Ett mer privat socialt nätverk är Path

Är alltid sugen på att utforska nätet och hitta nya sociala medier. Där hittade jag Path, som är ett socialt nätverk för familj och nära vänner. Inlägget har jag hämtat från Telias sida.

Path – ett mer privat socialt nätverk

Path är inte som Facebook och inte heller som Twitter, inte på långa vägar. Jag är själv väldigt aktiv i båda ovannämda nätverk och var först tveksam till Path. Tanken var: Nej, inte ett nätverk till att följa och uppdatera. För mig är Twitter nätverket för personer jag kanske inte känner men som delar samma intressen. Facebook för mig är snäppet mer personligt men där finns verkligen alla som jag på något sätt har stött på under mitt liv. Inget ont om de båda.
Path är som en smart journal där man delar med sig av sitt liv till de allra närmaste, familj och de som betyder mest. Därför har också Path en gräns för antalet vänner man kan ha: 150 st. Siffran kommer från “Dunbar’s number” och enligt detta är 150 en teoretisk gräns för antalet sociala relationer en person kan ha under sitt liv.

Med Path kan man dela med sig av foton, videos, tankar, musik, platser, när man går och lägger sig och när man vaknar, som en smart journal helt enkelt. Vill man inte dela med sig av något så kan man självklart posta allt privat. Path kan även automatiskt posta ett inlägg när man anländer till en ny plats/stad eller dylikt. Appen är lik Instagram vad gäller funktionen med riktigt vackra fotofilter. Om ett inlägg delas på andra nätverk än Path får inlägget en unik URL-adress där webbgränssnittet är riktigt vackert, som här.

Om vill så finns alltså möjligheten att dela med sig av sina inlägg till även Facebook, Twitter, Tumblr och Foursquare. Men det allra bästa med Path, förutom dess briljanta idé, är gränsnsittet. Appen är oerhört vacker, smidig och smart. Jag blev mäkta övertygad att börja använda Path efter att ha läst alla fördelar med Path.

Path är helt gratis och finns för Android och iPhone/iPad.


Ja, då vet du, och jag, lite mer om Path! Blev du sugen på att testa?

Är du med i något socialt nätverk som du vill tipsa om? Skriv gärna i kommentarsfältet eller mejla Kim M Kimselius.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Jag med några av mina 26 böcker. 
Foto Bertil Knoester.

Intervju med Kim M Kimselius om hur man som författare kan använda Sociala Medier

Har tidigare berättat om en intervju som journalisten Johan Dahlberg har gjort med mig. Den här gången har han pratat med mig om Sociala Medier och hur man som författare kan använda sig av dem.

Intervju: Författaren Kim M. Kimselius använder sociala medier

 
Kim M. Kimselius, författaren bakom den historiska äventyrsserien om Theo och Ramona, ger ut sina böcker på eget förlag. Hon är en flitig användare av sociala medier för att marknadsföra sig själv och sina verk.

Du är en flitig användare av sociala medier. Vilka kanaler går det att hitta dig på?
Jag finns på de flesta sociala medier: Facebook, Twitter, Google+, LinkedIn, Boktipset, Goodread, etc. Det som jag har haft mest nytta av är Facebook och Twitter än så länge, i kombination med min blogg och hemsida www.kimselius.se.


Är det viktigt att även ha en blogg, eller räcker det med till exempel Facebook?
Bloggen är ett sätt att nå ut till folk som ännu inte har hittat till mina böcker. Hemsidan finns för de som vill ha mer information om mig, mina böcker, mina föreläsningar, kontaktadress etc. Det räcker absolut inte att bara vara aktiv på Facebook. Många av de som jag kommer i kontakt med, till exempel lärare, har inte facebook.


Hur mycket jobb krävs det för att vara framgångsrik på sociala medier?
Minst två timmar om dagen lägger jag på nätet. Jag bloggar, lägger ut länkar på Facebook och Twitter och G+. Besvarar frågor och kommenterar andras inlägg på de sociala medier där jag finns.
Dessutom har jag flera sidor på facebook där jag berättar om mer specifika saker: jag lägger ut skrivtips på sidan Att srkiva med glädje, jag berättar om Mayafolket och lägger ut bilder från min Mexikoresa på sidan Mayafolkets Hemlighet. Dessutom har jag två sidor om andra världskriget: På liv och död i andra världskrigets skugga och På flykt från andra världskrigets fasa. Här delar jag med mig av fakta. Dessutom finns det sidan Kimselius Böcker. Där jag håller kontakt med mina fans/läsare. Mycket jobb med andra ord…

Kim M. Kimselius har gett ut en rad fiktiva böcker med historiskt tema, till exempel Mayafolkets Hemlighet.

Använder du främst sociala medier för att du tycker att det är kul eller som ett jobbverktyg för att marknadsföra dina böcker?
Att jag halkade in på sociala medier var för att en av mina vänner fanns på Facebook och berättade att det fanns en fanklubb om mig där. Därför gick jag med, och jag blev förvånad över hur många vänförfrågningar som låg och väntade på mig.

När jag ändå var igång tog jag ett konto på twitter också. Därefter gick jag en kurs med Joakim Jardenberg på bokmässan i Göteborg och startade min blogg och blev nyfiken på vad sociala medier var. Nu finns jag på de flesta sociala medier, både som ett led i marknadsföringen av mina böcker, men också för att det är kul att lära känna likasinnade, diskutera böcker och få nya vänner!


Följer dina läsare främst dig som person eller dig som författare?
Det vet jag faktiskt inte, har aldrig frågat dem. Många av dem som jag har som vänner på Facebook har jag träffat personligen, andra blir vän med mig efter att ha läst mina böcker. Jag tror att många tycker det är roligt att få följa en författares vardag, för det blir ju lite så när man är vän på Facebook. De som följer mig på Twitter är mest mediamänniskor, författare, lärare, bibliotekarier och andra inom branschen.
Tack Kim!

Tack Johan för ett mycket trevligt inlägg!

Kramisar Kim !


Vad roligt att du läser min blogg. Välkommen tillbaka! 

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Är du nyfiken på mina böcker finns de att köpa här 

Bilden ovan: Jag med några av mina 23 böcker. Foto Bertil Knoester.

Google+ förändrar den sociala världen

När jag just börjar känna mig hemma och bekväm med Facebook, twitter och bloggen, kommer det nya sociala nätverk. Idag tänkte jag berätta om Google+.

Google gav världen något som den inte behövde när de startade det sociala nätverket Google+. Redan tidigare fanns det många olika sociala nätverk att hålla reda på, att uppdatera och besöka. Det är då svårt att förklara hur det här sociala nätverket, Google+, som ingen verkade vilja ha, under december månad 2011 ökade med 55% och nu har fler än 62 miljoner användare.

Det här visar att man inte alltid ska lyssna på vad marknaden säger. Alla marknadsundersökningar Google gjorde visade nämligen på att folk inte ville ha ännu ett socialt nätverk. Men det spelade ingen roll. Google+ startade ändå.

Kanske du nu tänker: "62 miljoner användare, det är ingenting. Facebook har mer än 1 miljard användare. Hur kan ett socialt nätverk som bara har 62 miljoner användare ha någon större påverkan på hur människor använder internet?"

Men saken är den att Google+ inte är ute efter att vara det största sociala nätverket i världen. De försöker bli det enklaste och mest integrerade sociala nätverket i världen.

Google+ behöver inte vara det största och bästa sociala nätverket för att  ändra på hur användarna använder nätet. Titta bara på vad Google har byggt upp under de senaste åren:

De gjorde Android till ett extremt populärt mobil operativsystem.
De har på senare år startat Google TV och Google Music.
De har tagit en STOR del av marknadsandelen på sökmotorer.
De har byggt upp en ledande plattform för kartor som även Apple använder för sin iPhone.
De har sitt eget Gmail, som har fler än 200 miljoner användare.

Detta är ändå inte allt som Google har gjort. Men när man ser på alla dessa mycket imponerande saker, är det lätt att se att det saknas något. Innan Google+ hade Google ingen riktigt bra väg att lätt förena alla sina tjänster.

Som du nu kanske förstår behöver Google+ inte miljarder användare, de behöver bara tillräckligt många för att lättare kunna förena alla sina Google produkter.

Vill du  bli min vän på Google+ eller bara läsa mer om Google+ klickar du här.


Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se

Utan mina vänner... och Sociala Medier

Utan mina vänner hade jag aldrig varit där jag är idag. De har stöttat mig, kommit med goda råd och puffat mig i rätt riktning, även om jag just då kanske inte har förstått det.

Som det här med Sociala medier. Åh vad jag kämpade emot. Jag var envis som en åsna och ville verkligen inte finnas ute på nätet. Mycket på grund av att jag faktiskt inte är så där värst social, ja det är sant. Bara namnet SOCIALA medier skrämde mig. Men de fick mig att gå med på Facebook, två ivrigt tjatande vänner, Kristina och Tina. En av dem sa "Men Kim det finns en fanklubb på Facebook om dig, du måste gå med för att se vad de skriver om dig!"

Den andra sa: "Twitter är perfekt för dig, en liten miniblogg där du kan skriva vad du tänker och känner!" 140 tecken är för kort för mig, svarade jag och slog ifrån mig hennes ord. Fortfarande tycker jag att 140 tecken på Twitter är för kort, men jag finns både där och på Facebook. Och jag tycker det är roligt! På Facebook har jag idag 2.597 vänner. Jättekul. På Twitter har jag 391 som följer mig, vilket inte är jättemycket men betydligt fler än de två som följde mig från början.

Bloggen startade jag efter att ha gått kurs i Sociala Medier och läraren Joakim Jardenberg sagt "kan min mamma kan ni" om att starta en blogg. Samma kväll startade jag min blogg. Igår låg min blogg på 8:e plats av  26.894 bokbloggar, hittills har 107.758 läst vad jag skrivit och månadens besökare på min blogg är 9.436 personer. Bloggvärdet är 109.549 kronor. WOW!

(Nu finns jag på många fler sociala medier, LinkedIn, Google+ och några till.)

Till mina vänner räknar jag även alla de som följer mig på Twitter, Facebook och här på min blogg. Tack alla för era uppmuntrande kommentarer och snälla ord om mitt skrivande, mina böcker, mitt bloggande och framförallt, tack för att ni tar er tid att skriva till mig!

Många skriver att jag är en inspiration, de orden värmer. Men du ska också veta att det är du och dina kommentarer som inspirerar mig att skriva här på bloggen, att anstränga mig att hitta något vettigt att skriva varje dag, att dela med mig av mina kunskaper, av mina resor, av mina ord.

Tack alla kära vänner för att ni finns, inspirerar, stöttar och tror på mig. Utan alla mina vänner skulle livet vara betydligt mindre innehållsrikt.

Många kramisar från Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se

Böckernas Youtube = Scribd

Scribd.com är för text vad Youtube är för rörliga bilder. Scribd är en fildelarsida för textdokument. Sidan sägs ha omkring 50 miljoner läsare per månad. Dagligen laddas cirka 50.000 dokument upp på sidan.

En nedladdad textfil från Scribd kan läsas på skärmen eller på en e-boksläsare från Kindle.Du kan även läsa texter från Scribd på din mobil.

Scribd jobbar för att inte copyrightskyddat material ska hamna på sidan. Ändå gör det så ibland och både Ken Follet och J.K Rowling har kritiserat sidan eftersom deras böcker funnits tillgängliga för nedladdning på sidan.

När president Obama kampanjade för presidentämbetet använde han Scribd-sidan för att sprida sitt kampanjmaterial. Och det lyckades han ju bra med!

Idén till Scribd kom från Trip Adler på Harvard när han talade med sin far, John R. Adler, om hur svårt det var att publicera akademiska dokument. I samarbete med Jared Friedman och Tikhon Bernstam startade Trip Adler Scribd som lanserades i mars 2007 och genast fick många besökare. 2008 rankades sajten som en av de bästa på Top 20-listan för sociala medier.

Läs mer om Scribd här.

Är inte riktigt säker på hur vi i Sverige kan använda oss av den här sajten, men vem vet, kanske någon av mina läsare känner: "Just precis vad jag har letat efter."

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se

1800-talets Facebook

Tänk att redan på 1800-talet fanns Facebook, fast då i en annan variant, eftersom det då inte fanns datorer. Men sociala nätverk hade de.

Under senare delen av 1800-talet fanns det något som hette cartomani.

Då kom billiga massframställda bilder, vilket gjorde att fotoförsedda visitkort blev mycket populära.

Det stora genombrottet kom när Parisfotografen André Adolphe Eugène Disdéri 1854 patenterade ett effektivt framställningssätt för porträttbilder, vilket gick ut på att få åtta rutor på varje plåt istället för en enda.

Fotografierna monterades på små kartongkort som togs med när personerna gick på visit. Men det fanns också andra sätt att sprida korten: korten delades ut till släkt och vänner och visitkort med bilder på kändisar fanns till salu.

Hos nästan varje familj låg ett visitkortsalbum, där ägaren stolt kunde visa upp sitt sociala nätverk, ungefär som vårt Facebook.

Här kan du läsa fler faktainlägg.

Hoppas du tyckte om det här inlägget. Jag älskar att lära mig nya saker. Dessutom älskar jag historia och att förmedla den till andra, som du säkert har märkt!

Kramisar Kim