Turisten av Olséni och Hansen
Äntligen får jag möta pensionärerna igen. Egon och Ragnar hittar alltid på massor av dråpliga saker, även om det inte är deras fel, är det något de tror. När de försöker ställa allt till rätta blir det bara värre, så även denna gång.
Som i de tidigare böckerna får vi ta del av härliga miljöskildringar och starka personporträtt. Om du ännu inte läst någon av böckerna i serien tycker jag absolut att du ska börja. Varför inte nu, när det är sommar. De flesta berättelser utspelar sig under sommartid, vilket gör det extra njutbart att läsa dem när solen skiner. Rekommenderar dig varmt att läsa den här boken!
En humoristisk deckare med opålitliga pensionärer, en korrupt kyrkoherde och landets lataste polis
När
Egon, 86 år, och hans ständige vapendragare, Ragnar, ställer ut en väns
veteranbil på Skanör-Falsterbos årliga bilshow hittar de en död man i
bagageutrymmet. Vem mannen är och hur han har hamnat där blir ett fall
för Mårten Lind på Skanörspolisen. När kroppen sedan försvinner
kompliceras saker och ting, och Mårten blir påtvingad en ny kollega som
vill ta över utredningen. Samtidigt har Egon, trots att han inte tror på
Gud, gått med i kyrkorådet. Han misstänker att den nytillträdde
kyrkoherden inte har rent mjöl i påsen ...
Turisten är den femte och fristående delen i den humoristiska deckarserien Mord i Falsterbo,
skriven av författarduon Christina Olséni och Micke Hansen. Humor och
lättsamt hanterade mord i idyllisk småstadsmiljö är deras signum. I Turisten får vi återigen möta alla härliga karaktärer från de tidigare böckerna serien: Badhytten, Fågelskådaren, Ryttaren och Strandhotellet.
Den får fyra stjärnor av fem möjliga
Blev du nyfiken på boken? Fråga efter den hos din bokhandlare, annars finns den på nätet, till exempel hos Adlibris, Bokus, Akademibokhandeln eller Storytel.
För fler boktips kika in på Kimselius Boktips här på bloggen.
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna
gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
lördag 13 juli 2019
fredag 12 juli 2019
Kockskola för ensamma hjärtan av Marita Conlon-McKenna
Kockskola för ensamma hjärtan av Marita Conlon-McKenna
Det har blivit många sådana här myspys-böcker som handlar om kärlek och ensamhet. Någon som har det svårt men som till slut lyckas. Det finns gott om dem. De är avkopplande att läsa, även om de inte tillför något speciellt. Den här boken utspelar sig i Dublin, Irland och det var roligt att ta del av det landet. Även om det inte var så värst många miljöskildringar som fick mig att känna det som om jag var där.
I det stora hela var det en bra bok, om än mycket förutsägbar. Jag föredrar de tidigare böckerna av författaren, även om de också var rätt förutsägbara gav de inblick i en annan värld.
En mysig bok att fördriva tiden med ett tag.
Möt irländska Alice, skild från Liam och med utflugna barn. På dagarna kämpar hon för att få det att gå ihop ekonomiskt som extraanställd på en revisionsbyrå. Egentligen är Alice urusel på siffror och räkenskaper men fenomenal på matlagning, övertygad som hon är om att det är kärleken till råvarorna som gör att maten blir god.
Alice har en gedigen bakgrund som kock, hon började i köket på sina föräldrars badhotell och utbildade sig sedan i Paris för att få jobb på några av Dublins finaste restauranger. Men när hon träffade Liam hängde hon upp kockmössan på kroken och ägnade sig åt att laga mat åt familj och vänner i stället. Och nu sitter hon där, ensam hemma, och ska laga mat till sig själv. Urtråkigt!
Alices vänner uppmanar henne att öppna en kockskola i hemmet, precis som Julia Childs gjorde! Alices kockskola ser dagens ljus och hon upptäcker att hon har gåvan att få en grupp fullständiga främlingar att älska matlagning. Alla Alices elever har sina egna speciella skäl för att komma till lektionerna: Lucy har flyttat hem till sina föräldrar och har ingen aning om vad hon ska göra med sitt liv, Rob är en änkeman som aldrig tagit i en kastrull i hela sitt liv. Tessa tar hand om sin sjuka mor och vill veta mer om dietkost, Kitty har bestämt sig för att göra något kreativt på sin fritid medan hennes man sitter fast förankrad framför tv:n. Alices kockskola blir lika mycket en matlagningskurs som en skola för livet.
Den får tre stjärnor av fem möjliga
Blev du nyfiken på boken? Fråga efter den hos din bokhandlare, annars finns den på nätet, till exempel hos Adlibris, Bokus, Akademibokhandeln eller Storytel.
För fler boktips kika in på Kimselius Boktips här på bloggen.
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Det har blivit många sådana här myspys-böcker som handlar om kärlek och ensamhet. Någon som har det svårt men som till slut lyckas. Det finns gott om dem. De är avkopplande att läsa, även om de inte tillför något speciellt. Den här boken utspelar sig i Dublin, Irland och det var roligt att ta del av det landet. Även om det inte var så värst många miljöskildringar som fick mig att känna det som om jag var där.
I det stora hela var det en bra bok, om än mycket förutsägbar. Jag föredrar de tidigare böckerna av författaren, även om de också var rätt förutsägbara gav de inblick i en annan värld.
En mysig bok att fördriva tiden med ett tag.
Möt irländska Alice, skild från Liam och med utflugna barn. På dagarna kämpar hon för att få det att gå ihop ekonomiskt som extraanställd på en revisionsbyrå. Egentligen är Alice urusel på siffror och räkenskaper men fenomenal på matlagning, övertygad som hon är om att det är kärleken till råvarorna som gör att maten blir god.
Alice har en gedigen bakgrund som kock, hon började i köket på sina föräldrars badhotell och utbildade sig sedan i Paris för att få jobb på några av Dublins finaste restauranger. Men när hon träffade Liam hängde hon upp kockmössan på kroken och ägnade sig åt att laga mat åt familj och vänner i stället. Och nu sitter hon där, ensam hemma, och ska laga mat till sig själv. Urtråkigt!
Alices vänner uppmanar henne att öppna en kockskola i hemmet, precis som Julia Childs gjorde! Alices kockskola ser dagens ljus och hon upptäcker att hon har gåvan att få en grupp fullständiga främlingar att älska matlagning. Alla Alices elever har sina egna speciella skäl för att komma till lektionerna: Lucy har flyttat hem till sina föräldrar och har ingen aning om vad hon ska göra med sitt liv, Rob är en änkeman som aldrig tagit i en kastrull i hela sitt liv. Tessa tar hand om sin sjuka mor och vill veta mer om dietkost, Kitty har bestämt sig för att göra något kreativt på sin fritid medan hennes man sitter fast förankrad framför tv:n. Alices kockskola blir lika mycket en matlagningskurs som en skola för livet.
Den får tre stjärnor av fem möjliga
Blev du nyfiken på boken? Fråga efter den hos din bokhandlare, annars finns den på nätet, till exempel hos Adlibris, Bokus, Akademibokhandeln eller Storytel.
För fler boktips kika in på Kimselius Boktips här på bloggen.
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
torsdag 11 juli 2019
Kan man börja en sommardag bättre?
Kan man börja en sommardag bättre?
Jag har inte semester längre, jag håller skrivarkurser. Då gäller det att ta tillvara på de tidiga morgnarna och njuta av varenda liten stund av dagen.
Imorse skällde hundarna vilt precis när jag stod i dörren på väg ut på morgonpromenad. När jag väl kom fram till staketet såg jag grannen, Heike, som tog en tidig ridtur. Det var varmt även om klockan inte var mycket. Jag bestämde mig för att gå en promenad i skogens dunkel upp till den lilla dammen.
Även om Kotten bara har varit där en gång tidigare visste han vart det bar iväg och jag hade fullt upp med att träna honom att inte dra i kopplet. Han älskar verkligen att bada.
Jag tror djuren hade varit nyligen i sjön och druckit vatten, för det var grumligare än normalt i strandkanten. Men när vi var där var det helt tomt runt sjön. Kiara och Kotten slängde sig i och simmade och simmade. Kotten har nu lärt sig simma ordentligt. Han njuter av vartenda ögonblick.
Det är en timmas promenad fram och tillbaka, i branta upp och nedförsbackar, bra träning både för matte och hundar. Som sällskap hade jag inte bara hundarna, utan även en läskigt spännande engelsk thriller i hörlurarna.
Orden pockar på uppmärksamhet och jag bygger upp berättelser inom mig. Redan två helt klara. Så fort skrivarkurserna är över ska jag sätta orden på pränt.
Men idag är det torsdag, dagen före skrivarkursen och jag ska göra iordning Färgargården inför morgondagens kursdeltagare.
Måste berätta något otäckt också. Precis när jag arbetat klart i trädgården för kvällen igår, skulle jag träna hundarna. Då upptäckte jag till min förskräckelse att vildsvinskultingarna hade grävt sig in under vårt staket och härjat runt i den del av trädgården där vi har alla våra odlingar. Som tur var hade de inte hunnit så långt, men de hade förstört en hel del.
Så här såg det ut utanför vårt staket i våras. Vildsvinen hade skövlat alldeles intill vårt staket och till och med vällt omkull träden.
Så här såg det ut igår. Det syns inte lika tydligt på grund av grönskan, men om du ser på ovanstående bild kanske du kan föreställa dig hur det ser ut. Jag hatar verkligen vildsvin. De har förstört så mycket, inte bara markerna jag brukade gå i, utan också gjort så att jag inte längre vågar gå rakt ut i skogen som jag brukade. Inte ens utanför vår egen tomt. En gång har jag blivit attackerad av en sugga och det vill jag inte bli igen.
Men nu är det glömt! Jag har fortfarande den härliga känslan inom mig efter morgonpromenaden, hundarna ligger och snusar runt mig och grönsakssmoothien på egenodlat smakade ljuvligt.
En ny dag har börjat!
Ha en underbar dag du också!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Jag har inte semester längre, jag håller skrivarkurser. Då gäller det att ta tillvara på de tidiga morgnarna och njuta av varenda liten stund av dagen.
Imorse skällde hundarna vilt precis när jag stod i dörren på väg ut på morgonpromenad. När jag väl kom fram till staketet såg jag grannen, Heike, som tog en tidig ridtur. Det var varmt även om klockan inte var mycket. Jag bestämde mig för att gå en promenad i skogens dunkel upp till den lilla dammen.
Även om Kotten bara har varit där en gång tidigare visste han vart det bar iväg och jag hade fullt upp med att träna honom att inte dra i kopplet. Han älskar verkligen att bada.
Jag tror djuren hade varit nyligen i sjön och druckit vatten, för det var grumligare än normalt i strandkanten. Men när vi var där var det helt tomt runt sjön. Kiara och Kotten slängde sig i och simmade och simmade. Kotten har nu lärt sig simma ordentligt. Han njuter av vartenda ögonblick.
Det är en timmas promenad fram och tillbaka, i branta upp och nedförsbackar, bra träning både för matte och hundar. Som sällskap hade jag inte bara hundarna, utan även en läskigt spännande engelsk thriller i hörlurarna.
Orden pockar på uppmärksamhet och jag bygger upp berättelser inom mig. Redan två helt klara. Så fort skrivarkurserna är över ska jag sätta orden på pränt.
Men idag är det torsdag, dagen före skrivarkursen och jag ska göra iordning Färgargården inför morgondagens kursdeltagare.
Måste berätta något otäckt också. Precis när jag arbetat klart i trädgården för kvällen igår, skulle jag träna hundarna. Då upptäckte jag till min förskräckelse att vildsvinskultingarna hade grävt sig in under vårt staket och härjat runt i den del av trädgården där vi har alla våra odlingar. Som tur var hade de inte hunnit så långt, men de hade förstört en hel del.
Så här såg det ut utanför vårt staket i våras. Vildsvinen hade skövlat alldeles intill vårt staket och till och med vällt omkull träden.
Så här såg det ut igår. Det syns inte lika tydligt på grund av grönskan, men om du ser på ovanstående bild kanske du kan föreställa dig hur det ser ut. Jag hatar verkligen vildsvin. De har förstört så mycket, inte bara markerna jag brukade gå i, utan också gjort så att jag inte längre vågar gå rakt ut i skogen som jag brukade. Inte ens utanför vår egen tomt. En gång har jag blivit attackerad av en sugga och det vill jag inte bli igen.
Men nu är det glömt! Jag har fortfarande den härliga känslan inom mig efter morgonpromenaden, hundarna ligger och snusar runt mig och grönsakssmoothien på egenodlat smakade ljuvligt.
En ny dag har börjat!
Ha en underbar dag du också!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
onsdag 10 juli 2019
Det pratas mycket om Hybridförlagen just nu
Det pratas mycket om Hybridförlagen just nu
Boktugg har skrivit mycket om hybridförlagen i olika artiklar. Vet du skillnaden på Hybridförlag och ett vanligt, traditionellt förlag?
Här är en bra förklaring (hämtat från Boktugg):
Traditionella förlag
Traditionella förlag (slarvigt kallade endast ”förlag”) är företag som investerar tid och pengar i att ge ut författares böcker. Man kan säga att bokutgivning är riskkapitalverksamhet även om den formuleringen inte går hem bland kultureliten. Egentligen är det väldigt orättvist att bunta ihop de traditionella aktörerna också eftersom begreppet innefattar förlag i alla storlekar, från mikroförlag som ofta drivs på hobbybasis och bara omsätter ett par hundra tusen till storförlag som ibland ägs av en börsnoterad återförsäljare (Storytel äger Norstedts och ytterligare en handfull förlag). Vilken kompetens och vilka resurser dessa förlag faktiskt lägger på en utgivning skiljer sig också kraftigt åt, oavsett storlek. Men författaren slipper betala och får av seriösa förlag dessutom ett förskott (som avräknas mot framtida royalties) så att denne slipper vänta i ett år eller mer på första avräkningen. Ett traditionellt förlag refuserar ofta långt över 95 procent av alla insända manus.
Hybridförlag
Enligt definitionen av ett hybridförlag ska dessa göra samma bedömning av manus som ett traditionellt förlag: håller det kvalitetsmässigt och går det att få lönsamhet i den här titeln? Visst, ett traditionellt förlag kan välja att ge ut en bok som de vet blir ett förlustprojekt för att det har ett kulturellt värde eller för att de av annat skäl verkligen vill att boken ska komma ut. Ett hybridförlag ska ur kommersiellt hänseende vara hårda och frågan de ska ställa är: Kommer den här boken att sälja tillräckligt för att författaren ska få tillbaka sina pengar?
Om svaret är nej ska de refusera. Och hybridförlagen refuserar. De seriösa refuserar merparten av de manus som kommer in. På den tiden jag var aktiv i Hoi (ja, jag lämnade VD-rollen för tre år sedan och är idag en passiv delägare utan insyn i den dagliga verksamheten) så handlade det om uppåt 70 procent av de manus som kom in.
Hybridförlag kan däremot ge ut betydligt fler böcker än de flesta andra mindre förlag. Anledningen är enkel: författaren står för finansieringen. Ur förlagets perspektiv innebär dock detta att de inte tjänar lika mycket på varje såld bok som ett traditionellt förlag gör. Vilket är helt rimligt, den som tar störst risk ska ha störst del av kakan. Det här är kärnan i det som gör många misstänksamma mot hybridförlagen. Borde inte deras affärsmodell locka till att anta alla manus? Eftersom de tar betalt för sitt arbete med utgivningen så spelar det ingen roll om böckerna säljer.
Ja,
så kan förstås en kortsiktig ägare till ett hybridförlag arbeta. Eller
en desperat ägare som inte får in tillräckligt många bra manus. Men då
får de snart många missnöjda kunder och därmed svårare att attrahera
nya. Dessutom, ger de ut dåliga böcker blir det svårare att sälja in dem
till bokhandeln och få intresse från media. Vilket är en del av vad
författaren betalar för att få tillgång till. Så för att överleva
långsiktigt måste ett hybridförlag vårda sitt rykte genom att göra bra
jobb och ha en hög andel nöjda författare.
Egenutgivare
Den som inte vill (eller får) ge ut sin bok på traditionellt förlag eller hybridförlag kan alltid välja att ge ut den själv. Det här sticker också i ögonen på vissa som tycker att en refuserad författare bör tiga still och inte släppa sin undermåliga bok på marknaden. De vill inte se eller förstå att det finns de som faktiskt aktivt väljer bort traditionella förlag för att själv ha full kontroll och avkastning. De verkar ha lättare att förstå att de väljer bort hybridförlag.
Den som trots allt bestämmer sig för att ge ut en bok kan, precis som den som bygger hus, välja mellan att göra allt eller delar av jobbet själv. Man kan anlita experter i form av frilansare för de moment man inte anser sig ha kompetens för. (Tips från coachen: Korrekturläsning är något man alltid bör anlita en extern person för.) Men man kan också välja att göra det som de allra flesta husbyggare gör, anlita någon som blir projektledare för alla de andra, ett komplett paket. Precis som med husbyggen är det väldigt svårt för en lekman att veta vad som är ett rimligt pris för snickarens, elektrikerns eller rörmokarens jobb. Att bedöma om den som levererar betong är bra kan vara lika svårt som att bedöma en redaktörs förmåga eller omslagsformgivarens prisnivå. En seriös byggare/egenutgivartjänst fungerar som kvalitetssäkrare gentemot sin kund (författaren i detta fall). En oseriös egenutgivartjänst är som en fuskbyggare och efterlämnar en undermålig produkt. Viktigt att komma ihåg när vi talar om bokutgivning är dock att kvaliteten på det manus som författaren i första läget fattar beslut om att ge ut kommer att ha stor inverkan på slutresultatet. Ungefär som den byggherre som gör en egen husritning i Excel utan att anlita arkitekt och sedan lämnar till byggaren att lösa det utan att ändra en enda detalj.
Egenutgivartjänster
Alla som säljer tjänster till egenutgivare verkar på en marknad. Där finns de som vill konkurrera med pris och de som vill konkurrera med kvalitet. Ofta får man vad man betalar för, men det finns också exempel på motsatsen. En egenutgivare som väljer att pruta på vissa tjänster, exempelvis genom att göra omslaget själv trots bristande kunskaper, kommer också att sänka kvaliteten på slutresultatet, oavsett om kompetenta hantverkare varit inblandade i andra delar av kedjan.
Uppdragsutgivning
En typ av förlagsverksamhet som funnits i många år. Böcker ges ut på uppdrag av organisationer eller författaren själv. Ofta är spökskrivare inblandade eller redaktörer som står för innehållet i boken. Det kan vara jubileumsböcker åt företag och föreningar, men även memoarer och biografier. Oftast finns ingen kommersiell tanke bakom denna typ av utgivningar, men det finns undantag. Även uppdragsutgivning är något som vissa traditionella förlag talar tyst om men som finns med som en viktig inkomstkälla. Även här finns det seriösa och oseriösa aktörer. Jag har sett exempel på hur förlaget låter uppdragsgivaren garantera ekonomin genom löfte att köpa ut alla osålda böcker efter en viss tid. Då är det inte en författare som blir blåst utan ett förbund, företag eller kommun utan koll på bokbranschen. De luras att det går att sälja böcker men inser i efterhand att de står med en faktura på 3 000 osålda böcker à 400 kr och ett par lastpallar i källaren. Alla med koll på förlagsekonomi gör snabbt kalkylen – en sådan utgivning ger lika bra avkastning som en bästsäljare.
Anledningen till allt prat om Hybridförlagen är några ord i tidningen Författaren: "Medlemmar i Författarförbundet avråds från utgivning på hybridförlag och varnas för egenutgivartjänster."
Författarförbundet skriver också: ”Vi avråder författare från att upplåta rättigheter till förlag utan förskott”.
Om du vill följa debatten om hybridförlagen vill jag tipsa dig att prenumerera på Boktugg. Det är helt kostnadsfritt.
Det är mycket att tänka på som författare. Håll i dina pengar och tänk dig noga för innan du skriver på ett kontrakt. Se till att du får ersättning för allt ditt jobb. Det är trots allt du som har skrivit boken!
Lycka till!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Här kan du läsa mer om 10 tips för att leva på din kreativitet.
Boktugg har skrivit mycket om hybridförlagen i olika artiklar. Vet du skillnaden på Hybridförlag och ett vanligt, traditionellt förlag?
Här är en bra förklaring (hämtat från Boktugg):
Traditionella förlag
Traditionella förlag (slarvigt kallade endast ”förlag”) är företag som investerar tid och pengar i att ge ut författares böcker. Man kan säga att bokutgivning är riskkapitalverksamhet även om den formuleringen inte går hem bland kultureliten. Egentligen är det väldigt orättvist att bunta ihop de traditionella aktörerna också eftersom begreppet innefattar förlag i alla storlekar, från mikroförlag som ofta drivs på hobbybasis och bara omsätter ett par hundra tusen till storförlag som ibland ägs av en börsnoterad återförsäljare (Storytel äger Norstedts och ytterligare en handfull förlag). Vilken kompetens och vilka resurser dessa förlag faktiskt lägger på en utgivning skiljer sig också kraftigt åt, oavsett storlek. Men författaren slipper betala och får av seriösa förlag dessutom ett förskott (som avräknas mot framtida royalties) så att denne slipper vänta i ett år eller mer på första avräkningen. Ett traditionellt förlag refuserar ofta långt över 95 procent av alla insända manus.
Hybridförlag
Enligt definitionen av ett hybridförlag ska dessa göra samma bedömning av manus som ett traditionellt förlag: håller det kvalitetsmässigt och går det att få lönsamhet i den här titeln? Visst, ett traditionellt förlag kan välja att ge ut en bok som de vet blir ett förlustprojekt för att det har ett kulturellt värde eller för att de av annat skäl verkligen vill att boken ska komma ut. Ett hybridförlag ska ur kommersiellt hänseende vara hårda och frågan de ska ställa är: Kommer den här boken att sälja tillräckligt för att författaren ska få tillbaka sina pengar?
Om svaret är nej ska de refusera. Och hybridförlagen refuserar. De seriösa refuserar merparten av de manus som kommer in. På den tiden jag var aktiv i Hoi (ja, jag lämnade VD-rollen för tre år sedan och är idag en passiv delägare utan insyn i den dagliga verksamheten) så handlade det om uppåt 70 procent av de manus som kom in.
Hybridförlag kan däremot ge ut betydligt fler böcker än de flesta andra mindre förlag. Anledningen är enkel: författaren står för finansieringen. Ur förlagets perspektiv innebär dock detta att de inte tjänar lika mycket på varje såld bok som ett traditionellt förlag gör. Vilket är helt rimligt, den som tar störst risk ska ha störst del av kakan. Det här är kärnan i det som gör många misstänksamma mot hybridförlagen. Borde inte deras affärsmodell locka till att anta alla manus? Eftersom de tar betalt för sitt arbete med utgivningen så spelar det ingen roll om böckerna säljer.
Egenutgivare
Den som inte vill (eller får) ge ut sin bok på traditionellt förlag eller hybridförlag kan alltid välja att ge ut den själv. Det här sticker också i ögonen på vissa som tycker att en refuserad författare bör tiga still och inte släppa sin undermåliga bok på marknaden. De vill inte se eller förstå att det finns de som faktiskt aktivt väljer bort traditionella förlag för att själv ha full kontroll och avkastning. De verkar ha lättare att förstå att de väljer bort hybridförlag.
Den som trots allt bestämmer sig för att ge ut en bok kan, precis som den som bygger hus, välja mellan att göra allt eller delar av jobbet själv. Man kan anlita experter i form av frilansare för de moment man inte anser sig ha kompetens för. (Tips från coachen: Korrekturläsning är något man alltid bör anlita en extern person för.) Men man kan också välja att göra det som de allra flesta husbyggare gör, anlita någon som blir projektledare för alla de andra, ett komplett paket. Precis som med husbyggen är det väldigt svårt för en lekman att veta vad som är ett rimligt pris för snickarens, elektrikerns eller rörmokarens jobb. Att bedöma om den som levererar betong är bra kan vara lika svårt som att bedöma en redaktörs förmåga eller omslagsformgivarens prisnivå. En seriös byggare/egenutgivartjänst fungerar som kvalitetssäkrare gentemot sin kund (författaren i detta fall). En oseriös egenutgivartjänst är som en fuskbyggare och efterlämnar en undermålig produkt. Viktigt att komma ihåg när vi talar om bokutgivning är dock att kvaliteten på det manus som författaren i första läget fattar beslut om att ge ut kommer att ha stor inverkan på slutresultatet. Ungefär som den byggherre som gör en egen husritning i Excel utan att anlita arkitekt och sedan lämnar till byggaren att lösa det utan att ändra en enda detalj.
Egenutgivartjänster
Alla som säljer tjänster till egenutgivare verkar på en marknad. Där finns de som vill konkurrera med pris och de som vill konkurrera med kvalitet. Ofta får man vad man betalar för, men det finns också exempel på motsatsen. En egenutgivare som väljer att pruta på vissa tjänster, exempelvis genom att göra omslaget själv trots bristande kunskaper, kommer också att sänka kvaliteten på slutresultatet, oavsett om kompetenta hantverkare varit inblandade i andra delar av kedjan.
Uppdragsutgivning
En typ av förlagsverksamhet som funnits i många år. Böcker ges ut på uppdrag av organisationer eller författaren själv. Ofta är spökskrivare inblandade eller redaktörer som står för innehållet i boken. Det kan vara jubileumsböcker åt företag och föreningar, men även memoarer och biografier. Oftast finns ingen kommersiell tanke bakom denna typ av utgivningar, men det finns undantag. Även uppdragsutgivning är något som vissa traditionella förlag talar tyst om men som finns med som en viktig inkomstkälla. Även här finns det seriösa och oseriösa aktörer. Jag har sett exempel på hur förlaget låter uppdragsgivaren garantera ekonomin genom löfte att köpa ut alla osålda böcker efter en viss tid. Då är det inte en författare som blir blåst utan ett förbund, företag eller kommun utan koll på bokbranschen. De luras att det går att sälja böcker men inser i efterhand att de står med en faktura på 3 000 osålda böcker à 400 kr och ett par lastpallar i källaren. Alla med koll på förlagsekonomi gör snabbt kalkylen – en sådan utgivning ger lika bra avkastning som en bästsäljare.
Anledningen till allt prat om Hybridförlagen är några ord i tidningen Författaren: "Medlemmar i Författarförbundet avråds från utgivning på hybridförlag och varnas för egenutgivartjänster."
Författarförbundet skriver också: ”Vi avråder författare från att upplåta rättigheter till förlag utan förskott”.
Om du vill följa debatten om hybridförlagen vill jag tipsa dig att prenumerera på Boktugg. Det är helt kostnadsfritt.
Det är mycket att tänka på som författare. Håll i dina pengar och tänk dig noga för innan du skriver på ett kontrakt. Se till att du får ersättning för allt ditt jobb. Det är trots allt du som har skrivit boken!
Lycka till!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Här kan du läsa mer om 10 tips för att leva på din kreativitet.
Etiketter:
Boktugg,
Bokutgivning,
Egenutgivartjänster,
Egenutgivning,
Ge ut din bok,
Hybridförlag,
Kim M. Kimselius,
Skrivprocess,
Traditionellt förlag,
Uppdragsutgivning
tisdag 9 juli 2019
Då var sommarens skrivarkurser igång
Då var sommarens skrivarkurser igång
Kan man ha en skrivarkurs på en mer idyllisk plats än Färgargården i Eringsboda? Nedanför gården ligger en liten sjö där kursdeltagarna badar. Vackra omgivningar att promenera i och trevliga invånare i byn. Det kanske inte är underligt att många kommer tillbaka år efter år, efter år.
Det här fotot är taget från andra sidan sjö. Här ser du ladorna och hustaket på Färgargården, samt badbryggan.
Det här är min favoritplats på Färgargården. I det här rummet sitter jag och läser kursdeltagarnas berättelser. Solen tittar in från två håll, eftersom det är ett hörnrum. Det är inte bara jag som trivs i det här rummet. När detta foto togs hade ännu ingen deltagare kommit.
Sedan droppade de in, en efter en och tog genast plats vid sina datorer. Här är det Michaela och Mikaela.
"Jag måste säga att det är härligt att du hela tiden är positiv. T.ex. säger du alltid "när" och inte "om". Kursens styrka är din positivitet och gruppens gemenskap.Jag har haft mycket trevligt och blivit inspirerad till att skriva ännu mer." Mikaela Adolfsson
Marie, Iréne och Jenny.
"Tack för en inspirerande kurs! Jag känner mig så otroligt inspirerad att fortsätta skriva, både på mina redan påbörjade projekt och på att testa nya idéer och genrer. Roliga gruppövningar och utmanande och utvecklande att testa ett för mig nytt område - skräck. Värdefullt framförallt med personligt utvecklingssamtal och feedback på våra egna medhavda berättelser. Jag är mycket nöjd med kursen och kommer gärna tillbaka nästa år." Jenny Grand
Lars och Alexander.
"Kursen har varit underbart inspirerande. Framförallt är det Kim och den härliga elevgruppen som ger mersmak, och lockar till att komma tillbaka nästa år. Att möjligen vara med i kommande novellsamling är ett första steg mot författarskapet." Lars Gustafsson
Byalaget håller på att göra en promenadväg runt sjön. Jag skickade ut de först anlände skrivkursdeltagarna på en promenad. De tog bildbevis för att visa mig att det inte alls var röjt runt hela sjön som jag hade fått höra.
Än så länge gick det bra...
Sedan blev det riktig djungel. Kanske har det en gång varit röjt här, men växtligheterna har tagit fart efter värme och regn.
Marie som fotograferar under promenaden ser lite orolig ut, för ett tag trodde de alla att de hade gått vilse.
Kursen börjar på fredagen och deltagarna fick genast uppgifter som de tog sig an med bravur. Jag var imponerad.
"Kursen innehåller intressanta övningar som ställer krav, varvat med eget skrivande och information om vad man ska tänka på. Allt serverat med värme, omtänksamhet och djup kunskap." Jane-Helene Berntsson
Här sitter jag i favoritrummet, i favoritfåtöljen och läser kursdeltagarnas manus, medan jag har skickat ut dem på uppdrag runt om i byn.
När de återkommer sätter de sig gruppvis och arbetar på sina olika projekt.
"En härlig helg i skapandets tecken tillsammans med nya trevliga bekantskaper. Ett tillfälle att dyka ner i skrivandet utan vardagens avbrott. jag känner mig inspirerad och har utmanat mig själv och mitt skrivande. Jag vill bara gå vidare och fortsätta att utvecklas, men framförallt glädjas och må bra av skrivprocessen." Jennie Svärd
I den här gruppen skrattade de mycket och när jag hörde deras berättelse förstod jag varför. De hade mycket roligt när de satte ihop den.
"Kursen, var som alltid stimulerande och innehållet eggande. Du är en inspirationskälla med en outsinlig fantasi och energi. Varje dag innehöll något nytt, och trots att du åker hem motiverade du oss att skriva ända in på småtimmarna. Jag är så glad att jag kom hit, för jag lär mig så mycket!" Alexander Nilsson
När jag vandrade mellan grupperna passade jag även på att föreviga omgivningarna. Det var fredag kväll och solen stod lågt.
Här diskuterar de fortfarande sin berättelse, strax innan de ska framföra den.
Den obligatoriska gruppbilden. Så roligt att alla ville vara med på den. För de här bilderna får mig att komma ihåg alla personerna. Otroligt bra författare i den här gruppen!
"Underbar kurs. Kim är jättebra lärare och som vanligt har jag lärt mig så mycket. Roligt att träffa alla duktiga författarkollegor. Färgargården är en underbar plats att skriva på. Längtar redan tillbaka!" Michaela Larsson
Älskar den här bilden, för den visar på den glädje som genomströmmade hela den här kurshelgen. Vi hade så roligt tillsammans.
"Mycket bra kurs! Kul med många skratt. Bra med frihet att kunna arbeta vid ledig tid. Intressanta uppgifter med blandat innehåll. Mest värdefullt har varit feedback och kommentarer från Kim. Det har känts som personligt, individuellt för att jag ska utvecklas. Roliga, intressanta deltagare för utbyte av idéer. Tack Kim för fantastiska dagar. Du är superbra." Iréne Jansson
Här sitter jag och lyssnar på när ovanstående grupp läser upp sin berättelse.
Jag hade den här gången något som kursdeltagarna döpte till kvartssamtal. Efter att ha läst berättelsen samtalade jag en stund med varje författare och berättade vad de kunde göra för att förbättra sitt manus. Här är det Marie som får ta del av mina kommentarer.
"Återigen en mycket bra kurs. Bra mix på kursdeltagarna och man får tips från alla håll, inte bara från Kim. Trevligt och lärorikt att arbeta tillsammans i grupp." Marie Axelsson
Alla åt med god aptit så fort vi samlades till de gemensamma måltiderna.
"Trevligt och givande att få ägna sig åt eget skrivande." Mari Jagdell
Hustomten Jan var den som stod för maten, såg till att soporna försvann, plockade ur diskmaskinen och hjälpte till på alla sätt och vis. Bland annat är han den som hämtar deltagarna vid flyg och tåg. Han har fullt upp under skrivarkurserna.
Då var första kursen över. Nu förbereder jag inför nästa skrivarkurs och hoppas på samma tur med vädret. Deltagarna har varit med i många år, så jag vet att vi kommer att få en magisk helg tillsammans med orden.
Vill du också gå skrivarkurs för mig? Jag har några platser kvar vecka 44 i höst. Kanske vi ses?
Varje år ger jag ut novellsamlingar tillsammans med skrivkursdeltagarna. Här kan du se de böcker som hittills har kommit ut:
Samtliga böcker finns att köpa hos nätbutikerna, till exempel Adlibris, Bokus och Akademibokhandeln.
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Kan man ha en skrivarkurs på en mer idyllisk plats än Färgargården i Eringsboda? Nedanför gården ligger en liten sjö där kursdeltagarna badar. Vackra omgivningar att promenera i och trevliga invånare i byn. Det kanske inte är underligt att många kommer tillbaka år efter år, efter år.
Det här fotot är taget från andra sidan sjö. Här ser du ladorna och hustaket på Färgargården, samt badbryggan.
Det här är min favoritplats på Färgargården. I det här rummet sitter jag och läser kursdeltagarnas berättelser. Solen tittar in från två håll, eftersom det är ett hörnrum. Det är inte bara jag som trivs i det här rummet. När detta foto togs hade ännu ingen deltagare kommit.
Sedan droppade de in, en efter en och tog genast plats vid sina datorer. Här är det Michaela och Mikaela.
"Jag måste säga att det är härligt att du hela tiden är positiv. T.ex. säger du alltid "när" och inte "om". Kursens styrka är din positivitet och gruppens gemenskap.Jag har haft mycket trevligt och blivit inspirerad till att skriva ännu mer." Mikaela Adolfsson
Marie, Iréne och Jenny.
"Tack för en inspirerande kurs! Jag känner mig så otroligt inspirerad att fortsätta skriva, både på mina redan påbörjade projekt och på att testa nya idéer och genrer. Roliga gruppövningar och utmanande och utvecklande att testa ett för mig nytt område - skräck. Värdefullt framförallt med personligt utvecklingssamtal och feedback på våra egna medhavda berättelser. Jag är mycket nöjd med kursen och kommer gärna tillbaka nästa år." Jenny Grand
Lars och Alexander.
"Kursen har varit underbart inspirerande. Framförallt är det Kim och den härliga elevgruppen som ger mersmak, och lockar till att komma tillbaka nästa år. Att möjligen vara med i kommande novellsamling är ett första steg mot författarskapet." Lars Gustafsson
Byalaget håller på att göra en promenadväg runt sjön. Jag skickade ut de först anlände skrivkursdeltagarna på en promenad. De tog bildbevis för att visa mig att det inte alls var röjt runt hela sjön som jag hade fått höra.
Än så länge gick det bra...
Sedan blev det riktig djungel. Kanske har det en gång varit röjt här, men växtligheterna har tagit fart efter värme och regn.
Marie som fotograferar under promenaden ser lite orolig ut, för ett tag trodde de alla att de hade gått vilse.
Kursen börjar på fredagen och deltagarna fick genast uppgifter som de tog sig an med bravur. Jag var imponerad.
"Kursen innehåller intressanta övningar som ställer krav, varvat med eget skrivande och information om vad man ska tänka på. Allt serverat med värme, omtänksamhet och djup kunskap." Jane-Helene Berntsson
Här sitter jag i favoritrummet, i favoritfåtöljen och läser kursdeltagarnas manus, medan jag har skickat ut dem på uppdrag runt om i byn.
När de återkommer sätter de sig gruppvis och arbetar på sina olika projekt.
"En härlig helg i skapandets tecken tillsammans med nya trevliga bekantskaper. Ett tillfälle att dyka ner i skrivandet utan vardagens avbrott. jag känner mig inspirerad och har utmanat mig själv och mitt skrivande. Jag vill bara gå vidare och fortsätta att utvecklas, men framförallt glädjas och må bra av skrivprocessen." Jennie Svärd
I den här gruppen skrattade de mycket och när jag hörde deras berättelse förstod jag varför. De hade mycket roligt när de satte ihop den.
"Kursen, var som alltid stimulerande och innehållet eggande. Du är en inspirationskälla med en outsinlig fantasi och energi. Varje dag innehöll något nytt, och trots att du åker hem motiverade du oss att skriva ända in på småtimmarna. Jag är så glad att jag kom hit, för jag lär mig så mycket!" Alexander Nilsson
När jag vandrade mellan grupperna passade jag även på att föreviga omgivningarna. Det var fredag kväll och solen stod lågt.
Här diskuterar de fortfarande sin berättelse, strax innan de ska framföra den.
Den obligatoriska gruppbilden. Så roligt att alla ville vara med på den. För de här bilderna får mig att komma ihåg alla personerna. Otroligt bra författare i den här gruppen!
"Underbar kurs. Kim är jättebra lärare och som vanligt har jag lärt mig så mycket. Roligt att träffa alla duktiga författarkollegor. Färgargården är en underbar plats att skriva på. Längtar redan tillbaka!" Michaela Larsson
Älskar den här bilden, för den visar på den glädje som genomströmmade hela den här kurshelgen. Vi hade så roligt tillsammans.
"Mycket bra kurs! Kul med många skratt. Bra med frihet att kunna arbeta vid ledig tid. Intressanta uppgifter med blandat innehåll. Mest värdefullt har varit feedback och kommentarer från Kim. Det har känts som personligt, individuellt för att jag ska utvecklas. Roliga, intressanta deltagare för utbyte av idéer. Tack Kim för fantastiska dagar. Du är superbra." Iréne Jansson
Här sitter jag och lyssnar på när ovanstående grupp läser upp sin berättelse.
Jag hade den här gången något som kursdeltagarna döpte till kvartssamtal. Efter att ha läst berättelsen samtalade jag en stund med varje författare och berättade vad de kunde göra för att förbättra sitt manus. Här är det Marie som får ta del av mina kommentarer.
"Återigen en mycket bra kurs. Bra mix på kursdeltagarna och man får tips från alla håll, inte bara från Kim. Trevligt och lärorikt att arbeta tillsammans i grupp." Marie Axelsson
Alla åt med god aptit så fort vi samlades till de gemensamma måltiderna.
"Trevligt och givande att få ägna sig åt eget skrivande." Mari Jagdell
Hustomten Jan var den som stod för maten, såg till att soporna försvann, plockade ur diskmaskinen och hjälpte till på alla sätt och vis. Bland annat är han den som hämtar deltagarna vid flyg och tåg. Han har fullt upp under skrivarkurserna.
Då var första kursen över. Nu förbereder jag inför nästa skrivarkurs och hoppas på samma tur med vädret. Deltagarna har varit med i många år, så jag vet att vi kommer att få en magisk helg tillsammans med orden.
Vill du också gå skrivarkurs för mig? Jag har några platser kvar vecka 44 i höst. Kanske vi ses?
Varje år ger jag ut novellsamlingar tillsammans med skrivkursdeltagarna. Här kan du se de böcker som hittills har kommit ut:
Samtliga böcker finns att köpa hos nätbutikerna, till exempel Adlibris, Bokus och Akademibokhandeln.
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
måndag 8 juli 2019
Kooikerhunden Kotten på skrivarkurs
Kooikerhunden Kotten på skrivarkurs
Ännu en härlig vecka tillsammans med Kotten och Kiara. Vi inledde veckan med att hälsa på hos Lena och Smilla. Kotten tjöt av glädje när vi svängde in på parkeringen och Smilla kom springande emot oss. Lena och Smilla lastades in i bilen, sedan bar det av till Färskesjön utanför Jämjö för att bada.
Alla tre hundarna var lika glada. Det blåste rejält och vi var alldeles ensamma på stranden, vilket innebar att vi kunde släppa hundarna lösa. De njöt verkligen av friheten och vattnet. Det var långgrunt och Kotten rusade fram och tillbaka i sällskap av Kiara och Smilla.
Det är så härligt att se flera Berner Sennenhundar tillsammans. Det är lite mäktigt, samtidigt som kärleken mellan mor och dotter är så tydlig.
Kotten var påpassad av både "mamma" Kiara och "mormor" Smilla och de såg till att han höll sig nära sin matte.
De vuxna hundarna är tillräckligt gamla för att ha lärt sig att hos matte finns det godis som belöning om man kommer till henne.
Frihet! Glädje! Lycka!
Kiara älskar verkligen att bada, men det bästa är trots allt när det är långgrunt och man kan springa hur mycket som helst utan att behöva simma.
Lena traskade ut i vattnet för att få bra foton på hundarna.
Kotten kom då och då upp på land för att skaka av sig, för trots att det var långgrunt blev han genomblöt när de stora hundarna skvätte på honom.
Den här veckan har inte varit så varm. Jag och hundarna har arbetet i trädgården, när jag inte har förberett årets första skrivarkurs på Färgargården.
Hundarna är alltid i min närhet när jag arbetar i trädgården och jag blir alldeles varm i hjärtat av att de är tillsammans med mig hela tiden.
På fredagen började skrivarkurserna på Färgargården. Hundarna var hemma med husse, som inte aktiverar dem lika mycket som jag gör på dagarna. Det gjorde att jag varje dag kom hem till ett hus fullt av fluff från något gosedjur som Kotten mördat under dagen.
På söndagen fick Kotten och Kiara följa med på eftermiddagen och tillbringa två timmar på skrivarkursen. Själva programmet var slut. Nu delades diplom ut och allt packades ihop. Alla tog farväl av varandra och alla hälsade på hundarna. Jag tror att många blev lite försenade på grund av att Kotten och Kiara kom till stugan.
Jag var så stolt över Kotten som frimodigt sprang runt och hälsade på alla personer. Kursdeltagarna var tio stycken, sedan dök föräldrar, morföräldrar och respektive upp för att hämta de som hade gått på skrivarkursen. Det var många människor, Kotten hälsade på alla.
Han har verkligen vuxit som "person" den här veckan och jag älskar honom mer än någonsin.
Kiara som varit så rädd hela veckan, för blåsten, för ledningar som ramlade ner över hundarna i hundgården när arbetare tog bort telefontrådar... Hon vågade knappt gå ut... Även hon har vuxit de senaste dagarna och på morgonpromenaden var det en glad, frimodig Kiara som följde med ut i skogen, utan att kasta ängsliga blickar upp mot träden. Istället jagade hon möss i det höga gräset, busade med både mig och Kotten och var så lycklig. Mitt hjärta svämmade över av kärlek.
Nu ska jag gå ut och vittja växthuset som jag inte har hunnit besöka på ett par dagar. Jag tyckte det lyste väldigt rött där inne, så det lär vara fullt av tomater, och förmodligen gurkor också.
Ha en riktigt fin dag, det vet jag att vi kommer att ha!
Läs tidigare inlägg om Kotten, vår nya flockmedlem, en Nederlandse Kooikerhondje, Kooiker:
Välkommen hem lilla Kotten.
En vecka med Kotten.
En vecka utan Tudor två med Kotten.
Kotten, Kiara och Smilla.
Snön ligger lika djup som Kotten är hög.
Kooikervalpen Kotten 13 veckor.
Intensiv vecka för Kooikervalpen Kotten.
Så mycket folk tyckte Kooikervalpen Kotten.
Kooikervalpen Kotten ute på nya äventyr.
Kooikervalpen Kotten fyra månader.
Kooikervalpen Kotten får nya lekkamrater.
Kooikervalpen Kotten börjar grundkurs på Brukshundsklubben.
Nästan en vecka utan Kooikervalpen Kotten.
Kooikervalpen Kotten fem månader.
Kooikervalpen Kottens första värmebölja.
Kooikervalpen Kotten testar spår.
Kooikervalpen möter haren.
Kotten på Kooikerträff och Berner Sennenträff.
Kooikervalpen Kotten sex månader.
Kooikervalpen Kotten tar sin första simtur.
Bernersennenträff och simning för Kooikervalpen Kotten.
Kooikervalpen Kotten 7 månader.
Kooikervalpen Kotten en sakletare.
Utställningsträning för Kooikerhunden Kotten.
Kooikerhunden Kottens första besök i skrivarstugan.
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Ännu en härlig vecka tillsammans med Kotten och Kiara. Vi inledde veckan med att hälsa på hos Lena och Smilla. Kotten tjöt av glädje när vi svängde in på parkeringen och Smilla kom springande emot oss. Lena och Smilla lastades in i bilen, sedan bar det av till Färskesjön utanför Jämjö för att bada.
Alla tre hundarna var lika glada. Det blåste rejält och vi var alldeles ensamma på stranden, vilket innebar att vi kunde släppa hundarna lösa. De njöt verkligen av friheten och vattnet. Det var långgrunt och Kotten rusade fram och tillbaka i sällskap av Kiara och Smilla.
Det är så härligt att se flera Berner Sennenhundar tillsammans. Det är lite mäktigt, samtidigt som kärleken mellan mor och dotter är så tydlig.
Kotten var påpassad av både "mamma" Kiara och "mormor" Smilla och de såg till att han höll sig nära sin matte.
De vuxna hundarna är tillräckligt gamla för att ha lärt sig att hos matte finns det godis som belöning om man kommer till henne.
Frihet! Glädje! Lycka!
Kiara älskar verkligen att bada, men det bästa är trots allt när det är långgrunt och man kan springa hur mycket som helst utan att behöva simma.
Lena traskade ut i vattnet för att få bra foton på hundarna.
Kotten kom då och då upp på land för att skaka av sig, för trots att det var långgrunt blev han genomblöt när de stora hundarna skvätte på honom.
Den här veckan har inte varit så varm. Jag och hundarna har arbetet i trädgården, när jag inte har förberett årets första skrivarkurs på Färgargården.
Hundarna är alltid i min närhet när jag arbetar i trädgården och jag blir alldeles varm i hjärtat av att de är tillsammans med mig hela tiden.
På fredagen började skrivarkurserna på Färgargården. Hundarna var hemma med husse, som inte aktiverar dem lika mycket som jag gör på dagarna. Det gjorde att jag varje dag kom hem till ett hus fullt av fluff från något gosedjur som Kotten mördat under dagen.
På söndagen fick Kotten och Kiara följa med på eftermiddagen och tillbringa två timmar på skrivarkursen. Själva programmet var slut. Nu delades diplom ut och allt packades ihop. Alla tog farväl av varandra och alla hälsade på hundarna. Jag tror att många blev lite försenade på grund av att Kotten och Kiara kom till stugan.
Jag var så stolt över Kotten som frimodigt sprang runt och hälsade på alla personer. Kursdeltagarna var tio stycken, sedan dök föräldrar, morföräldrar och respektive upp för att hämta de som hade gått på skrivarkursen. Det var många människor, Kotten hälsade på alla.
Han har verkligen vuxit som "person" den här veckan och jag älskar honom mer än någonsin.
Kiara som varit så rädd hela veckan, för blåsten, för ledningar som ramlade ner över hundarna i hundgården när arbetare tog bort telefontrådar... Hon vågade knappt gå ut... Även hon har vuxit de senaste dagarna och på morgonpromenaden var det en glad, frimodig Kiara som följde med ut i skogen, utan att kasta ängsliga blickar upp mot träden. Istället jagade hon möss i det höga gräset, busade med både mig och Kotten och var så lycklig. Mitt hjärta svämmade över av kärlek.
Nu ska jag gå ut och vittja växthuset som jag inte har hunnit besöka på ett par dagar. Jag tyckte det lyste väldigt rött där inne, så det lär vara fullt av tomater, och förmodligen gurkor också.
Ha en riktigt fin dag, det vet jag att vi kommer att ha!
Läs tidigare inlägg om Kotten, vår nya flockmedlem, en Nederlandse Kooikerhondje, Kooiker:
Välkommen hem lilla Kotten.
En vecka med Kotten.
En vecka utan Tudor två med Kotten.
Kotten, Kiara och Smilla.
Snön ligger lika djup som Kotten är hög.
Kooikervalpen Kotten 13 veckor.
Intensiv vecka för Kooikervalpen Kotten.
Så mycket folk tyckte Kooikervalpen Kotten.
Kooikervalpen Kotten ute på nya äventyr.
Kooikervalpen Kotten fyra månader.
Kooikervalpen Kotten får nya lekkamrater.
Kooikervalpen Kotten börjar grundkurs på Brukshundsklubben.
Nästan en vecka utan Kooikervalpen Kotten.
Kooikervalpen Kotten fem månader.
Kooikervalpen Kottens första värmebölja.
Kooikervalpen Kotten testar spår.
Kooikervalpen möter haren.
Kotten på Kooikerträff och Berner Sennenträff.
Kooikervalpen Kotten sex månader.
Kooikervalpen Kotten tar sin första simtur.
Bernersennenträff och simning för Kooikervalpen Kotten.
Kooikervalpen Kotten 7 månader.
Kooikervalpen Kotten en sakletare.
Utställningsträning för Kooikerhunden Kotten.
Kooikerhunden Kottens första besök i skrivarstugan.
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)