På 200-talet samlade en man flera krigande riken till en enda stat som existerar än idag, mer än tvåtusen år efter hans död: Kina.Som trettonåring besteg han tronen i staten Qin, då var hans namn Zheng. Qin var ett av sju starka riken som utgjorde den kinesiska världen. Dessa riken lydde formellt under kungarna av Zhoudynastin, men den feodala strukturen började med tiden att lösas upp. Härskarna över de enskilda rikena började kalla sig själva för kungar och våldsamma strider utkämpades om makten.
I utkanten av det som på den tiden utgjorde den kinesiska världen låg Qin längst bort i väster. Som sina gränser hade riket berg och floder. Befolkningen och rikets armé var härdade efter långvariga krig mot nomadiska barbarer.
De andra kinesiska rikena betraktade nästan Qins invånare som lika barbariska som nomaderna. I Qin hade utvecklingen gått snabbare mot en mer centraliserad och organiserad statsform än i de andra rikena som präglades av urgamla traditioner och tankemönster.
Nytänkandet i Qin berodde inte minst på att intelligenta och fritänkare från de övriga rikena hade skaffat sig höga positioner i Qin, eftersom de ansågs som impopulära i sina egna riken. Den inflytelserike försteministern Li Si, åtnjöt kungens (och senare kejsarens) gunst. Li Si var den som såg till att ombilda riket i enlighet med den så kallade legalistiska statsfilosofin. Enligt den synen var ett samhälle i ständig förändring, vilket innebar att de styrande hela tiden måste anpassa sig efter nya förhållanden. Det gällde att inte leva i det förgångna utan blicka framåt.
Från allra första stund som kung av Qin var Zheng fast besluten att besegra de andra sex kungadömena och skapa ett enda stort kinesiskt rike. Det var först när han var 21 år och myndig som han kunde sätta sin plan i verket.
Redan på 300-talet hade Qin blivit en stark militärmakt och kungen av Qin använde sig av denna styrka till sin plan. Han tog till både list och förräderi i samspel med militär styrka för att segra. De flesta av hans segrar följdes av blod och död.
När han till slut stod som segrare över alla rikena, år 221 f.Kr. nöjde sig Zheng inte med att bara vara kung av Qin. Kung (wang) var enligt honom inte en tillräckligt förnäm titel. Därför skapade han en ny genom att sätta samman orden huang och di, som anspelar på gudomar och mytiska härskare från ett avlägset förflutet. Titeln huangdi (kejsare) har sedan dess använts om Kinas monarker.
Zheng gav sig själv det nya namnet Qin Shi Huangdi (Förste kejsaren av Kina).
Kejsare Qin Shi Huangdi har gått till historien som en grym man med storhetsvansinne. Mycket beroende på två händelser: År 213 f.Kr. gav han order om att de flesta böckerna i imperiets arkiv skulle brännas. Året därpå begravdes 460 lärda för att de vågat protestera mot kejsarens besatthet av odödlighet.
Men Qin Shi Huangdi är även känd för sina gigantiska byggnadsprojekt. Han lät gräva stora kanaler och startade nya bevattningsprojekt för att ge större skördar. Han lät bygga nya, stora vägar och genom dem och kanalerna förbättrades kommunikationerna inom det stora riket.
Kejsaren lät också bygga ihop de tidigare kungarikenas försvarsverk i norr till en väldig mur till skydd mot stäppernas nomadfolk: Kinesiska muren.
Men det som gjort honom mest känd är den terrakottaarmé han lät göra för att vakta sin grav. Terrakottaarmén har gjort kejsaren odödlig. Just nu (hösten 2010) har du möjlighet att se en del av terrakottaarmén i Stockholm.
Kejsare Qin Shi Huangdi ville leva för evigt och jagade odödligheten genom hela sitt rike. Han anställde magiker som tillverkade odödlighetselixir åt honom, bland annat åt han kvicksilver eftersom det skulle ge honom evigt liv.
På sätt och vis kan man säga att han lyckades uppnå sin strävan, för tack vare sina gigantiska byggnadsprojekt, och enandet av de många kinesiska riken, kommer han att för alltid bli ihågkommen som Kinas förste kejsare: Qin Shi Huangdi.
Min bok Kinesiska Draken handlar till stor del om kejsare Qin Shi Huangdi. Att boken fått titeln Draken var för att endast kejsarens drakar fick lov att ha fem klor. Drakar var ett tecken på kejserlig makt och ingick i den nationella flaggan under Qingdynastin.Den kinesiska draken var för den kinesiske kejsaren och hans familj. Det var en gul eller guldfärgad drake med fem klor på varje fot. Det var belagt med dödsstraff för en vanlig person att ha kläder med drakar. Kejsaren belönade personer med att ge dem tillstånd att bära drakkläder. De drakarna skilde sig dock ifrån de kejserliga, eftersom de inte fick vara gula och enbart hade fyra klor.
Intresserad av att läsa fler inlägg om Kina:
Kinesiska muren på kryckor
Terracottaarmén i Xi'an Kina
Shanghai
De första kinesiska skrivtecknen
Kinesiska murens historia
Hund i Kina
Kinesiska uppfinningar, bland annat Stigbygeln
Ja, nu har du lite att läsa...
Har du något intressant att berätta om Kina, skriv gärna här i kommentarer.
Kramisar Kim
Inlägg
