Som en firad rockstjärna...

Som en firad rockstjärna...

Igår kände jag mig som en firad rockstjärna när jag var iväg till Urhulsskolan i Urshult och Trojaskolan i Ryd.

Började dagen med en tidig morgonpromenad innan jag körde iväg. Mitt på ängen satt fasanen och lät. Hela vintern har den besökt vår utfodringsplats för fåglarna. De har varit ett kärt besök. Hoppas den får behålla livet, för det är första gången på 22 år som jag har sett en fasan här.

Dagen var solig och det blev en härlig bilresa tillsammans med en spännande bok i öronen. Måste medge att jag ibland glömde av att lyssna. Jag hade nämligen vaknat med ord till den nya boken Äventyr i Uddevalla och försvann allt som oftast bort i tankarna på den boken.

GPS:n visade mig fel, så jag fick fråga mig fram till skolan. När jag precis klev ur bilen hörde jag glada rop från skolgården: "Välkommen Kim Kimselius!" Det värmde. När jag kom in i lärarrummet stannade jag förvånat till. Det var ett litet rum, fullproppat med folk och det stod fullt med skor på ett av borden. Det visade sig att man kunde prova och beställa skor. Jag föll för ett bar illröda trätofflor. Nu ska jag bara beställa dem, hann inte riktigt med igår.

Blev väl omhändertagen av bibliotekarien Ann-Sofie som visade mig runt. Hela tiden blev jag bemött av glada "Hej Kim!" av skoleleverna. Läraren Evelina, vars namn jag aldrig glömmer eftersom en av huvudpersonerna i mina böcker heter så, var glad och inspirerande. Det märktes att hon var omtyckt av eleverna.

Det var en stor klass, men det märktes knappt, för alla satt knäpp tysta och lyssnade uppmärksamt. Det var svårt att lämna dem, för jag hade gladeligen adopterat varenda elev, de var helt underbara. Men tiden flög iväg och jag skulle vidare.

Ann-Sofie körde före och visade vägen till nästa skola, Trojaskolan i Ryd. Även där blev jag bemött av glada välkomstrop. "Hur vet ni att det är jag?" frågade jag. "Vi har läst dina böcker och det är foto på dig på baksidan av böckerna", svarade en elev. Aha!

Här började besöket med mat. Eftersom den klass jag skulle träffa just gått in i matsalen tog de hand om mig och visade mig var jag skulle sitta. Jag hamnade vid "tjejbordet", som flickorna sa. Det var mest pojkar i klassen och det gjorde att flickorna fick en fin samhörighet, enligt dem. Vi hade riktigt trevliga samtal vid bordet och jag kunde äta i lugn och ro, eftersom det var en sansad konversation. Lugnt och rofyllt i matsalen. Soppan var så god att jag bad om receptet, vilket kockan gladeligen lämnade med sig av till mig.

De hade vikarie och det visade sig att jag hade träffat läraren när jag var där och föreläste för 19 år sedan. Numera var Karin pensionerad, men hade fått hoppa in just den dagen. Ett roligt återseende. Vi gick vidare till lärarrummet för en kopp te innan nästa lektion. Där kom elever och ville ha autografer. Jag plockade fram mina i förväg skrivna autografer och delade ut dem tillsammans med ett häfte om mina böcker. De blev lycksaliga. Älskar tindrande ögon och att se dem tändas ännu mer när jag räcker fram autografen. Älskade fans, vad skulle jag vara utan er...

När jag klev in i klassrummet stannade jag häpet till. Det var ett stort rum. Bänkarna var placerade utefter väggarna, alla borden riktade inåt den tomma cirkeln. Bakom varje bänk satt en tyst elev. På bänken framför dem stod en av mina böcker uppställda med framsidan mot cirkelns mitt. På tavlan höll läraren på att sätta upp elevernas omdömen om de böcker de hade läst. Bara mina böcker. Det var roligt att läsa deras kommentarer.

Till den här lektionen hade det kommit nya fans, elever från andra klasser som ville lyssna på mig. De var många och satt knäpp tysta. Ja alla var så tysta att det kändes onaturligt. Inget skrapande av stolar och bord, ingen som rörde sig, alla såg bara på mig. Jag började prata och såg leenden spridas allt bredare över elevernas ansikten och läraren Anna. Alla lyssnade uppmärksamt. Jag pratade konstant i 60 minuter och det kom inte ett ljud från eleverna. När jag tystnat kom frågorna. 39 stycken, väl genomtänkta frågor.

Ännu en skolklass där jag kunde ha adopterat allihop. Underbara elever och en mycket engagerad lärare.

Efteråt blev det fotografering tillsammans med mig. De stod på kö för att bli fotograferade en och en. När jag satte på min mobil för att fotografera tavlan ringde den. Senare skulle jag upptäcka att jag hade många missade samtal. Det som nästan aldrig ringer på min mobil. (Ett av samtalen var från en journalist och resultatet kan ni läsa om i dagens Blekinge Läns Tidning, BLT. Har ännu inte hämtat in tidningen för att läsa artikeln.)

Jag fick en fin present också:

Jag hade hört det prasslas och en elev säga "Vad är det?" När presenten räcktes fram till mig kom samma fråga ur min mun. I nästa stund såg jag att det var ett ljus, ett specialljus från Urshult.

Ja, det var en fantastisk dag, som fyllde mig med energi. Det gjorde att jag orkade fortsätta skriva på den berättelse som kommit till mig på morgonen. Min dag som firad rockstjärna var över, nu var det dags att jobba.

Tack alla underbara elever, bibliotekarier, lärare och alla andra jag mötte på min föreläsningsrunda. Tack för att ni gjorde gårdagen till en oförglömlig dag.

Jag med några av
mina drygt 40 böcker.
Foto Bertil Knoester

 

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare

Copyright Kim M. Kimselius 

Läs även Författarbloggen Kim M Kimselius.

På Kimselius skrivtips eller Författartips hittar du skrivtips, skrivtävlingar och skrivarkurser.

Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2017 för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?

Vad roligt att du läser min blogg. Blev du inspirerad av det här inlägget? Lämna gärna en kommentar och berätta längre ned i det här inlägget. Klicka på Skicka en kommentar eller Inga kommentarer, för att skriva och berätta vad du tyckte. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!


Här ser du några av de senast utkomna böckerna:

Döden på Island. Fråga efter den hos din bokhandlare eller beställ den på nätet.

"Boken är spännande hela vägen från början till slut. Något som bidrar till spänningen är att Kim Kimselius är en mästare på cliffhangers. Nästan varje kapitel avslutas med en, och det går inte att låta bli att läsa nästa kapitel." Jenny Forsberg

Det osynliga folket på Island. Fråga efter den hos din bokhandlare eller beställ den på nätet.

"Har just läst klart Döden på Island och Det osynliga folket på Island, och tycker att de är två av de bästa böckerna i serien så här långt (och det kommer från någon som älskar alla böckerna i Theo och Ramona-serien)! Fast det är förstås svårt att slå Tillbaka till Pompeji." Wattpad/Fish-out-of-Water-5

Mördande foto. Fråga efter den hos din bokhandlare eller beställ den på nätet.
"Gud vilken rysare!" Wattpad/alejon03

"En av världens mest spännande och bästa böcker tycker jag!" Wattpad/arongustavsson

Staden på andra sidan Fjäderpennan. Fråga efter den hos din bokhandlare eller beställ den på nätet.

"Fantasyserien, Staden på andra sidan, utgör en härlig kontrast mot den historiska Theo och Ramonaserien. Kims fantasi är levande och man vet aldrig hur historien ska utveckla sig, eller vilka äventyr som väntar på nästa blad." Ingela Svensson

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här

Underbara, härliga barn på Röke skola

Under två dagars tid har jag varit i Röke skola och träffat samtliga barn och lärare på skolan. Det var en riktig utmaning att träffa barnen från F-5:e klass, men åh så roligt!

Den första dagen träffade jag F:klassen. Vilka underbara ungar! Vi talade om omslagen till mina böcker, om vad en författare gör och hade mycket trevligt tillsammans. Måste beundra dessa små sexåringar som satt stilla i fyrtio minuter!

De tyckte mycket om bokomslagen och givetvis ville alla läsa min bok Svarta Döden. Det vill alla sexåringar, för de tycker omslaget ser så spännande ut.

Tycker du också att omslaget ser spännande ut?

Därefter träffade jag årskurs 3. Där satt alla elever lika tyst och snällt och lyssnade hela tiden, sedan åt vi lunch ihop och fick jättegod mat, lagad på plats.

Men innan vi gick iväg för att äta hade jag mycket att berätta: om hur jag blev författare, varifrån jag får min inspiration, om mina böcker, vad som fått mig att skriva dem, vart jag har rest på researchresor och mycket mer.

Så här fascinerade satt eleverna när jag talade, visst är det underbart att se?!

Efter lunch var det dags att träffa de mycket fascinerande, underbara 1:a klassarna. De var mycket glada för sina fina autografkort och satt lika tyst och lyssnade i fyrtio minuter som alla de tidigare klasserna hade gjort.

Efter den här gruppen träffade jag även 4-5:orna, men de fick jag inte med på bild den här dagen.

Ny dag på Röke skola och nya elever. Här träffar jag 2:a klassarna. Det var inte så stor grupp, men oj vad imponerad jag blev av deras ordförråd och hur vuxna de var.

Även dessa barn fängslades av de färggranna omslagen. Men i den här klassen tror jag att det var mina två böcker om andra världskriget som fängslade mest: På liv och död i andra världskrigets skugga och På flykt från andra världskrigets fasa.

Så här tyst och uppmärksamt lyssnande satt de här eleverna hela tiden, förutom när det var dags för dem att prata.

Det är härligt att möta så många entusiastiska elever.

Men det är inte så konstigt om barnen blir så mysiga när de har så trevliga lärare. Här är det Elinor som var min kontaktperson på skolan.

Eleverna fick foldrar med mina böcker och genast började de bläddra och läsa i dem. Ivrigt diskuterade de vilka böcker de skulle läsa och de var rätt upprörda över att de var tvungna att vänta några år med att läsa några av de läskigaste böckerna. Givetvis ville de läsa just de böckerna först!

Sedan var det dags att träffa 3:orna igen och arbeta med skrivprocessen. Här sitter de och läser mina inspirationskort.

Sista lektionen för dagen var en dubbellektion med 4-5:orna. Här började jag med att besvara alla de frågor som eleverna samlat på sig sedan dagen innan. Därefter berättade jag om skrivprocessen och eleverna fick skriva.

Läraren, Johan, frågade om jag hade lust att avsluta dagen med att läsa ett utdrag ur min bok Kimberlie - Äventyr på Nya Zeeland, något jag tyckte var mycket roligt. Johan började med att avsluta det kapitel de just hade läst. Men allra först demonstrerade han vikten av att lyckas skildra miljön med små enkla ord. Först sa han rakt och enkelt något i stil med: Hon såg framåt på vägen. Därefter läste han meningen i min bok, som sa samma sak, men med helt andra ord. När han hade läst meningen sa jag: "Oj, är det jag som har skrivit det där, det var ju jättebra!" För det var precis så jag kände!


Därefter läste jag nästa kapitel, som givetvis slutade väldigt spännande, som alla kapitel i mina böcker gör.


Av F:orna fick jag teckningar. Alla elever hade ritat av mina bokomslag, som de var mycket fascinerade av. Här ser du deras fina teckningar:

När jag såg den här teckningen tänkte jag på hieroglyferna i Faraos förbannelse och mayatecknen i Mayafolkets Hemlighet, men det hade inte barnet tänkt. För det här är tre olika böcker, där varje bild illustrerar ett kapitel och berättar den historia som jag har berättat om varje bok. Överst ser du boken På liv och död i andra världskrigets skugga. Andra boken är Giljotinen och den tredje boken är Tillbaka till Pompeji. Förstora gärna upp bilden och titta, för det här är riktiga mästerverk! 

Som jag skrev i början på blogginlägget tyckte F:orna väldigt mycket om min bok Svarta Döden och det var flera elever som hade gjort det bokomslaget. Visst är det likt det riktiga som du ser högre upp i det här inlägget.

Det här är ett mycket fint bokomslag till boken Tillbaka till Pompeji, där du ser vulkanen i bakgrunden. Men det kan också vara Jag är ingen häxa... Vad tror du? Klicka på länkarna och jämför barnens bilder med böckernas omslag.

Här är ett läskigt omslag till Svarta döden. Mycket fint!

Det här är omslaget till boken Kimberlie - Främlingar. I förgrunden ser du Kimberlie och bakom henne smyger en av främlingarna. Jättefint!

Här är omslaget till Jag är ingen häxa. Väldigt likt och mycket vackert!


Kan du förstå hur roligt jag tycker det är att träffa alla elever. Vilken lycka att få möjlighet att inspirera dem att läsa och skriva. Blir alltid lika glad när jag känner att jag får gensvar från dem. Blir extra glad när jag får sådana här fina teckningar. Hörde att även 1:orna och 2:orna hade ritat teckningar, men de fick jag inte innan jag reste. Kanske visar jag dem för dig en annan gång om lärarna kommer ihåg att skicka dem till mig.


Nu ser jag fram emot nästa föreläsning, som tar mig längre bort än jag någonsin har rest för att föreläsa, ända till Singapore. Där ska jag hämta ny inspiration och dela med mig av min skrivglädje till både lärare och elever. Om den föreläsningsresan får du läsa om i ett annat blogginlägg!


Kramisar Kim

Jag skulle bli mycket glad om du berättar vad du tycker om det du just har läst. Kika in på min hemsida www.kimselius.se om du vill veta mer om mig och mina böcker. Här kan du köpa mina böcker.