Några ord om e-böcker

Ett härligt inlägg om e-böcker hittade jag på Copypriot: Tio teser om e-boken. Här kan du läsa inlägget. Gå gärna in på Copypriots blogg, där hittar du många inlägg om e-böcker!

Tio teser om e-boken (och biblioteken)

September 18th, 2013 | 

Jag anlitar ibland som föreläsare för bibliotekspersonal. Senast var jag i Örebro, där de bad mig leverera “några teser om e-boken” på en temadag för folk från biblioteken i tre län. Någon av deltagarna har lagt upp referat av vad som sades på temadagen, inklusive mitt föredrag.
Här kommer mina tio teser om e-boken, så som någon i publiken valde att referera dem. Vad som följer nedan är alltså inte mina ord. Allt jag sade blev inte refererat, vilket kan göra det svårt att följa hur tankarna hänger samman. Men sådant kan i bästa fall bädda för produktiva missförstånd. Låt höra!

E-boken kommer inte att ersätta pappersboken
Det digitala genomslaget har skett på ett helt annat sätt än man trodde på 90-talet med visioner om cyberspace. E-boken kommer också att utvecklas annorlunda än man tror. Det går inte att dra raka linjer från kurvor och tro att det ska bli så. Det går inte heller att dra paralleller med USA och tro att det ska bli så.
Amazon subventionerade Kindle mycket hårt. Något liknande genomslag för läsplattan kommer inte. Surfplattan är redan här och står i vägen för det.

Läsplattan tar bort distraktioner, surfplattan maximerar tillgång till många tjänster. Maximal distraktion, så mycket reklam som möjligt.

Läsplattan kommer bli något i stil med mp3-spelare och digitalkameror, något för specialintresserade. Tyvärr, för läsfrämjare. Bättre för press och journalistik.


Alla böcker föds som e-böcker
Författaren skriver ett elektroniskt dokument som formges av ett tryckeri. Ofta säljs boken innan den trycks. Allt man kan säga om e-böcker gäller i någon mån vanliga böcker. Men…


Ingen kan säga vad en e-bok är
Ju noggrannare man försöker definiera en e-bok, desto svårare är det. Bokmomsen är ett exempel. Samtliga partier i riksdagen vill ha låg moms för e-böcker. EU håller emot eftersom man måste veta vad en e-bok är om man ska ha momsundantag för den.

Förläggareföreningen säger att en e-bok är en bok som också ges ut som digital fil. Så gör man i Frankrike, men omöjliggör att e-böckerna tar över i framtiden.

Projekt Runeberg, och liknande kallas normalt inte för e-böcker. Varför då?


En e-bok kommer aldrig ensam
En e-bok måste katalogiseras för att uppfattas som e-bok. Om man inte kan söka på den som e-bok uppfattas den inte som e-bok.

Även pappersböcker kommer i upplagor. Print-on-demand har upplöst upplagorna. För en fil är upplagor helt irrelevant.

Den befintliga formen för e-bok, med bara text, håller på att upplösas, med bilder, filmer och annat. Ju mer extra funktioner desto svårare att identifiera den som e-bok. E-boken kan lätt förväxlas med en vanlig hemsida.

Bibliotek kan skapa e-böcker genom att katalogisera dem. Projekt Runeberg är inte katalogiserad i några bibliotekskataloger. Varför?


Utan filter drunknar e-boken
Alla helt öppna kataloger kommer drabbas av spam. Kommentarsfält, wikis med mera måste ha någon form av filter mot SPAM. Delvis är e-boksmarknaden redan drabbad av SPAM. Bästa exemplet är
robotförlagen. Man kopierar gratisinnehåll och trycker böcker on-demand. ISBN-nummer kan man få från väldigt små länder.

Att skriva en bok är nästan lika lätt som att skriva en blogg, vilket gör att böcker kan användas likadant. Det är en central del i yttrandefriheten att vem som helst ska få ge ut böcker. Men utan filter drunknar boken. Det gör också att det är viktigt att reflektera över vad dessa filter innebär.

Det är bättre att ha ett avsiktligt filter än ett oavsiktligt filter.

Om man googlar en engelsk boktitel får man ofta ett stort antal träffar från nätbokhandlar. Det innebär att det är svårt att hitta information om böcker som inte är rena försök att sälja boken. Vem filtrerar fram den kvalitativa kritiken?


E-böcker är sällan gratis
Inte i den bokstavliga bemärkelsen. Man kan få en pappersbok i present. Man får nästan aldrig en e-bok i present. Det är lite tråkigt att få ett blipp i plattan i present. Rasmus tror att presenter är en viktig del av bokmarknaden.

Får man en e-bok uppfattas det ofta inte som en e-bok.

Ett outtalat kriterium för att något ska vara en e-bok är att det ska kosta eller vara utgivet av en myndighet. Annars katalogiseras det inte av biblioteken.

Det behövs instanser som garanterar fortsatt tillgänglighet av gamla e-böcker.


E-böcker går inte att sälja
De går inte heller att stjäla, skänka eller låna. Man kommer aldrig att hitta en e-bok i ett antikvariat. Det som man säljer är inte e-boken. Man säljer en licens. En e-bok kan man antingen kopiera eller radera (eller läsa). Det är [stor skillnad på] att sälja föremålet bok eller licensen e-bok. Därför omfattas inte heller e-boken av biblioteksersättningen. Förändringar kräver förändra lagstiftning, vilket enligt ovan är svårt.


E-boken som marknadsvara är simulation
En e-bok kan man kopiera eller radera. Ett ”lån” är en kopiering följt av en radering. Denna simulering kräver en ganska komplicerad programvara. Man måste tvinga låntagaren att köra programvara med sluten källkod. Sluten källkod går inte att granska.

Adobe Digital Editions är även ett system för att övervaka läsning och skicka till Adobe. Läsaren blir produkten, övervakning är inbyggt (surfplattan är ständigt

uppkopplad, programvaran är gjord av stora företag). Big Data är ofta en affärsidé. Sådana företag har ofta ett intimt samarbete med NSA.

Individer är inte problemet här. Man spårar hur läsning går till. Detta kommer att ge spår i det konstnärliga uttrycket (om folk lägger ifrån sig boken på sidan 67, kanske den sidan tas bort).

Detta fenomen är naturligtvis ett större problem i mer auktoritära stater. Kineserna är duktiga på denna typ av data.


Bibliotek som hanterar e-böcker måste han en idé om vad e-böcker ska vara
E-böcker representerar en maktfördelning och ett tolkningsföreträde.

Övervakningsfrågan är en parameter som måste vara med i e-boksförhandlingar.

Bibliotek sysslar traditionellt med litteraturförmedling även för människor som inte vet riktigt vad de vill ha. Det är en viktig funktion som inte finns i e-bokhandel.

Det är avgörande att man äger, eller åtminstone förfogar eller har kontroll över den. Om Elib äger och kontrollerar samlingen, är det de som är biblioteket.

Om inte biblioteken står upp för en egen idé om vad e-böcker bör vara så kommer de att köras över. Biblioteken borde vara en utmaning för e-boken. Det kommer att uppstå konflikter kring detta. Dessa konflikter bör tas. Debatt bör uppmuntras.


Bibliotek är mer än bara böcker. Digitala bibliotek är mer än bara e-böcker
Det finns fler digitala resurser är mer än bara e-böcker. Man ska inte stirra sig blind på e-böcker.
Spotify för e-böcker [tidskrifter] är på väg. Vad innebär det för biblioteken? Kommer man att acceptera paket?

Den digitala tidningsläsesalen ska vi också tänka på.


Frågestund
Är det bra med användardata?

Övervakning är inte nödvändigtvis dålig. Det finns jättestora möjligheter i läsardata. Om biblioteken får möjligheter att samla in data om det görs frivillig, kan resultera i avancerade rekommendationstjänster. Det kräver antagligen ett nationellt samarbete.

Kommersiella företag bör inte blandas in i detta. Man ska inte betala för att leverera denna värdefulla information till företag. Den ska vara dyr.

Eboken som simulering. Det är mycket som känns absurt. Allt som är digitalt har byggt på metaforer från den fysiska världen. Hur dumt får det bli?

Bara för att något är en simulering är det inte förkastligt. Biograferna såg ut som teatrar när de kom. Allt är simuleringar på det sättet. Men att förstå att ett e-bokslån är en simulering är en del av den digitala förståelsen, allmänheten och delaktigheten. Speciellt när man förhandlar är det viktigt att förstå skillnaden.


Blev du lite klokare om e-böcker nu? Läser du själv e-böcker? Det gör jag! Ändå släpper jag aldrig mina pappersböcker, de luktar och där kan man vända bladen, jag kan sätta böckerna i hyllan och njuta av bokomslagen... Ändå är e-boken ett perfekt sätt att få med många böcker på resan!

Här hittar du Kimselius e-böcker. Alltså de av mina böcker som hittills har kommit ut som e-böcker. Snart finns alla där! Då är nästa steg att göra ljudböcker av samtliga av mina böcker. Lite mer arbete...

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. 
Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här

Fördelarna med att läsa e-böcker

E-böcker har blivit en stor del av min vardag. När jag ser en ny bok jag gärna vill ha, är det så lätt att ladda ned den. Eftersom jag har en riktig läsplatta och inte en surfplatta, laddar jag ned boken i datorn och för sedan över den till minneskortet i läsplattan. Mycket lätt! Det finns väldigt många fördelar med e-böcker. På Svensk Bokhandel hittade jag ett mycket intressant inlägg om e-böcker. Vill gärna dela med mig av det till dig. Varsågod:

Jag har upptäckt fördelarna med att läsa e-böcker
Jag, bokslukare och flitig bokhandelskund sedan 40 år, har med stort intresse läst debattinlägget "Till pappersbokens försvar" och skulle vilja ge min syn på några punkter.

Jag skulle vilja sätta bokens innehåll, själva texten, i centrum. Att läsa en god berättelse, skriven med både berättarteknisk finess och korrekt språkbruk, är en enda lång njutningsfylld upplevelse. Frågan är om vi kan fortsätta att få denna kvalitet om priserna på böcker dumpas till så låga summor som en eller två dollar. Vilken författare skulle ägna åtskillig tid åt att producera en bra och läsvärd text, om han eller hon inte fick tillräckligt betalt? Jag anser att denna yrkeskår bör få rimligt betalt och i gengäld förväntar jag mig god kvalitet på de texter jag köper. Hur ska sedan denna goda berättelse "serveras" oss läsare?

Vi är fjärran från den tid då ett vanligt hushåll (möjligen) ägde några få böcker, som vårdades ömt och betraktades som klenoder. Rika familjer, som hade råd och plats, höll sig med eget bibliotek. Detta innehöll volymer inbundna i skinn, vilka ärvdes genom generationerna.

Numera har dessvärre även pappersboken blivit en slit-och slängprodukt. I en del fall blir den inte ens köpt, öppnad och läst. Jag tänker på de enorma returer av böcker som varje år sker inom svensk bokhandel. En bok har numera mycket kort livslängd i pappersform. Åtskilliga bokläsare har kommit in i en bokhandel och efterfrågat en bok från 2000-talet eller rentav från 2010-talet bara för att finna att den utgått. Dessa kunder får således gå tomhänta från butiken. (Behöver jag nämna att detta inte skulle vara fallet med en e-bok?) Vad händer med dessa returer av böcker? En del av dem kanske går att sälja på den årliga bokrean, men mig veterligen går ofattbara mängder rakt ner i papperskvarnen. Om de siffror jag hört talas om i sammanhanget stämmer, är det ett resursslöseri av enorma mått.

Låt mig berätta hur och varför jag skaffade mig en läsplatta (märk väl, inte surfplatta) och började läsa i detta nya bokformat. Jag hade ett alltmer svällande "bibliotek" bestående av pappersböcker då jag behövde flytta till en mindre bostad. I samband med den nödvändiga utrensningen uppkom tankarna på det praktiska i att äga böcker i e-format i stället. Jag började sondera marknaden för såväl eböcker som läsplattor. Då insåg jag att två stora e-handelsjättar samt en liten fristående bokhandlare i stort sett var de enda som vid den tiden tillhandahöll plattor samt e-böcker. Till min lycka fanns den fristående bokhandlaren inom rimligt avstånd från min egen bostadsort och därför beslutade jag mig för att vända mig till denne. Fördelarna jag såg med detta var att jag skulle kunna ställa alla mina "dumma" nybörjarfrågor direkt till en levande person. Den service jag fick visade sig vara så god att jag ansåg det som en självklarhet att fortsätta vara kund hos denne handlare. Sedan dess har jag varit en flitig köpare och läsare av e-böcker. Jag har successivt upptäckt alltfler fördelar med att läsa e-böcker på en läsplatta.

Efterfrågas inte e-böcker av kunderna i bokhandeln? Min motfråga är då: gör bokhandeln tillräckligt för att visa kunderna på denna möjlighet att läsa böcker? I inlägget kan jag skönja en viss motsträvighet mot böcker i detta format, vilket får mig att undra hur det står till med intresset bland Sveriges bokhandlare för att visa och sälja detta koncept till sina kunder. Att det finns några entusiaster känner jag till, men hur är det med det stora flertalet? Bortsett från denna samvetsfråga, finns det konkreta faktorer som jag misstänker inverkar på huruvida e-böcker efterfrågas eller inte.

E-böcker på svenska är dyra. En sänkning av den höga momsen ner till den moms som gäller för pappersböcker hade varit ett rimligt första steg att ta, gärna så snart som möjligt. Själv anser jag att priset på e-böcker borde ligga i nivå med priset på pocketböcker. Märk väl att jag inte alls är för någon orimlig dumpning till bottennivåer.

Vidare präglas det samhälle vi har idag av snabbhet och bekvämlighet. Både vad gäller musik, film och snart också böcker är det här och nu som gäller: jag är sugen på att se den här filmen, alltså laddar jag ner den från nätet direkt in i mitt vardagsrum. Jag kan omgående luta mig tillbaka i soffan och se den. Samma sak vill jag kunna göra med en bok, även om en bok sedan tar mig längre tid att avnjuta än en film. Fördelen med Amazon är att de har hittat modellen för att kunderna med endast ett klick kan få ladda ner en e-bok direkt i läsplattan.

Jag omfamnar mångfalden. Jag vill läsa med både mina ögon och mina öron. Jag vill njuta av en god berättelse, inläst av en handplockad uppläsare. Men jag vill också låta min egen inre röst färga en berättelse då jag avnjuter den i form av en pappersbok eller en e-bok. Jag vill kunna ta med mig många böcker när jag åker på semester, utan att för den skull behöva betala extra för tungt bagage på flyget. Jag är beredd att betala för att få allt detta. Jag vill dock inte betala överpriser, vilket vi, enligt min åsikt, har på e-böcker idag.

När jag kommer in i en bokhandel (eller för den delen ett bibliotek) och frågar "Har ni boken x?" vill jag gärna få motfrågan "Javisst, önskar du den som pappersbok, e-bok eller ljudbok?"

Det var inlägget i sin helhet, skrivet av Gunilla Almqvist.

Jag jobbar för att samtliga mina böcker ska komma ut som e-böcker. Du hittar mina utkomna e-böcker under E-Böcker av Kim M Kimselius. Nästa steg är att göra ljudböcker av samtliga mina böcker. Än så länge finns bara Giljotinen och Snapphanar som ljudböcker. Jag jobbar på!

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Jag med några av mina 26 böcker. 
Foto Bertil Knoester.

Vem äger läsandet? E-böcker och Amazon

Det här var en lika ruggig läsning som att läsa en spänningsroman. Mycket likt George Orwells bok 1984, som jag i min ungdom tyckte var en riktigt otäck framtidsskildring. Nu är vi där, storebror ser dig. Den här gången i form av Amazon som kartlägger sina läsares vanor och lägger ut dem öppet på nätet.

Artikeln är hämtad från Svd Kultur. Läs och kommentera gärna så jag får höra vad du tycker om det här! Jag är mycket skeptisk och är glad att jag inte läser mina böcker on-line! Varsågod:

E-boken gör läsaren till ett objekt

Vem äger din läsning? E-boken gör dig till en informationskälla i ett system vars syfte är att optimera ett flöde. Kritiker menar att e-boksläsare är Amazons slavar, andra tycker att återkopplingen ger häftiga inblickar.


Sommaren 2012 publicerade The Wall Street Journal en artikel med rubriken ”Your e-book is reading you” som handlade om att e-boken och framför allt läsplattan ”läser läsaren”. Mer i detalj beskrev deras reporter Alexandra Alter hur nätbokhandeln, med läsplattorna som gränssnitt, samlar in och lagrar detaljerade data om både kundernas köpvanor och hur de läser sina e-böcker, exempelvis hur lång tid det tar att läsa en viss sida eller var man gör paus. Ett syfte är att förbättra de individualiserade rekommendationer som dessa kunder möter på nätbokhandlarnas sajter, något som blir allt viktigare i marknadsföringen. Ett annat är att förse förlag och författare med värdefull information om hur läsarna använder texten, med möjlig avsättning i bokproduktionen. Metodiken är ny i det specifika sammanhanget men enligt Alters beskrivning är e-bokbranschens nya modus operandi allt annat än unik.

Att stora datakoncerner med populär prägel samlar in data från och om sina användare har sedan dess fått en säregen aktualitet. Men även i övrigt finns det skäl att belysa fenomen som e-böcker och medieplattor utifrån ett integritetsperspektiv. Den svenska bokmarknaden står inför en förändring genom att branschjätten Amazon sannolikt förbereder entré på scenen. Den som läser tidningen Svensk bokhandel ser återkommande varsel om detta men också att det råder oklarheter om Amazons ambitioner. De många frågorna speglar strukturella förändringar men kanske även en alltför snäv tolkning av företagets väsen. Amazon är en e-bokhandel, en plattform för egenutgivning och ett viktigt diskussionsforum för bokläsare men också just en datakoncern. Vilket egentligen bara gör att frågorna blir ännu fler.

Prognoserna kan tecknas utifrån de aspirerande författarnas perspektiv och det råder då inga tvivel om att nyordningen kan vara löftesrik (läs Lasse Winklers reportage om Amazon här). Amazon öppnar vägar till publicering och försäljning som annars kan vara svårforcerade. I snart sagt all reklam är det annars läsaren som är den stora vinnaren överlag. Ett utbud med miljoner titlar, låga priser, snabb distribution, möjligheten att bära ett helt bibliotek med sig i läsplattan Kindle eller med hjälp av motsvarande mjukvara för datorer, smartphones och surfplattor – detta och mycket annat vänder sig till bokslukarens begär. I retoriken finns ofta drag av ofrånkomlighet i den tekniska utvecklingen och av att e-bokläsningen är det definitiva uttrycket för det tidiga 2000-talets strävanden efter att förena konsumtion och mobilitet. Oprah Winfrey har sagt sig älska sin Kindle och det vill inte säga lite på den globala mediamarknaden.

 

Men läsaren står också i fokus i en av urberättelserna om e-läsningens problem. Den handlar om signaturen ”Ian” vars konto och alla e-böcker spärrades eftersom Amazon ansåg att han hade reklamerat alltför många köp och eventuellt bröt mot köpvillkoren. Den negativa publiciteten tvingade företaget till eftergifter men känslan av att man hade förgripit sig på en kund och hade rätt att göra det har levt kvar. Sak samma med berättelsen om Justin Gawronski, eleven som hade köpt en e-bok till ett skolprojekt men en dag inte kunde hitta den på sin Kindle. Skälet var en upphovsrättslig konflikt som hindrade Amazon från att sälja den aktuella utgåvan, men detta hamnade i skymundan av e-bokens själva titel och de teknokulturella bilder som den representerar: ”1984” av George Orwell.

Alexandra Alters artikel i Wall Street Journal handlade inte enbart om Amazon. Ändå svävade jätten och också Orwell som skuggor över redogörelsen. Förklaringen är de stora databaser med uppgifter om bokinköp och läsande som man förfogar över – Amazon har totalt över 150 miljoner kunder – samt att modellen för handel med e-böcker har blivit mönsterbildande i det att man knyter läsaren till den egna teknologin. Amazons e-böcker är interaktiva i den meningen att köparna kan ”skriva” i sina egna exemplar. Men de kan bara läsas på en Kindle eller i en Kindle-app, ett obligatorium som lätt lånar sig till diskussioner om makt och rättigheter.

Läsningen kräver därvid att läsaren accepterar att Amazon lagrar data från läsakten, inklusive den senaste sidan man läst, alla bokmärken, understrykningar, anteckningar och kommentarer. Läsaren får i gengäld en hemvist för så kallad social läsning och kan där välja att i sina exemplar se vilka avsnitt, stycken eller meningar som andra läsare har reagerat på och exempelvis strukit under – förutom givetvis att dela med sig av egna reflektioner. Detta sker öppet men öppenhet präglar annars inte upplägget. Amazon betraktar denna information som ”alla Kindle-läsares kollektiva intelligens” men ger i övrigt få detaljer om hur man konstruerar denna resurs.

De allmänna dragen är emellertid kända och föga förvånande går tolkningarna av dem isär. Den traditionella bokbranschen står kluven. På en nivå har man nu potentiellt tillgång till ovärderlig information om läsningens egenarter. Till exempel om att läsare av sakprosa tenderar att läsa fragmentariskt. En sådan insikt används i nuläget i första hand till att optimera de rekommendationer som bokköparen möter i näthandeln men den kan också påverka utbudets karaktär. Läsarnas ombytlighet – exemplet från bokhandeln Barnes & Nobles nätdivision – påverkar redan nu marknadsföringen på så sätt att man erbjuder dem fler kortare böcker. Information om var i en viss e-bok läsarna gör uppehåll kan också göra att det berörda förlaget just där kan komplettera eller anpassa innehållet i nya upplagor. Oavsett vilket så är målet att läsaren ska läsa klart, vara nöjd och i nästa ögonblick beställa en ny titel.

På en annan nivå väcker läsdatainsamlingen oro för att bokproduktionen riskerar att bli alltför reaktiv och att författarnas auktoritet minskar. Det extrema exemplet är förlaget Coliloquy, vars e-böcker säljs via Amazon, Barnes & Noble och Google Play och låter läsarna påverka händelseförlopp och handlingar i de aktuella bokserierna. Författarna är här, aningen tillspetsat, i det närmaste inhyrda för att svara mot läsarnas önskemål. Det återstår att se ifall denna modell hör framtiden till. I nuläget är Coliloquy mest intressant för att det har uppstått ur samarbetet mellan en datavetare (från Google), en dataspelsanalytiker – och Amazon. Av det mötet att döma kan e-böcker idag dela teknologisk bas med både sökmotorer och datorspel.

Från detta perspektiv sett är Amazon ett företag med vida förgreningar i den datatekniska industrin. Utåt sett är det tryckta ordet visserligen norm och vd Jeff Bezos har understrukit att man ska förbättra snarare än revolutionera boken. Samtidigt skiljer sig e-boken tydligt från den konventionella boken genom att kommunikationen mellan säljaren och köparen är konsekvent dubbelriktad. Ingen borde förvånas över detta. Amazon hade tidigt insamlingen av kunddata i sitt kommersiella DNA och läsdatainsamlingen är en förlängning av det. Man handlar i böcker och andra varor men också i information i stil med flera stora besläktade aktörer, bland dem Facebook och Google. Dataanalys med anknytning till e-böcker och läsande är samtidigt på väg att bli en egen industri med ett eget momentum där konkurrenssituationen ser ut så att ju mer data man förfogar över desto bättre blir produkten.

Det är på den punkten som mediehistorikern Ted Striphas har riktat en oväntad kritik mot Amazon och läsplattans teknologi. I hans beskrivningar, med lika talande som svåröversatta titlar som ”The late age of print” och ”The abuses of literacy” (från 2009–2010), är läsningen av e-böcker länkad direkt till Amazons stora servrar och den typ av informationsproduktion som äger rum där. Av detta fall av tethering, konstant uppkoppling, skapar han en rättighetsproblematik: Vem äger läsningen? Striphas hårdrar resonemanget och hävdar att Amazon driver en form av digitalt slaveri genom att tvinga läsaren av e-böcker att utföra en värdefull tjänst som sedan aldrig erkänns. Därmed har man överskridit många gränser i bokläsandets praktik, särskilt sådana som rör läsandets privata och onyttiga prägel.

Både Alexandra Alter och Ted Striphas skriver utifrån förenklade motbilder. Läsningen har inte, historiskt sett, varit fullt så privat och onyttig som de antyder och inte heller är feedback-mekanismerna något nytt. Likafullt skildrar de viktiga nyheter: Alter att nya industriella relationer omstöper det litterära systemet med hjälp av multimediala teknologier och idealbilder, och Striphas att allt mer konsumtion blir allt mer präglad av olika typer av kontroll. Med grepp från sociologen Henri Lefebvre beskriver han våra dagars infrastrukturer för försäljning och distribution där enskilda böcker kan positionsbestämmas exakt. Kärnan är de stora datorerna som lagrar kund- och läsdata och kan instrueras att reagera på ett visst sätt när förändringar sker. Läsningen blir här en del av en reaktiv struktur som kan länka läsakten direkt till produktionen. Läsaren är då inte längre ett subjekt utan ett objekt: en informationskälla i ett system vars syfte är att optimera ett flöde.

Bland läsarna av e-böcker och användarna av Kindle finns det ingen entydig hållning till denna nyordning. Inte heller finns det några säkra svar på två av de viktigaste följdfrågorna: Hämmas läsningen av insynen? Vad händer om läsdata kommer på drift? När Striphas för läsarnas talan för han ändå sin kritik långt och menar att de utsätts för regelrätt övervakning av de dominerande kommersiella aktörerna. Vilket också innebär att de är åtkomliga för staten. I framställningen finns här drag av uppgivenhet men också ansatser till en civil protest. Skulle man till exempel kunna missbruka teknologin genom att skapa meningslöst brus i dataflödet? En koordinerad aktion skulle visa att den inte är stängd utan öppen och möjlig att påverka. Bara så kan rätten att läsa i fred upprätthållas.

Protesten känns avlägsen idag. I den diskussion som följde av Alexandra Alters artikel ställde somliga läsare den mest brutala av frågor: Vem bryr sig? Noteras kan också att aktiekurserna – ett av flera mått på förtroenden – för de ledande leverantörerna av storskaliga datalagringstjänster, Amazon bland dem, inte påverkades nämnvärt av Edward Snowdens avslöjanden om elektronisk övervakning i statlig regi. Var är alltså indignationen? Möjligen kvävd av nyhetens behag. Som någon skrev: ”Jag vet att det kan vara oetiskt, jag vet att det är ett intrång, jag vet att det kan vara fel, men herre min skapare vilka häftiga inblickar man får.”

Nå, vad tyckte du om artikeln och det Amazon gör? Ser fram emot din kommentar!

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Jag med några av mina 26 böcker. 
Foto Bertil Knoester.

Pappersbok eller e-bok

SvB är en mycket intressant tidning som har bra artiklar för dig som älskar att läsa, skriver, ger ut på eget förlag, ja för dig som älskar böcker helt enkelt!

Där hittade jag den här intressanta artikeln av Susanne Trydal, butikschef på Akademibokhandeln Sickla:

Vi får inte göra samma misstag som skivbranschen! Vi måste lära oss av deras misstag! E-böcker är framtiden! När ska e-boken slå igenom? Vi måste ligga i bräschen, får inte hamna på efterkälken! Men hallå! Varför går det så trögt?
 
Överallt pratas det om e-boken, att litteraturen är på väg in i den digitala åldern. Titta bara på USA och England. Där har ju e-boken slagit igenom. När som helst i Sverige nu… Var beredd!
En låt är cirka tre minuter lång. Du har den på i bakgrunden när du städar, när du åker tåg, när du läser en bok. När du vill dela låten med någon är det inte mycket begärt att få tre minuter av någons liv. Så har vi delat musik sen kassettens födelse, en skivsamling är ofta som mest värd när du får dela den med någon annan.

Och så kom mp3-filen. Alla ville ha musiken på sin dator. Vi förde över våra skivor till datorn för att skicka låtar till varandra. Vi kunde inte få nog. Vi började tanka ner skivor från sajter. Vi kunde tanka ner hela livsverk för att komma åt en enda låt. Vi ville ha ett enklare sätt att få tag på filerna, men skivbranschen vägrade hjälpa oss.

Så vad är det jag vill åt här? Jo, vi pratar hela tiden om att bokbranschen inte får göra samma misstag som skivbranschen gjorde. Är det verkligen relevant? Boken som media är ju så annorlunda. Jag upplever inte att allmänheten desperat vill ha ett nytt format för att kunna läsa sina böcker, jag ser ingen som akut försöker skanna in sina böcker för att kunna dela dem med andra. Är det inte vi som bransch som drar läsarna i armarna och säger – kom igen! Ska du inte läsa digitalt istället? Snälla…

Att läsa en bok är en investering i tid. Det tar de flesta en hel arbetsdag eller mer att komma igenom en bok. Vi masskonsumerar inte böcker på samma sätt som vi gör med musik. Kanske har ni, precis som jag, försökt dela böcker som man delar musik. Många har suttit i mitt vardagsrum och sett mig springa mellan soffan och bokhyllan och leta citat ur böcker som jag bara måste läsa upp. Men hur ofta leder det till att folk verkligen tar sig tid att läsa hela boken efteråt?

Jag tycker att det verkar som att läsarna bara väljer e-böcker om vi lockar dem med att det nästan är gratis. Är det inte därför e-boksläsandet kommit så långt i de anglosaxiska länderna men inte i Sverige? Därför att man gjort det nästan gratis? Är det verkligen våra kunder som kräver ytterligare ett format för sin läsning? Är det kanske mer vi som är så rädda att framstå som ”mossiga” att vi försöker skapa en marknad utan större efterfrågan?

Snart slår e-boken igenom, snart är framtiden här! Jag kan inte låta bli att undra om det inte är Amazon som snart är här. Är det inte egentligen Amazon vi är rädda för, att det är därför vi kraftsamlar? För när Romarriket bestämmer sig för att göra oss till en provins har vi inte något val, eller hur var det nu igen… När de kommer och beslutar sig för att sälja e-böcker med förlust bara för att de kan, ja då är det inte mycket vi har att sätta emot. Blir det billigt nog tror jag absolut att folk kan tänka sig att gå över till att läsa digitalt. Då slår säkerligen e-boken igenom.

Med en hälsosam prisbild på e-böcker kommer säkert utvecklingen fortsätta framåt, men i långsam takt. Jag kan inte se att den stora massan suktar efter ett digitalt alternativ till den analoga boken, inte som vi gjorde med musiken för tio år sen. Låt oss istället diskutera hur vi ska bevara bokens värde när den internationella konkurrensen tätnar. Hur ska vi motverka prisdumpning av e-boken och i förlängning av den fysiska boken? Vårt svenska språkområde har helt enkelt inte kapacitet att klara en prisdumpning av internationella mått, det förlorar vi alla på; fysisk bokhandel, förlag och internetbokhandel.

Striden kommer inte att stå mellan e-boken och pappersboken. Den kommer handla om värdet av en bok. Vi behöver enas som bransch om bokens värde och försvara den med våra liv!

Vad tycker du om Susanne Trydals inlägg? Vad är viktigast för dig: priset eller en bra bok? E-bok eller pappersbok?

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Jag med några av mina 26 böcker. 
Foto Bertil Knoester.

Egenutgivande författare, framtiden och e-böcker

Det här intressanta inlägget hittade jag hos To Become a Writer. Läs och begrunda!

När det gäller att skriva och sälja böcker, har egenutgivande författare en svår uppgift. Det är mycket som krävs för att producera en bok (skriva, omslag, redigering, författarplattform, sociala medier, marknadsföringsstrategier, etc), Det gäller för egenutgivare att hålla jämna steg med förändringarna i förlagsvärlden. Det händer mycket inom branschen. Här är några av de saker som jag har hört flera gånger under det senaste året:

    att tryckta böcker dör
    att Barnes & Noble kommer att vara borta år 2013
    att Amazon kommer att ta över all e-boks publicering
    och det finns mer ...

Jag tänkte att det skulle vara intressant att ta del av dessa punkter. 
 
Egenutgivande författare och tryckningJag har sagt det förut, och jag säger det igen. Marknaden för pappersböcker är inte död. Ja, vi egenutgivande författare gör huvuddelen av vår försäljning genom e-böcker (USA). Men om du inte ens överväger att trycka upp dina böcker, går du miste om att tjäna pengar och sprida vetskap om dina böcker. Jag pratar inte en om mycket, men det finns pengar att tjäna ...

Låt oss prata om e-boks försäljning i allmänhet. 
Många egenutgivande författare har rapporterat lägre försäljning sedan i somras (2012). Är detta på grund av Amazonas skandal? Eller är det konkurrensen som gör det svårare att sälja böcker? Enligt Dean Wesley Smith är det e-boks försäljningen som börjar plana ut. Han förutser att e-boks försäljningen planar ut till cirka 30% av bokförsäljningen . Det låter inte som att e-böcker kommer att vara framtiden.

Egenutgivande författare och Amazon

Ah, elefanten i rummet. Vad gör vi med Amazon? Jag håller fullständigt med de egenutgivande författare som säger att vi måste publicera där. Absolut. Men jag tror starkare än någonsin att om du inte tittar på andra vägar för att sälja dina böcker, kommer du att förlora på lång sikt (betoning lång sikt). Det är svårt att säga säkert (eftersom Amazon är slug med sina siffror) men det verkar som de har cirka 50% av den totala e-boks försäljningen. Kobo och iBookstore rapporterar växande försäljning i USA. Vad som är ännu viktigare att notera är att båda gör mycket större framgångar, än Amazon, över hela världen.


Läs hela inlägget här.

Något att fundera över som egenutgivare, eller hur?

Jag har själv publicerat två e-bokstitlar:
Theos Pompeji och På liv och död i andra världskrigets skugga.

Dessutom håller jag nu på att publicera samtliga 23 böcker som e-böcker. Kostnaden är minimal och det är roligt att kunna erbjuda läsarna en e-bok. Jag tycker själv mycket om e-böcker!

Vad tror du om bokens framtid? Är pappersboken på väg att försvinna, eller är det e-boken som är på väg bort? Eller kommer de att samsas?

Ja, det kan endast framtiden utvisa. Under tiden fortsätter jag att skriva nya böcker!

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Välkommen tillbaka! 

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se. Är du nyfiken på mina böcker finns de att köpa här

Jag med några av mina 23 böcker. 
Foto Bertil Knoester.