Dareios I var en fornpersisk storkung som regerade 522-486. Han blev den persiske riksbyggaren.
I sluttampen på min bok
Persiens Pärla. Nu går boken snart i tryck! Det här är en bok jag verkligen kommer att sakna! En av huvudpersonerna i boken är
Dareios I. Idag tänkte jag berätta lite mer om honom.
Dareios I var en fornpersisk storkung som regerade 522-486. Han blev den persiske riksbyggaren. Han fullbordade Nekokanalen för att främja handeln. Nekokanalen var Suezkanalens antika föregångare. Dareios I anlade nya städer. Ett myntväsen med riskmynt, Darik, kombinerades med ett skattesystem där uppbörden beräknades på avkastning istället för fasta belopp. Tack vare Dareios finansiella geni blev perserriket världens då ledande finansmakt.
Dareios I inrättade ett postsystem, sammanhållet av transportleder där över 100 vägstationer stod till förfogande. Han hämtade ett utbildningssystem från Egypten, som tillfördes den persiska administrationen. Han slutförde en restaurering av det judiska templet i Jerusalem, påbörjad av
Kyros II.
Dareios I anlade palatsen i Susa och Persepolis, båda hade en arkitektur skapad för en härskare. Du har möjlighet att se fragment från Persepolis på
Medelhavsmuseet i Stockholm.
Dareios som föddes 550 f.Kr. i de centralasiatiska områdena, kom att regera i trettiosex år. Han förklarade sig som son till Vishataspa (Hystaspes), Ariaramneslinjen i en släktkedja. Dareios ansåg sig som den rätte efterträdaren till Kyros II, eftersom Dareios farfar, Ariaramnes hade trängts undan av Kyros II far, Kambyses I. Enligt Dareios borde hans far, Vishtaspha, ha blivit kung.
Dareios lät uppföra en relief på en ryttare och häst och lät inrista:
"Dareios, Hystaspes son, har genom skickligheten hos denna häst och sin stallknekt Oibares vunnit kungaväldet hos perserna".
Detta gjorde han efter att skicklig ha vunnit kungaväldet på det här sättet:
Det var flera som ville ha tronen efter att den falske Smerdis hade avslöjats. Då bestämdes det att de som ville ha kungakronan skulle träffas vid soluppgången följande dag, stiga till häst och rida utanför staden. Den vars häst gnäggade först när de kom utanför staden, skulle bli kung över det persiska riket. Dareios hade en listig stallknekt, vars namn var Oibares.
Efter mötet sa Dareios till honom: "Oibares, vad det gäller kungamakten har vi bestämt som så, att vid soluppgången ska vi stiga till häst och den vars häst först gnäggar ska bli kung. Om du nu är riktigt slug, kanske du kan ordna så att det blir jag, och ingen annan, som får kungamakten."
Oibares svarade Dareios: "Om det bara beror på det, herre, om du ska bli kung eller inte, då kan du vara fullständigt lugn och vara vid gott mod, för då ska ingen annan än du bli kung. För jag vet hur jag ska göra."
Dareios blev nöjd över de orden och sa: "Om du har något sådant knep, är det bäst att använda det utan dröjsmål, för det är redan i morgon det gäller."
Oibares gjorde på följande sätt: Vid nattens inbrott tog han det sto, som Dareios hingst tyckte bäst om, förde det utanför staden och band det vid ett träd. Därefter tog han dit Dareios hingst och ledde hästen många varv runt stoet, medan han gick närmare och närmare stoet, tills hingsten till slut fick betäcka stoet.
Vid soluppgången nästa dag steg de sex männen till häst, såsom de hade kommit överens. När de nu red ut ur staden och kom till den plats, där stoet föregående natt hade stått, rusade Dareios häst fram till trädet och gnäggade. I samma stund kom en blixt ned från den klara himlen och en åskknall hördes. Dessa tecken, vilka liksom efter överenskommelse inträffade samtidigt, gav Dareios kungamakten. Genast kastade sig de andra männen av sina hästar och hyllade Dareios som kung.
Dareios dyrkade guden Ahura Mazda och införde zoroastrismen i persiska riket.
På grund av Dareios I:s administrationsreform kunde det stora riket hållas samman i två århundraden tills det föll offer för Alexander den stores erövringståg.
Du kan läsa mer om Dareios I på
Wikipedia och på
Nationalencyklopedien.
I ett tidigare inlägg har jag berättat om Kyros II som även han är en av huvudpersonerna i Persiens Pärla, givetvis tillsammans med Theo och Ramona! Du kan läsa inlägget om
Kyros II här.
Här kan du läsa fler
Intressanta Faktainlägg.
Läs mer om den historiska äventyrsboken
Persiens Pärla, den 18:e fristående boken om Theo och Ramona. Boken är baserad på riktig historisk fakta och har en gedigen faktadel om Persien.
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida
www.kimselius.se.
Jag med några av mina 23 böcker.
Foto Bertil Knoester.
Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här
Inlägg
