Det känns som om jag redan har sagt allt

Det känns som om jag redan har sagt allt

Alltsedan 2009 har jag bloggat om skrivprocessen, lämnat skrivtips, berättat om min författarvardag och mina researchresor. Läsarna har fått följa mina böcker, från första början till slutet.

När jag skulle skriva dagens blogginlägg kändes det som om jag redan hade sagt allt. Jag har berättat hur det går till att skriva en bok, lämnat massor av skrivtips, berättat om agenter, lektörer, spökskrivare och mycket mycket mer. Vad finns det kvar att berätta?

Se där, nu dök nya idéer upp. Det är så jag fungerar. Bara jag sätter mig vid datorn och börjar skriva, kommer orden, helt av sig själv.

Tror jag sparar de idéerna till andra blogginlägg, då får jag möjlighet att fördjupa mig i dem.

Nästa vecka passerar jag en mållinje i mitt vuxna liv. Det borde kännas skrämmande, men jag är faktiskt förväntansfull. Livet har så mycket att erbjuda, det gäller bara att inte sitta och vänta på det, utan att greppa tillfällen i flykten, att visa upp sig och berätta vem man är och vad man gör. Då kommer saker och ting att hända.

Ha en underbar fredag och en lika fin helg!

Kramisar Kim
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius   

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
 

Ibland känns dagen grå

Ibland känns dagen grå

Jag får ofta hör hur jag inspirerar andra, hur jag sprider glädje och energi runt mig. Men även jag kan ha grå dagar då allt känns motigt och inget går som jag vill. Då är det bra att ha goda vänner. Det har jag i Kristina och Lennart.

Igår hade jag en grå dag. Saknade Tudor så mycket, irriterad över motgångar och trist väder med halka som gör att jag inte vågar ge mig ut på de långpromenader jag så väl behöver. Jag har Icebugs och har alltid pratat så väl om dem, ändå stod jag på huvudet i måndags på grund av halkan, trots mina spikskor.

Min käre vän Lennart Guldbrandsson skickade mig en lista för att få mig att må bättre. Så här skrev han:
När jag tittar på dig och ditt skrivande är det ett par saker som slår mig:
* hur fruktansvärt produktiv du är
* hur populär du är med dina läsare
* hur trevlig du är
* hur mycket du verkar tycka om att skriva

De orden gjorde mig innerligt glad. Dagen blev plötsligt lite ljusare och med ens hade jag producerat två långa kapitel till boken jag håller på med.

Lennart, Kristina Svensson och jag går under benämningen Tre Hattar när vi skriver ihop, därav bilden ovan. Vi har skrivit en bok om samarbete: 10 sätt samarbete lyfter din kreativa karriär. Vi skrev den för vi tyckte det var en bok som behövdes, men också för att vårt samarbete fungerar så väl. Det finns alltid någon av oss som är på toppenhumör, eller i alla fall orkar lyfta den som inte råkar vara det just den dagen.

Det är just så vänner ska vara, samarbetspartner. De ska vara balkongmänniskor, lyfta upp en ur gråheten, få en att må bättre och orka skriva lite till och lite till och lite till... Även om vi bor i olika delar av Sverige och ibland Europa, håller vi daglig kontakt och stöttar varandra.

Sådana vänner som Kristina och Lennart gör arbetsdagen betydligt mycket roligare.

Har du inga balkongmänniskor i din vänskapskrets, se till att skaffa dig dem. Släng alla källarmänniskor som drar ner dig och ha folk som lyfter dig istället. Med balkongvänner kommer du långt, de bär dig över svårigheterna och gör din dag ljusare.

Tack Kristina och Lennart för att ni klev in i mitt liv!

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius

Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.

En oändlig vecka

En oändlig vecka

Idag känns det som lördag, men är bara torsdag. Jag har gjort så mycket denna veckan, och ändå inte så mycket alls. Det beror på hur man ser det.

Orden har kommit tillbaka efter Tudors död och jag har skrivit en hel del, ändå inte så mycket som jag normalt brukar göra per dag. Trots det känns det som om jag har skrivit massor.

Korrektur kom tillbaka på Staden på andra sidan Pyramiden. Oj!

Det är inte så korrekturen på mina böcker brukar se ut. Så många fel. Det märks att jag inte har mått riktigt bra när jag korrekturläst. Men mina korrekturläsare tröstar mig med att säga att det bara är roligt att de hittar något att rätta.

Tänk vad sorg kan ställa till det i huvudet.

Igår mötte jag vänner jag inte hade sett på ett tag. Jag var och besiktigade bilen och passade på att handla efteråt. När vännerna frågade "Är det Kim?" Då kunde jag inte låta bli att säga "Har de senaste veckornas händelser tagit så hårt på mig att ni inte känner igen mig?"

Jag var tvungen att titta mig i spegeln när jag kom hem. Ja, jag ser äldre ut, allvarligare, inte så leende som jag brukar, håret har förlorat sin glans. Det är inte riktigt jag. Kanske inte så konstigt då att jag inte kunde se mina egna fel i texten, när jag inte ens känner igen mig själv i spegeln.

Ett steg i taget, alltid ett steg i taget. Sakta går det framåt. Såret är fortfarande vidöppet och känsligt. Jag skjuter tankarna åt sidan, vill inte tänka, vill inte minnas, bara vara i nuet och försöka njuta av det jag har, istället för att gräma mig över det jag har förlorat.

Nu får Staden på andra sidan Pyramiden vila ett bra tag innan jag läser manuset igen, innan det går iväg till tryck. Det måste vänta tills jag iallafall har fått en skorpa på såret.

Under tiden skriver jag på en ny bok, något som kan uppsluka mina tankar och får mig att glömma det som har varit och det som är.

Jag skriver för att leva, för skriva är för mig detsamma som att andas. Jag skriver, jag lever ännu ett litet tag.

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius

Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
 

Om jag hade gjort något annat

Om jag hade gjort något annat

Tanken slog mig i går kväll: Tänk om jag hade gjort något annat, om jag inte hade blivit författare? Om alla de outgivna manusen hade fått ligga kvar i byrålådan, vad hade hänt då?

En känsla av lugn och välbefinnande kom över mig vid den tanken.

Förr skrev jag mina manus i lugn takt. Tillbaka till Pompeji, min debutroman som sålde gigantiska upplagor på en vecka, tog mig till exempel fem år att skriva. Nu skriver jag fyra till sex böcker per år och ger ut dem också. Inte bara lägger dem i byrålådan som jag gjorde tidigare.

På sätt och vis var det roligare att bara skriva för byrålådan. Det fanns ingen press, ingen oro för vad läsarna skulle tycka, ingen deadline, ingen tanke på att det var för många ord, grammatik eller stavning. Jag bara skrev, för att jag helt enkelt var tvungen för att få ur mig orden.

Häxjakten är en sådan bok. En som skrevs bara för byrålådan. Nu har jag tagit upp den, dammat av den och håller på att gå igenom den. Eftersom boken är skriven på en vanligt skrivmaskin måste jag dessutom skriva in manuset i datorn. Den här boken är ursprunget till Jag är ingen häxa. Här kan du läsa hela berättelsen om hur Häxjakten förvandlades till Jag är ingen häxa.

Ibland längtar jag tillbaka till åren innan debuten. Då när jag bara skrev till mig själv och inte hade några förväntningar på mig. Samtidigt skulle jag inte vilja vara utan alla de böcker som står där med ryggarna utåt i bokhyllan. Böcker jag har skrivit. Många av dem har fört ett liv i byrålådan innan de fick se dagens ljus, men de flesta är helt nyskrivna, sprungna ur min skrivglädje, bara för att orden finns där och kräver att få komma ut.

Trots att jag vissa dagar är grymt trött och helst av allt vill göra något annat, får den här bokhyllan mig att ta nya tag och fortsätta skriva. För tänk när det står en bok till där, och till, och en till... Tänk när hela bokhyllan är full av mina böcker. Är det dags att sluta skriva då?

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare

Copyright Kim M. Kimselius

Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.

Idag är första dagen på resten av mitt liv

Idag är första dagen på resten av mitt liv

Det gäller att leva i nuet, att inte bara låta dagarna glida förbi, för varje dag är unik och alltid första dagen på resten av ditt liv.

För mig är en bra dag de dagar jag har hunnit skriva. De allra bästa dagarna är när jag skriver hela dagarna, när jag har flöde och orden bara kommer. Det händer ofta, om jag bara får tid att sätta mig ned för att skriva.

För mig är skrivandet ett sätt att leva, det är en del av vem jag är, min identitet. Ibland säger folk till mig att jag måste vara ledig på helgerna, att jag ska låta bli att skriva. Men det går helt enkelt inte, jag har försökt många gånger. Jag får abstinensbesvär, precis som en alkoholist eller narkoman. Händerna skakar och det är först när fingrarna nuddar tangenterna igen som jag mår bra. Min fasa är när jag inte längre kan skriva, när jag inte kan röra fingrarna.

Jag har varit där. Jag har varit halvsidigt förlamad efter en stroke. Kanske är det ännu viktigare för mig att skriva nu, efter att ha återfått all rörelseförmåga. Jag vet hur fort den kan försvinna, hur tunn hinnan är mellan att må bra och må dåligt. Den är bara en sekund borta.

Därför lever jag i nuet, försöker inte gräma mig om jag inte hinner skriva så mycket jag vill. Mejlhögen får växa, det är inte hela världen, är det något viktigt mejlar dem igen.

Det viktigaste är här och nu, just den här stunden, när jag ser ut genom fönstret. Skymningslamporna har ännu inte släckts, vid horisonten anas gryningen. Frosten har bitit sig fast i naturen under natten och allt är vitt. En svart-vit-brun skugga far förbi. Det är Kiara som upplever kyla för första gången och får glädjefnatt. Jag ler och njuter av ögonblicket. Kiara är lycklig och det är också jag.

Ha en underbar dag! Det tänker jag ha.

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare

Copyright Kim M. Kimselius

Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.

Långfredag...

Långfredag...

Långfredagen firas i kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död på Golgata utanför Jerusalem. Dagen är i Sverige en allmän helgdag och infaller fredagen närmast före påskdagen. Namnet långfredag kommer av att dagen var lång och besvärlig för Jesus och eftersom gudstjänsten var längre än andra dagar. (Wikipedia)

När jag var barn och tonåring var långfredagen en lång och tråkig dag. Ingenting fick man göra. Tråkig musik på radion, inga biografer öppna och tysta skulle vi vara.

Det var bara att genomlida dagen, precis som Jesus gjorde, även om vi inte led lika mycket som han.

För mig som bokslukare var det ett bra tillfälle att låta sig uppslukas av en bra bok.

Kanske är det därför Påskdeckare har blivit så populärt. Deckare innebär alltid lidande i någon form för de personer som medverkar i böckerna.

Den här påskhelgen tänker jag ägna åt läsandet och det kommer att vara en hel del lidande i de berättelserna, för jag läser research, äkta fakta om förfluten tid.

Men lidandet hör påsken till, det är bara att härda ut och göra det bästa av den.

Ha en fin påsk!

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare


Copyright Kim M. Kimselius

Läs även Författarbloggen Kim M Kimselius.

På Kimselius skrivtips eller Författartips hittar du skrivtips, skrivtävlingar och skrivarkurser.

Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2017 för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?

Vad roligt att du läser min blogg. Blev du inspirerad av det här inlägget? Lämna gärna en kommentar och berätta längre ned i det här inlägget. Klicka på Skicka en kommentar eller Inga kommentarer, för att skriva och berätta vad du tyckte. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.