Författare på äventyr tillsammans med följeslagare

Författare på äventyr tillsammans med följeslagare

För det mesta arbetar jag sju dagar i veckan, långa arbetsdagar. Då behövs det lite äventyr ibland. Igår stoppade jag in hundarna i bilen och körde ut i skogen. Kiara som är drygt fyra månader är alldeles för liten för att ta långpromenader. Tudor och jag längtar efter skogspromenader. Det löste jag på ett bra sätt.

Enda problemet var att det var evigheter sedan jag hade varit på den här skogsrundan. Mycket hade hänt sedan sist. Det blev ett riktigt äventyr för oss alla tre.

Den tidigare skogen var borta. Kvar var bara högt, högt gräs. Inga kantareller i sikte. Gräset stod knähögt och Kiara såg inte mycket när hon studsade fram i gräset. Men det är något hon älskar, så hon var nöjd, till en början.

När vi gav oss upp på "stora berget" började Kiara tycka att det var i varmaste laget, och rätt jobbigt också. Hon såg inte bästa vägen att gå och lyckades för det mesta hitta de allra svåraste vägarna, som att försöka klättra uppför en stor sten, när det gick bra att gå runt. Men hon kämpade på.

Till slut stod hundarna på toppen. Kiara vände sig om för att se vart jag hade tagit vägen. Jag fotograferade så mycket jag bara kunde utan att trampa snett. Det var svårt även för mig att se var jag skulle gå, ändå hade jag bättre utsikt än Kiara.

När hundarna fick syn på bilen i fjärran fick de bråttom. Då var de varma och trötta. Ser du deras huvuden sticka upp ur det höga gräset?

De slängde sig ned i skuggan och inväntade min ankomst. Husse trodde Kiara hade en pinne i munnen när han såg bilden ovan,men det är faktiskt hennes tunga som hänger så långt ut. Bilden är tagen från långt håll, men jag tror säkert jag hade kunnat stå alldeles framför hundarna för att fotografera dem, för de reste sig inte förrän jag uppmanade dem att göra så.

Ja, det var ett riktigt äventyr för oss alla tre. Det känns i mina otränade benmuskler, som inte varit på skogspromenad sedan Kiara flyttade hem till oss. För Kiara var det en bedrift. Efteråt låg hon  utslagen på de svala plattorna i lilla hundgården, tillsammans med Tudor, som också verkade nöjd över utflykten.

För mig var det ett rent nöje att stå uppe på klippan och se ut över omgivningarna, medan fantasin gick igång.

Nästa äventyr får bli en utflykt till en badsjö för Kiaras del. Något hon ännu inte provat på.

Nu ska jag förbereda mig inför skrivkursdeltagarnas ankomst. Ett helt nytt gäng, en grundkurs. Det ska bli spännande att träffa alla, lära känna dem, inspirera och se dem uppslukas av orden.

Ha en bra dag! Det kommer jag att ha.

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare

Copyright Kim M. Kimselius

På Kimselius skrivtips eller Författartips hittar du skrivtips, skrivtävlingar och skrivarkurser.

Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius? Det finns även någon plats kvar till skrivarkursen vecka 44 nu i höst.

Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?

Läs även Författarbloggen Kim M Kimselius.

Vad roligt att du läser min blogg. Blev du inspirerad av det här inlägget? Lämna gärna en kommentar och berätta längre ned i det här inlägget. Klicka på Skicka en kommentar eller Inga kommentarer, för att skriva och berätta vad du tyckte. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.   

 

Ljuvlig skogspromenad med hundarna

Efter en intensiv skrivardag, tog jag lunchpromenad i skogen tillsammans med mina hundar Tudor, Pluto och Tickie. Igår var en strålande vårdag, +9 grader och sol. En sådan där dag då man inte vill gå in.

Det var en ny runda för Tudor, 8 månader, så han följde snällt efter den gamle berner sennenhanen som var van vid denna promenad.

Vi kom fram till en skogsbäck, också det första gången för Tudor, som misstänksamt undersöker bäcken (längst bak i bild), medan Tickie står beskyddande och iakttar vattnet.

Tudor var lite obeslutsam om han skulle våga kliva ner i vattnet eller inte. Saken blev inte bättre av att ingen av de vuxna hundarna ville kliva ner i det kalla vattnet.

Vattnet porlar och ljudet lockar Tudor att leta upp en bra plats att kliva i vattnet.

Sedan tog han mod till sig och klev i vattnet.

Tudor verkade tycka om att bada i det kalla vattnet, för han hoppade omkring ett tag. Tur att det inte var så djupt just här.

Pluto står och vaktar medan Tudor badar. Vi har alldeles nyss klivit över mark nyligen uppbökad av vildsvin, starka lukter.

Nu ligger de alla tre och sover så gott och jag kan ägna mig åt att skriva på Anastasias Öde.

Ibland är det extra härligt att leva. Idag var en sådan dag!

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här


Jag med några av mina 27 böcker. Foto Bertil Knoester.