Äntligen hade hon
lärt sig
Hon insåg att hon för första gången
hade tagit sig tid att lyssna på någon, utan att avbryta.
Normalt var det
hon som pratade, i ett och länge. Om någon hade något intressant att berätta,
avbröt hon för att berätta om sina egna upplevelser. Ifall de inte var
tillräckligt fängslande, broderade hon ut dem. Allt för att få vara bäst och få
sista ordet.
Egentligen hade
hon aldrig varit medveten om det, förrän nu. Det var bara sådan hon var. Beredd
att sprida glädje, i tron att alla ville höra på vad hon hade att säga.
Istället för att
lyssna på andra, funderade hon alltid på vad hon skulle kunna säga för att ta
tag i konversationen. Hon misslyckades aldrig.
Visst hade hon
sett sura, buttra, besvikna och ibland ledsna miner. Men hon hade aldrig satt
dem i samband med att hon just hade avbrutit den som talat. Hon hade varit helt
upptagen av att få ge sin version av en händelse, att tillföra något nytt till
samtalet.
Ibland hade folk
automatiskt tystnat när hon kommit in i rummet. Hon hade inte insett att det var för att de
förstod att de ändå inte hade en chans att prata när hon var med. Eller de
kanske hade pratat om henne, något hon inte ens hade funderat på. Hon hade bara
varit glad över att få vara den som drog igång samtalet. Den person världen
kretsade runt, den alla lyssnade på, den som var jordens mittpunkt.
Det var så hon
alltid hade sett på sig själv.
Hon hade hört
någon mumla besserwisser när
hon gått förbi. En som tror sig veta allt, hade hon tänkt när hon hört ordet.
Utan att för en sekund reflektera över att det kanske var henne de pratat om.
Hon var lycklig.
Hon trivdes med livet. Allt flöt på precis som hon alltid hade velat. Ända till
nu.
Tänk att det hade
tagit femtio år för henne att ta sig tid att lyssna på en annan människa. Att
låta den andra prata till punkt utan att avbryta. Det kändes som en hel evighet
att sitta där och höra orden mala på, utan att själv säga något. Ändå var det
inte svårt. Nej, det var något av det lättaste hon hade varit med om. Hon
förstod inte varför hon inte hade provat det här tidigare.
Desto tystare hon
var, ju mer malde mannen mittemot henne på. Han pratade och pratade och
pratade, som om han aldrig hade fått en chans att tala förrän nu. Kanske han
inte hade fått det. Han var ju gift med henne.
Det kändes nästan
som en befrielse att inte behöva säga något, bara lyssna och ta in. Hon visste
att hon hade ett leende på läpparna, medan ansiktet hade stelnat i en grimas.
Hon kunde inte förändra något. Hon bara lyssnade på vartenda ord som kom ur
hans mun.
Varje ord var som
en pil som stack i henne, sårade, vred om, skadade, fick blodet att rinna ur
henne. Ord. Det var hon som hade rätt till orden, inte han. Ändå satt hon kvar
och lyssnade. Tyst. Utan ett ord.
När han talat
färdigt hade hon fortfarande det stela leendet på läpparna. Hon reste sig
långsamt och värdigt ur skinnfåtöljen. Slätade till klänningen och fäste en hårslinga
som smitit ut från håruppsättningen.
Nu var det hennes
tur att prata. Hon fann inte orden. Inte allt det hon ville säga. Hon ville
skrika, förbanna, vråla. Men de enda ord som kom ur henne var:
”Packa din väska,
lämna ifrån dig nycklarna och kom aldrig mer tillbaka!”
Hon kände sig rätt
nöjd över sig själv. Hon hade lyckats hålla tillbaka alla känslor, spelat den
värdiga kvinnan som tog otroheten lugnt och sansat. Hon skulle se till att byta
ut lås direkt han var utanför dörren.
Med ens blev
hennes leende varmare och ansiktet mjuknade, när hon insåg en sak.
Hon hade som vanligt
fått sista ordet.
Hoppas du tyckte om min lilla berättelse, som tvingade sig på mig en morgon och krävde att få skrivas ner.
 | |
| Jag med några av mina drygt 40 böcker. Foto Bertil Knoester |
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare
Copyright Kim M. Kimselius
På Kimselius skrivtips eller Författartips hittar du skrivtips, skrivtävlingar och skrivarkurser.
Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2017 för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Blev du inspirerad av det här inlägget? Lämna gärna en kommentar och berätta längre ned i det här inlägget. Klicka på Skicka en kommentar eller Inga kommentarer, för att skriva och berätta vad du tyckte. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Här ser du några av årets nya böcker:
Döden på Island. Fråga efter den hos din bokhandlare eller beställ den på nätet.
"Boken är spännande hela vägen från början till slut. Något som bidrar
till spänningen är att Kim Kimselius är en mästare på cliffhangers.
Nästan varje kapitel avslutas med en, och det går inte att låta bli att
läsa nästa kapitel." Jenny Forsberg
Det osynliga folket på Island. Fråga efter den hos din bokhandlare eller beställ den på nätet.
"Har just läst klart Döden på Island och Det osynliga folket på Island,
och tycker att de är två av de bästa böckerna i serien så här långt
(och det kommer från någon som älskar alla böckerna i Theo och
Ramona-serien)! Fast det är förstås svårt att slå Tillbaka till Pompeji." Wattpad/Fish-out-of-Water-5
Mördande foto. Fråga efter den hos din bokhandlare eller beställ den på nätet.
"Gud vilken rysare!" Wattpad/alejon03
"En av världens mest spännande och bästa böcker tycker jag!" Wattpad/arongustavsson
"Gud vilken rysare!" Wattpad/alejon03
Staden på andra sidan Fjäderpennan. Fråga efter den hos din bokhandlare eller beställ den på nätet.
"Fantasyserien,
Staden på andra sidan, utgör en härlig kontrast mot den historiska Theo
och Ramonaserien. Kims fantasi är levande och man vet aldrig hur
historien ska utveckla sig, eller vilka äventyr som väntar på nästa
blad." Ingela Svensson
Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här
Inlägg
