna oavsett om vi har sommartid eller ej.

Just nu har vi den normala tiden, då klockan ställs efter solen. Ännu har varken jag eller hundarna vant oss vid att få tillbaka den timma som stals av oss i början av året. Hundarna vaknar alldeles för tidigt för att få mat och gå morgonpromenad, jag försöker vara uppe längre för att komma in i rytmen, men det är inte lätt när jag ändå blir väckt tidigt dagen därpå.

Även om det idag är en dimmig dag, då dimman sträcker sig från grässtråna till långt över trädtopparna, är det sol i sinnet. Idag börjar årets sista skrivarkurs på Färgargården. Jag ser fram emot att träffa nya skrivsugna personer för att inspirera dem.

Det har varit en ordrik vecka, då jag fått mycket skrivet. Det känns bra. Jag vet att jag gärna hade fortsatt skriva på Staden på andra sidan Pyramiden hela dagen, men allt har sin tid. Kanske jag hinner en stund innan skrivkursdeltagarna anländer.

Just nu känns det som om det är en ny början. Jag kommer att få lära känna nya människor, inspirera och inspireras. Men det är inte bara därför det känns så, jag kan inte förklara varifrån känslan kommer, bara av något som spirar inom mig, en sol och glädje som finns där inne, trots mörkret utanför.

Bilden i dagens blogginlägg tog jag en dag när himlen brann. Det var en mäktig syn att se hur "eldslågorna" flyttade sig över himlen allteftersom solen ändrade läge.

Nu ska jag gå ut med hundarna, därefter förbereda inför skrivkursdeltagarnas ankomst, göra fint i Färgargården. Vi har skräcktema i våra berättelser den här helgen. Passande för Allhelgonahelgen, eller hur?

Ha en fin dag!


Kram från Äventyrsförfattaren Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius

Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se. 
 

Med förväntan inom mig

Med förväntan inom mig

Idag är det torsdag. Jag väntar på att en ny grupp skrivsugna ska anlända. Efter de två tidigare skrivarkurserna den här sommaren är det inte utan att jag har höga förväntningar på kursdeltagarna som kommer. (Läs om de två tidigare kurserna, Första Eget skrivandekursen, Andra Eget skrivandekursen.)

Det är en stor grupp den här gången. De flesta har gått flera år hos mig tidigare, en av dem var med på min första skrivarkurs 2014 och har återkommit flera gånger, trots att hon nu är utgiven. Några av dem är nya, en spännande blandning av gammalt och nytt, lite som vid bröllop: Något nytt och något gammalt, något lånat och något blått. Så sa man i alla fall på min tid när man skulle gifta sig. En perfekt kombination för ett lyckat äktenskap, precis som den här veckans skrivarkurs.

Medan jag väntar funderar jag på framtiden.

Redan nu är 2019 års skrivarkurser uppsatta på schemat, bara att boka.

Datum för skrivarkurserna 2019:
Vecka 27, 5-7 juli Eget skrivande

Vecka 28, 12-14 juli Eget skrivande

Vecka 29, 19-21 juli Grundkurs

Vecka 30, 26-28 juli Grundkurs

Vecka 44, 1-3 november Grundkurs

Men det är inte nästa års skrivarkurser jag tänker på, inte just de här, utan en helt annan kombination.


Ny typ av skrivarkurs, är du intresserad?

Lennart Guldbrandsson, Kristina Svensson och jag har hållit flera lyckade seminarium på Bokmässan i Göteborg, de har alla dragit mycket publik. Varför inte ha en gemensam kurs med dem?

Vi har oerhört mycket erfarenhet tillsammans, av olika sidor av bokbranschen. Vad skulle du tycka om att gå en kurs för oss tre tillsammans? En kurs där vi lär ut så mycket vi bara hinner om skrivprocess, att ge ut en bok, att marknadsföra sig, att samarbeta, att få till en bästsäljare?

Vi har gett ut tre böcker gemensamt under namnet Tre hattar: 10 misstag författare gör, 10 tips för att leva på din kreativitet och 10 sätt samarbete lyfter din kreativa karriär (den sistnämnda kommer ut i augusti).

En fjärde bok är på gång. Jag älskar verkligen att jobba tillsammans med Kristina och Lennart, de är härliga personer och bär mycket kunskap inom sig.

Nå, vad säger du? Skulle du vilja gå en kurs för oss alla tre? Ska vi börja jobba fram en plan för det? Nästa höst kanske, eller tidigare?

Hör av dig direkt till mig, Kim M. Kimselius, eller skriv här i kommentarer. Jag är mycket nyfiken på att få höra vad du tycker om min idé. Måste presentera den för Lennart och Kristina också... Hmmm. Jag är övertygad om att de kommer att nappa på mitt förslag, gör du?

Nej, nu måste jag sätta fart om jag ska ha allt klart innan de första kursdeltagarna kommer. Ha en fin dag!

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius

Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.

 

Därför sparar jag alla papper...

Därför sparar jag alla papper...

Skrivborden svämmar över. Ja, du läste rätt, jag har flera skrivbord, två stycken. Köpte ytterligare ett bord när det första inte räckte till, som om det hjälpte. Snart var även det belamrat.

Här är det städat eftersom fotografen för ett reportage i Hemmets Journal skulle komma på besök.

Det har inte alltid varit så här. Oftast röjde jag varje dag och hade snyggt omkring mig, men så en dag hände något...

En sak som jag bittert ångrar och önskar ha ogjort. Jag städade skrivbordet, jag städade anslagstavlan framför det och slängde alla kort. Jag slängde födelsedagshälsningen från min syster, in i elden åkte det och blev till aska. En kär hälsning, en personlig hälsning, oförglömliga ord som borde ha bevarats. Men hur skulle jag kunna ha vetat att jag aldrig mer skulle få någon hälsning från henne?

Några dagar senare var hon borta, bara så där, på ett enda ögonblick. Jag letade i min papperskorg efter att jag kommit hem och sett hennes döda kropp. Jag rev ut allt för att hitta kortet, tills jag mindes att det hade gått upp i lågor.

Min älskade syster, dog som hon levde...

Sedan dess är jag rädd för att slänga något. Ja, ens att städa skrivbordet. Överfullt skrivbord har blivit något av en talisman för mig, så länge skrivborden är fulla av papper händer inga tråkiga saker... Eller?

Nu börjar det dock bli övermäktigt. Papperen glider ned på golvet titt som tätt. Igår slängde jag faktiskt några... Hoppas innerligt att det inte får konsekvenser.

Tänk hur våra liv formas, på ett enda ögonblick, på en sekund tar livet en annan vändning och det gamla är för alltid borta.

Lev i nuet, tala om för dina nära och kära att du älskar dem. Lev här och nu och minns att ögonblicken aldrig kommer tillbaka.

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius

Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.

 

Även författare behöver semester

Även författare behöver semester

Hade du tänkt hälsa på din favoritförfattare "när du ändå kör förbi" på din semester?

Gör inte det!

Även författare behöver semester och bara få vara, utan att du tittar in för att hälsa på. Många författare är otroligt sociala och bjuder på sig själva, både vid signeringar på mässor och på nätet. Men för många är hemmet en borg, där de kan koppla bort allt, där de stänger av allt annat än det de håller på med just då, antingen det är att skriva, måla staket, eller rensa ogräs.

Jag tillhör de sociala, jag älskar att möta mina läsare, men inte hemma hos mig. Varje sommar kommer många förbi för att hälsa på "för att de ändå körde förbi". Hos mig råkar man inte köra förbi, eftersom jag bor avsides, då är det planerat. Även om jag älskar att möta mina läsare, tycker jag inte om att behöva avbryta mitt skrivande, målande, trädgårdsarbete, eller umgänget med min man, för att vara social, i en situation då jag inte förväntat mig det.

För att kunna vara den sociala, vänliga författaren som tar sig tid att lyssna och umgås när jag är ute och arbetar som författare, behöver jag få vara för mig själv i "min borg". Jag behöver ladda batterierna, jag behöver bara vara och andas utan att prata.

Många författare säljer sina böcker hemifrån, jag gör inte det, även om många som "tittar förbi" tror det. Men på Macken i Eringsboda, där har de många av mina böcker, där finns de att köpa. Böckerna finns även hos samtliga nätbokhandlare, men inte hemma hos mig. Mina böcker finns på Förlagssystem, där nätbokhandlare och bokhandlare beställer böckerna.

Visst är det trevligt att höra hur läsarna uppskattar böckerna, hur de älskar dem, vilken bok som är deras favorit, men inte där och då. När du är iklädd målarkläder och jobbar på för att bli klar med ditt beting för att kunna gå in och skriva igen är det mindre roligt. Speciellt inte när besökaren förväntar sig att du ska lämna målandet och springa in för att hämta en penna och signera boken, eller när besökaren lägger handen på det nymålade staketet.

Om du gärna vill besöka din favoritförfattare i sommar, hör av dig till författaren i förväg, fråga om det går bra. Om författaren blir glad över ditt besök, bestäm en dag och tid som passar författaren. För även författare behöver semester och få vara ledig från allt som hör författarskapet till.

Ha en trevlig sommar alla läsare, ni vet att jag uppskattar att ni finns och jag älskar att prata med er och få höra vad ni tycker om mina böcker. Men efter min stroke behöver jag egentid, att bara vara jag, inte vara författare. Även jag behöver vara ledig. Tack för att du respekterar det.

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius

Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.

Ett liv utan internet

Ett liv utan internet

Tillhör du dem som har upplevt vardagen utan internet, mobiltelefoner, tv? Eller är du född in i internettiden?

Det fanns en tid i mitt liv då jag ägnade fritiden åt hundarna, maken, löpning, hästar och skrivandet.

Dessutom fanns det tid för att ta en fika i lugn och ro. Här med min kära mor och min syster Birgitta. Tillsammans med vännerna bakade jag kanelbullar nonstop en kväll i veckan. Det var de som hjälpte till att äta upp bullarna. Jag vet egentligen inte vilket vi tyckte var roligast, att baka kanelbullarna, eller äta dem. Tror det var det förstnämnda.

Det fanns tid för att sitta timtals på hästryggen och lufsa runt i naturen, eller flyga fram i galopp på mysiga skogsvägar.

När jag skriver detta blogginlägg är det fredag den 1 juni. Jag har ägnat hela förmiddagen åt internet, att besvara mejl, kommentarer på facebook och bloggat. Utanför skiner solen. Maken var just inne och sa "Kom ut! Det är ljuvligt ute!" Men jag sitter här och skriver.

När du läser detta är jag off-line sedan ett par dagar. Därför skrevs det här blogginlägget för ett par dagar sedan. Jag befinner mig just nu på spa och bara är, helt utan uppkoppling mot nätet.

Efter fredagens intensiva internettrafik kände jag att jag bara ville koppla bort internet helt och hållet. Vara borta från nätet ett år, eller för all tid. Det var då jag tänkte på hur det var förr, innan internet fanns, eller innan jag hade hört talas om det i alla fall.

Visst är det roligt att hålla kontakt med vänner över nätet, men förr träffades vi, tog en fika, ringde varandra och skrattade tillsammans. Nu läser man statusuppdateringar på nätet och vet vad som händer vännerna, man trycker gilla, ibland skriver man en kommentar. Men man träffas inte fysiskt på samma sätt längre.

När jag kommer hem, utvilad efter några dagar på Spa, kanske jag skrattar åt de här funderingarna. Men just nu är jag innerligt trött. Det har varit en intensiv vår, en intensiv höst, ja många fullbokade år med sorg och skador och bekymmer. Idag känns allt det där.

Det enda jag vill är ju att sitta ute och lukta på blommorna, se ut över nejden och fundera ut intrigerna i en ny bok, ha hundarna vid mina fötter, katterna liggande i hammocken och maken vid min sida.

Om jag skulle dö idag, just nu, vet du vad jag skulle ångra mest? All tid jag har lagt på internet. Ibland önskar jag få tillbaka den tid då man gick till banken för att betala räkningar, prata med de andra kunderna i kön, kassörskan. När man stod i kontakt med verkligheten på ett helt annat sätt än man gör nu för tiden. Ska jag säga, jag som lever mitt liv i fantasin varje dag.

Nej du, nu ska jag ut och njuta av sommaren en liten stund. Sedan ska jag njuta av att vara bortkopplad i flera dagar.

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius

Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.

Få ut det mesta av livet

Få ut det mesta av livet

Många författare arbetar bara några timmar varje dag, sedan sysslar de med annat. Jag jobbar heltid och har vanlig kontorstid och lite till, ändå hinner jag njuta av livet varenda minut. Det gäller att ha livskvalité och njuta av det lilla.

Den här majmånaden är den underbaraste jag minns att jag har upplevt. Sol och sommarvärme och jag som är majbarn älskar verkligen det.

Under maj har jag kört en hel del och föreläst runt om i södra Sverige. Jag har sett naturen skifta, solen stråla och bott i stekheta hotellrum. Färden har gått genom täta granskogar och luftiga bokskogar, utefter ängar och blommande rapsfält, längs sjöar och hav.

Igår lät jag Barbro styra färden helt och hållet. Barbro är mitt ressällskap, andra skulle kalla henne för GPS. Hon pratar så fint med mig. Ibland blir hon tjatig, speciellt om jag inte uppmärksammat att jag skulle svänga, eller om jag väljer en annan väg hon vad hon har tänkt. Något jag vanligtvis brukar göra när jag ska mot Markaryd. Då protesterar hon den första halvtimman och försöker få mig att köra andra vägar. Igår lät jag Barbro bestämma och det är jag glad för. Vilka underbara trakter hon tog mig genom. Jag körde utefter åar, över dem, genom grönskande sommarlandskap, förbi idylliska gårdar där korna betade i hagarna.

Bildbevis, tänker du säkert. Visst funderade jag på att stanna och ta foton, eller lyfta upp kameran och fotografera medan jag körde. Men jag gjorde inte det. Bilderna bevarar jag inom mig, de är mina minnen, bara mina.

Trots att Barbro tog mig på slingrande skogsvägar kom jag fram betydligt tidigare än vad jag normalt brukar när jag kör till Strömsnäsbruk. Det gjorde att jag kunde sitta ute på skolgården och njuta av livet en stund, ringa min kusin som fyllde år, sedan var jag bara. Såg upp mot trädkronorna som vajade svagt för vinden, lyssnade på barnens skratt från förskolan och njöt av att finnas till.

Strömsnässkolan i Strömsnäsbruk, Markaryds kommun

Igår pratade jag om min stroke i skolan. Det är första gången. Jag fick frågan vilken sport jag ägnade mig åt på fritiden. Svaret blev löpning, eftersom jag älskar att springa och förr sprang en mil om dagen, fram till stroken, då jag fick lära mig gå igen.

När jag berättade om att jag varit halvsidigt förlamad satt alla eleverna och stirrade, några med öppna munnar, ingen rörde sig, det var helt tyst i klassrummet. Jag berättade om hur jag hade kämpat varje vaket ögonblick för att kunna skriva färdigt min bok, trots att jag inte kunde röra huvudet, eller flytta blicken, än mindre röra fingrar, arm och ben på höger sida.

När jag avslutade med att säga att jag är glad varje morgon jag kan stiga ur sängen själv, var det en pojke som utbrast "Det förstår jag!"

Jag är född glad. Visst kan även jag bli ledsen och arg ibland, men jag låter inte tråkigheterna sätta sig på mig och förstöra min glädje. Det finns så mycket att glädjas åt i livet och jag lever här och nu, varenda sekund av det liv jag har kvar.

Blomprakt. I bakgrunden Kiara och Tudor.

Hoppas du gör det också.

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius

Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.

 

Måndag hela veckan

Måndag hela veckan

Här är det måndag hela veckan. Varje dag är en nystart, nya ord, nytt liv. Varje dag är en gåva, att få vara frisk, att gå på promenad med hundarna och dra in doften av syren, mandelblom och koskit. Ja, även det sistnämnda har sin charm, för med den doften kommer alla de ljuvliga Herefordkor och Highland Cattle kor som jag passerar på min morgonrunda.

Varje dag skriver jag. Orden pockar på och inte ens i lördags, på makens födelsedag, lät orden mig vara i fred. Han känner mig efter 39 år tillsammans, han såg på mig och sa åt mig att gå och skriva av mig. Jag behövde bara en timma. Orden rasade ur mig, tre kapitel. Fingrarna löpte snabbt, snabbt över tangenterna, längtan efter att komma ut i solen, till maken, till trädgården, till hundarna, allt det gjorde att jag skrev så det kändes som tangenterna började glöda.

Idag gick jag upp tidigt för att hinna skriva mycket innan dagen var slut, men som alltid när jag är uppe extra tidigt unnar jag mig saker. Jag tog en extra lång morgonpromenad, gosade med katterna, åt frukost i lugn och ro och vips var den extra tiden uppslukad av annat än ord. Men nu är jag redo, tangenterna är uppvärmda och det är bara att sätta igång. Sju dagar i veckan håller orden mig i sitt grepp.

Jag älskar att vara författare.

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare

Copyright Kim M. Kimselius

Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.

Om det var min sista dag i livet

Om det var min sista dag i livet

Om jag visste att morgondagen var min sista dag... Vad skulle jag göra då?

Vara tillsammans med maken så mycket som möjligt, pussa på hundarna, ta långa promenader, pyssla i trädgården, bara vara och njuta av livet. Dessutom skulle jag titta igenom den allra sista boken om Theo och Ramona som ligger färdig att tryckas vid min död, eller när jag blir trött på mina huvudpersoner.

Jag har ingen "bucketlist" med många punkter jag ska klara av. Jag vill bara vara och njuta av stunden med dem jag älskar mest i hela världen, min man och mina hundar. Ledsen vänner, barn och barnbarn.

Undrar om man fortsätter utveckla sitt skrivande efter döden, att man återföds som en bättre författare? Ibland har jag känslan av att någon för pennan för mig, trycker ned fingrarna på tangenterna och berättar sin historia genom mig. Kommer jag att vara den som tvingar andra att skriva så som jag vill, den gång jag inte längre finns?

Oavsett om det är min sista dag i livet eller ej, tänker jag njuta av den här dagen som om den är min sista. Det gör jag med varje dag, för en av alla dagar kommer att vara den sista. Ibland kommer den dagen när man minst anar det. Lev idag, imorgon kan det vara för sent!

Tankar från en författare som njuter av livet i varje ögonblick, ovan är jag ute och seglar.

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare

Copyright Kim M. Kimselius

Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.

Livsfarligt att varva ner

Livsfarligt att varva ner

Förr brukade man säga att något "kom som ett brev på posten", men posten fungerar inte lika bra längre, men andemeningen är densamma. För så fort jag varvar ner blir jag sjuk.

Kanske är kroppen ovan att ta det lugnt, eller så tänker den "okej, nu har hon inget för sig på ett par dagar, då däckar vi henne ett tag". Iallafall är resultatet detsamma.

Efter en intensiv vecka i Uddevalla och en intensiv vecka på hemmaplan vaknade jag i morse med dundrande huvudvärk och alla symptom på en begynnande förkylning. Släpade mig uppför trapporna till skrivarlyan och lär väl bli sittande här tills det är dags för lunch, eftersom jag inte orkar springa upp och nedför trapporna flera gånger idag. Något jag normalt brukar göra.

Jag har verkligen inte tid att vara sjuk nu. I övermorgon far jag iväg igen. Ska göra research på Torpa Stenhus och hålla skrivarkurser i Kungsbacka nästa vecka.

Trots rubriken tänker jag fortsätta att varva ner och ta det lite lugnare. Jag har precis fyllt 64 och över en natt kände jag hur trött i kroppen jag blev. Nej, nu skämtar jag, men med förkylningen i kroppen känns det faktiskt som så.

Igår tog jag det här foto, på en nybliven 64-åring. Jag borde ha anat att något var på gång när jag lade ut bilden på Instagram och en av mina vänner skrev "vad trött du ser ut Kim". Och det gör jag verkligen. Ingen glans i ögonen... Jag var trött, men det är inget emot hur jag känner mig idag.

Nu ska jag ta itu med det nödvändigaste och försöka ta det lite lugnare än normalt för att se om jag kan mota bort förkylningen som vill ta över min kropp. Jag ska dricka MASSOR av ingefärashots och skrämma iväg varenda bacill. Håll tummarna för att jag lyckas.

Ha en underbar dag vänner!

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare

Copyright Kim M. Kimselius

Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.

Bluetooth från hjärnan till datorn

Bluetooth från hjärnan till datorn

Bild på hjärnan från Medlingshuset.se

Visst hade det varit fantastiskt om vi hade haft en bluetooth från hjärnan direkt till datorn? Tänk vad många fler böcker det hade blivit skrivna för min del. Jag drömmer fram många av mina böcker, vilken fördel att ha en direktkoppling till datorn.

Men tanken kom framförallt inte för att jag skulle hinna skriva fler böcker, utan för att jag i morse kom ihåg drömmarna jag haft, men inte det blogginlägg jag kommit på under natten. Det är som om blogginlägget sorterats under "skräppost" av hjärnan och försvunnit ur minnet. Drömmarna däremot, de fanns kvar, de har jag tränat mig på att komma ihåg. Kanske jag även kan träna mig på att komma ihåg de blogginlägg jag tänker ut under nattens mörka timmar?

Igår hade jag en fantastisk födelsedag. Inte mycket skrivet, eftersom jag hade tänkt vara ledig. Men du känner ju mig, jag kan inte vara utan skrivandet en enda dag. Att skriva är detsamma som att andas, skriver jag lever jag. Därför blev det lite skrivet igår också, men bara en halvtimma, eftersom det var min lediga dag.

Idag ska jag sitta i inspelningsstudio hela dagen. Nyfiken? Jag ska berätta mer om det en annan dag. Nu måste jag skynda mig ut med hundarna och göra mig iordning för dagen.

Önskar dig en underbar dag!

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare

Copyright Kim M. Kimselius

Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.

Två dagar kvar av det här livet

Två dagar kvar av det här livet

Det låter kanske lite märkligt, men det är så jag ser det. Om två dagar blir jag ett år äldre, bara så där, på en enda dag. Då börjar ett nytt liv, som 64-åring.

Under förra veckans Uddevallaföreläsningar har barnen frågat mig om min ålder, jag har envist hållit fast vid 63 och därefter sagt att jag om ungefär en vecka blir ett år äldre.


Minns pojken som berättade att han var 12 år om 11 månader och 3 dagar...

Jag räknar åt andra hållet.

Jag har ingen åldersnoja, men det börjar kännas att jag blir äldre. Tanken går till hur länge till jag orkar hålla det här tempot och hur många böcker jag hinner skriva innan hjärnan, eller kroppen, säger ifrån.

Inte en chans att jag känner mig gammal, i huvudet är jag fortfarande ung och så lär det väl bli ända tills jag lägger näsan i vädret.

Men om jag ser tillbaka på livet, med alla skador, två hjärtinfarkter och en stroke som gjorde mig halvsidigt förlamad, då märks det att jag har levt, även om det ibland har varit lite för intensivt som du säkert förstår.

Mitt "bidrag" till me-too-rörelsen är något som hände mig i tonåren, något jag skrev av mig i Den där dagen, en berättelse som låg i byrålådorna under många år, en "skada" som präglat mig ända fram till idag.

Ibland kommer tanken på hur annorlunda livet hade blivit om allt det där inte hade hänt mig. Hur hade jag varit då? Men den tanken går fort över. Jag njuter av att jag fortfarande kan ta mig upp ur sängen själv, något jag inte kunde efter stroken, att jag varje dag vaknar med ett leende och förväntan inför en ny dag.

Utanför fönstret skiner solen. Katterna ligger i den bäddade hammocken, hundarna ligger på trappan och väntar på morgonpromenad. Ännu en dag som kommer att gå i skrivandets tecken har startat.

Ha en fin dag vänner! Det är jag övertygad om att jag kommer att ha.

Kram från en snart 64-årig Kim

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare

Copyright Kim M. Kimselius

Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.