Föreläsningsresa till Uddevalla och Äsperödsskolan med boende på underbara hotellet Sköna Rum

Äntligen kom jag iväg till Uddevalla, en föreläsningsresa jag hade längtat efter och sett fram emot. Tyvärr blev jag sjuk när det var dags och föreläsningen fick skjutas en bit framåt i tiden. Kanske var det ödet som bestämde så, för det blev snöstorm den dag jag egentligen skulle ha åkt hem från Uddevalla. Nu kom jag istället till Uddevalla i strålande solsken, +17 grader varmt och en knoppande vår.

Hotellets namn var Sköna Rum i Uddevalla och det lät lovande tyckte jag.

När jag sedan kom fram till hotellet blev jag ännu gladare, för så här såg det ut. Mitt rum är det du ser med brandstegen utanför.

Det var sannerligen ett skönt rum, som du ser på bilden. Ändå var det inte bara rummet som gjorde att jag kände att jag ville komma tillbaka, det var gästfriheten och hotellägaren Barts vänlighet. Dessutom var alla hotellgästerna mycket trevliga och jag hade många trevliga pratstunder under kvällen, tillsammans med gäster och hotellägaren.

Här ser du var hotellet låg och om du kikar mot Strömstadsvägen och grönområdet nedanför, så heter det Skansberget och den upplevelsen tänkte jag berätta mer för dig om i morgondagens blogginlägg!

Hotell Sköna Rum i Uddevalla är en plats dit jag skulle kunna tänka mig att åka för att bo ett tag för att skriva på en bok, så ljuvligt var det att bo där, mysigt, intimt och hjärtligt!

Det var inte för att bo och ha det skönt jag åkte till Uddevalla, utan för att föreläsa på Äsperödsskolan som firade 40 år.

En av de fyra föreläsningarna höll jag i skolans bibliotek, som även var en aula och samlingssal. Medan jag väntade på att särskolans elever skulle komma, satt jag och skrev autografer. Då kom förstaklassarna in. De skulle öva inför fredagens körslag. De var så många att jag antar att det var två klasser som stod framför mig, eller tre. Två lärare agerade körledare. Musik sattes på och de små, ljuvliga barnen började dansa och sjunga: "Vart jag mig i världen vänder..." (En låt som jag bara inte kan få ur mitt huvud sedan jag var i Uddevalla!)

Jag applåderade förtjust efter framträdandet. Speciellt roligt var det att se en av de små pojkarna uppföra sig som en riktig gitarrspelande headbanger, trots att alla andra stod still. Ljuvlig syn.

På bilderna ser du Särskolans klass, de övriga föreläsningarna höll jag för åttondeklassarna. En härlig samling elever! Jag var imponerad av att samtliga klasser uppförde sig så väl, satt tysta och lyssnade hela timman jag pratade. Visst, de fick chans att prata en stund de också, men inte lika länge som jag gjorde.

När jag lämnade skolan i sällskap med bibliotekarien Marianne, som hade hållit mig sällskap och lotsat mig runt på skolan hela dagen, fick jag höra ett av de finaste omdömen jag har fått om mina föreläsningar.

Hennes ord var: "Efter att ha lyssnat på dig Kim, vill vi inte ha någon annan författare i fortsättningen!"

Det var med lätt och varmt hjärta jag gav henne en stor kram och tackade för dagen. När jag lämnade Uddevalla upprepade jag hennes avslutningsord tyst för mig själv. Dessutom mindes jag mina egna: "Jag kommer gärna tillbaka nästa år, på ett villkor: Att jag även nästa gång får träffa särskolans klass!"

En resa med guldkant och minne för livet! Det är sådant här som gör det extra roligt att vara författare, sitta ensam på sin kammare och skriva för människor du aldrig tror du ska möta. En dag står du där, framför dem, och känner deras gensvar. Ser deras glittrande ögon, beundran, och glädje över att träffa just mig, författaren till de böcker de tycker om. Det är belöningen för alla ensamma timmar i skrivarlyan!

Vill du boka mig för en föreläsning gör du det här på Författarcentrum.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Jag med några av mina 23 böcker. 
Foto Bertil Knoester.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här

"Kim M Kimselius trollband oss och tände stjärnögon" skriver rektor Mia Bark på Skolcool

Det här inlägget av rektor Mia Bark på Bachattention Skolcool fick mig att rysa av glädje och mina ögon att tåras. Det går inte att beskriva den lycka jag kände över att få höra hur nöjd en skola var med både min föreläsning och mina historiska äventyrsböcker som har lockat många att läsa, framförallt de svårfångade läsovilliga pojkarna. Lycka!

Här kan du läsa hela inlägget av rektor Mia Bark:
"Jag minns en av mina allra första kompetensutvecklingar som färdig lärare. Oj, vad jag minns den. En kvinna vid namn Lou Rossling pratade om “Att tända stjärnögon” och tände stjärnögon, det gjorde hon där och då den där kvällen. Jag minns att jag satt med ett fånigt leende på läpparna och förstod precis vad hon pratade om. Om att skapa nyfikenhet, intresse och engagemang hos sina elever. Om att göra det oväntade – ta in nya variabler i sin undervisning. Hon pratade om att hitta ingångar till varje elev. Jag tog med mig varenda stavelse……Välkommen till veckans Skolcoola hemlis.

För svårt och för lätt, då tappar barn/ungdomar gärna intresset och börjar använda tiden till annat, det där vet vi. Målet är förstås att hitta nyckeln till varje barn samt att göra skolans olika aktiviteter så spännande och intresseväckande man kan. Att använda sig av högst oväntade variabler är oslagbart. För det vi i skolans värld bör vilja mest av allt, det är förstås att tända stjärnögon. Att skapa intresse och nyfikenhet, låta dem vara aktiva och förstås anknyta till deras livsvärld. Jag säger inte att det är lätt alla gånger, men jag säger definitivt att det är värt varenda planeringssekund när man ser det där ljuset i ögonen hos sina elever. När man ser glöden. Upplever energin. Känner drivet.

Förra fredagen fick jag en nästintill utopisk upplevelse. Finaste författarinnan Kim M Kimselius kom till oss på Svettpärlan och vi hade alla samlats i vår gympasal (åk 3-7 ca 150 elever). Med sig själv som verktyg fullständigt trollband hon oss alla. Rekvisitan sträckte sig till en fåtölj, ett bord och en lampa samt hennes medtagna “affischer” kring hennes böcker. Hon pratade i över en timme och när jag tittade mig omkring nästan häpnade jag. Elever som annars kan har lite “ants in the pants” och som gärna pratar och gör annat, satt eller låg stilla. Fullt fokus på Kim och det hon förmedlade. Och ögon lyste där i salen. Så många stjärnögon. Och när hon berättade sin hemlighet, då upplevde jag saker som fick mina ögon att tåras.

Inga interaktiva projektorer. Ingen dator eller Ipad. Ingen fancy power point eller något musikstöd. En del människor trollbinder ändå. Jag har absolut inget emot hjälpmedel – om de hjälper till att tända stjärnögon. Så låt oss alla tänka en liten stund på hur vi oftare kan se till att stjärnögon tänds – både i skolans värld, men också privat. För de där ögonen mina vänner, det är dem som tar en vidare på utvecklingsstegen. Tack Kim för en sagolik dag på Svettpärlan. Att tända stjärnögon är du suverän på. Du kommer för evigt att bo nära våra hjärtan!"

Tack snälla Mia för alla dina fina ord.

Kramisar Kim

 

Vinn en signerad bok  (Välj fritt bland mina utkomna böcker.) Läs mer om Mayafolkets Hemlighet.

Det skulle vara roligt om du berättade vad du tycker om det du just har läst. Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Tycker du att mina böcker låter intressanta finns de att köpa här.

Jättemysig föreläsning på Sätoftaskolan i Höör

Idag har jag varit på Sätoftaskolan i Höör och föreläst. Skolan låg mitt ute på landet och det kändes nästan som jag kört fel, trots att jag följde den utprintade vägbeskrivningen från nätet. Nej, jag har inte skaffat GPS ännu....

Här är en av de två klasser som jag föreläste för

Jag hade fyra lektioner, uppdelade på två pass för femman och två pass för sexan.

Eleverna lyssnade mycket uppmärksamt när jag talade.

I första passet berättade jag om mitt författarskap och min skrivprocess och klassen fick ställa frågor. Båda klasserna hade väldigt många bra frågor. I andra passet fick eleverna arbeta med själva skrivprocessen medan jag gick runt och försökte stötta och inspirera.

Femmans recensioner av mina böcker.

Båda klasserna hade läst mina böcker. Femman hade recenserat böckerna och satt upp jättefina recensioner på väggen. Hann tyvärr inte läsa någon av dem, men jag blev lovad att de skulle skicka kopior till mig.

Här är jag och föreläser för den andra klassen

Jag är imponerad av eleverna, både i femman och sexan. De var jättemysiga, satt stilla och lyssnade uppmärksamt, samt var mycket kreativa när det var deras tur att arbeta.

Här är de båda lärarna Ronald och Anders

När jag var klar för dagen, kom femmornas lärare, Anders, och lämnade över en bunt papper. Eleverna hade skrivit en bedömning av min föreläsning hos dem. Jättekul!

Här är några av elevernas ord:
Jag tyckte att hon var jättebra, glad författare.
Det var verkligen kul att Kim M. Kimselius var hos oss och berättade.
Jag tyckte besöket var roligt och spännande och ger det 5 stjärnor av 5 möjliga.
Det mest roligaste var att hon läste ur en bok som inte kommit ut på marknaden ännu.
Hon hade en skön och behaglig röst som var kul att lyssna på.
Kim berättade med inlevelse och glädje. Fem stjärnor till Kimselius, hennes besök och hennes böcker.
Bra om Kim: Allt var jätteroligt och mycket nyttigt och jag tyckte att inget var dåligt.
Man fick ett bra svar av frågorna som man ställde till henne.
Det var roligt att träffa henne och det var mycket lärorikt.
Hon var inspirerande och man lärde sig mycket om hur man skriver en bra berättelse.
Hennes böcker är sorgliga, spännande och det är det jag gillar med hennes böcker, dom är bra!
Det som var roligast var att man fick skriva egna berättelser.
När vi skrev en egen berättelse fick man bra hjälp och tips av henne.

Tack snälla elever i femman på Sätoftaskolan, för era underbara, inspirerande ord om mitt besök. Jag blev jätteglad för era brev. Det känns skönt att ni tyckte om mitt besök och har blivit inspirerade av det. Fortsätt skriv! Hoppas vi ses igen!

Jag avslutade besöket med att överlämna Kimberlie - Främlingar till läraren Anders Andersson. Tror att han kommer bli mycket förvånad när han läser boken, eftersom en av Främlingarna i boken har samma namn som han...!

Nu ska jag sätta mig och skriva autografer inför morgondagens föreläsning. Då ska jag till Wieselgrensskolan i Helsingborg.

Tack för en underbart trevlig, inspirerande dag! (Måste nog skriva lite på mina böcker nu...)

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst.