Om du tillhör de som har blivit utsatt för våldtäkt eller sexuella övergrepp ska du veta att det är ALDRIG ditt eget fel! Det finns hjälp att få och jag tycker att du ska ta den hjälpen. Här nedan kan du läsa om vart du ska vända dig och hur du ser tecken på om någon
- Sexuellt tvång. När någon tvingar dig till en sexuell handling som
inte är våldtäkt, till exempel om någon tvingar dig att onanera.
- Sexuellt ofredande. Är till exempel när någon tar på ditt könsorgan
eller bröst i ett sexuellt syfte. Det kan även vara om någon blottar sig
eller säger något sexuellt som känns kränkande.
- Sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning. Är när någon
utnyttjar en person som befinner sig i underläge. Till exempel en lärare
som utnyttjar en elev.
- Sexuellt utnyttjande av barn och sexuellt övergrepp mot barn. Är sexuella handlingar med personer under 15 år som inte faller in under våldtäkt.
-
Förövaren
En vanlig missuppfattning är att de flesta våldtäkter begås av okända
gärningsmän utomhus på en mörk parkväg. I själva verket sker de flesta
anmälda våldtäkter hemma hos förövaren eller hemma hos den som utsätts
för övergreppet. Övergrepp kan ske i både hetero- och homorelationer och
förövaren kan vara man eller kvinna.
Förövaren är oftast någon du känner eller känner igen, som till
exempel en bekant, en partner eller en kompis. Det kanske är någon du
har svårt att se som förövare vilket gör det svårare att definiera det
du varit med om som en våldtäkt.
Det spelar ingen roll om förövaren är en främling, en bekant, en
partner eller någon du går hem med efter en utekväll. En våldtäkt är
aldrig ditt fel.
- Att vara ihop med någon betyder inte att man måste ha sex.
- Att gå hem med någon betyder inte att man måste ha sex.
- Att ha urringade kläder eller en kort kjol på sig betyder inte att man måste ha sex.
Oavsett omständigheter ligger ansvaret för en våldtäkt endast hos
gärningsmannen. Det gäller även om du kanske ville ha sex från början,
men ångrade dig. Eller om du har haft sex med personen tidigare. Det
gäller även om du inte skrek eller gjorde fysiskt motstånd under
samlaget.
Gärningsmannen vet oftast med sig att han eller hon gör fel, men kan
få det att verka som om han eller hon inte alls förstår att någon far
illa. Väldigt ofta har förövaren planerat att genomföra samlaget även om
han eller hon får ett nej. Ofta handlar våldtäkten om att förövaren
vill visa sin makt, inte att han eller hon har svårt att behärska sin
sexuella lust.
Reaktioner efter en våldtäkt
Att bli våldtagen innebär nästan alltid ett stort trauma. En vanlig
reaktion är att man söker en förklaring, ofta hos sig själv. Du kanske
känner skuldkänslor och tycker att det var ditt fel eller att du kunde
ha handlat annorlunda.
Hur man reagerar efter en våldtäkt skiljer sig från person till person. Vanliga reaktioner är:
- skuld- och skamkänslor
- overklighetskänslor
- nedstämdhet
- humörsvängningar
- ångest, oro och stress
- sömnproblem och mardrömmar
- "flashbacks" (påträngande minnen av det inträffade)
- att man vill undvika allt som påminner om händelsen
- fysiska reaktioner, som till exempel dålig aptit, migrän och sexuella problem.
Ibland kan du uppleva känslor och reaktioner som du inte känner igen
hos dig själv. Det kan kännas som att man håller på att bli tokig. Men
det kan vara bra att tillåta sig själv att ta plats och ställa krav. Det
tar tid att återhämta sig efter ett övergrepp. Du får må dåligt. Du har
varit med om något mycket påfrestande och det är inte konstigt att visa
att du mår dåligt. Genom att acceptera dina känslor har du goda
förutsättningar att bearbeta dem och gå vidare.
Sök hjälp
Kontakta så snart som möjligt
polis eller
Akutmottagningen för våldtagna kvinnor på Södersjukhuset.
Oavsett vem du först uppsöker kommer de att hjälpa dig vidare i
processen. Ta med dig någon du känner förtroende för om det är möjligt.
Mot bakgrund av vad du har varit med om kan det vara jobbigt att sköta
alla kontakter med polis och sjukhus på egen hand. Det är också till
hjälp för dig om någon mer än du själv vet vad som har hänt så du kan få
stöd att minnas.
Män som har blivit utsatta för våldtäkt kan vända sig till
Södersjukhusets akutmottagning
för att få hjälp. Där får du göra en rättsmedicinsk undersökning med
provtagning för bland annat hiv och gulsot. Du erbjuds också samtal med
en kurator.
På sjukhuset
På akutmottagningen för våldtagna kvinnor på Södersjukhuset har
personalen stor erfarenhet av att möta kvinnor som har blivit utsatta
för sexuella övergrepp. De kommer att ge dig ett varmt och vänligt
bemötande och inte ifrågasätta dig eller tvinga dig till någonting. Du
får den vård du behöver och undersöks för att se om våldtäkten har lett
till könssjukdomar, graviditet eller skador. Om du vill får du träffa en
kurator eller psykoterapeut.
Mottagningen är bemannad dygnet runt. Du kan antingen söka dig dit
direkt eller så kan den mottagning du vänt dig till hänvisa dig dit.
Det är en stor fördel att kontakta sjukvården så snart som möjligt
efter ett övergrepp, helst inom 72 timmar. Bevis kan lättare säkras ju
kortare tid som passerat. På sjukhuset fotograferas dina skador och man
letar upp spår från till exempel sädesvätska, blod, saliv och hårstrån.
FRIVILLIGT
Du behöver inte undersökas om du inte vill men gör du det ökar
chansen att identifiera förövaren om denne är okänd. Det är också ett
sätt att säkra bevisen inför en rättegång. Det är inte alltid som
gynekologisk undersökning behövs. Ofta kan exempelvis blåmärken vara de
viktigaste bevisen på att du blivit tvingad med våld. Du kan välja vilka
undersökningar du vill delta i.
Det finns inte något krav på att du måste anmäla våldtäkten, när du
söker vård på sjukhuset. Men om du vill anmäla kan personalen hjälpa dig
att få kontakt med polisen.
SEKRETESS
Personalen på sjukhuset har sekretess och bara behörig personal har
tillgång till uppgifter om dig. Det finns dock undantag. I vissa fall
har polis och socialtjänst rätt att begära ut uppgifter om dig.
Hos polisen
När du bestämt dig för att göra en polisanmälan får du berätta om
det som har hänt. I samtalet med polisen har du också rätt till en egen
jurist, ett så kallat målsägandebiträde. Ditt målsägandebiträde kommer
att följa dig genom utredningen och försvara dina intressen. Om du inte
blir erbjuden ett målsägandebiträde så kan du ansöka om ett hos polisen.
Om du inte redan varit på sjukhuset kommer du att erbjudas läkarvård.
Därefter startar förundersökningen, den så kallade polisutredningen.
Det gör inget om du inte kommer ihåg allt. Det är en vanlig reaktion att
inte komma ihåg exakt vad som hänt vid en traumatisk upplevelse, och du
har möjlighet att komplettera din redogörelse vid ett senare tillfälle.
Polisens förundersökning dokumenteras. Åklagaren bedömer materialet
och beslutar om åtal ska väckas. Ibland läggs förundersökningen ned.
Orsaken kan vara att ett brott inte går att styrka eller att
gärningsmannen inte är identifierad. Det behöver inte betyda att du inte
är trodd. Skulle ytterligare information komma fram kan
förundersökningen återupptas.
Det är aldrig för sent att bearbeta sexuella övergrepp
Även om du försöker att förtränga det som hänt kommer din kropp ihåg
det. Kom ihåg att det aldrig är för sent att be om hjälp till att börja
bearbeta det som hänt. Det spelar ingen roll att det gått flera år sedan
våldtäkten.
Det är inte för sent att anmäla en våldtäkt som inträffat för flera år sedan. Preskriptionstiden för en våldtäkt är tio år.
Oavsett om du anmäler eller inte är det bra att prata med någon, till exempel en
psykolog eller kurator,
som lyssnar på dig och kan möta dina känslor. Det påskyndar din egen
läkningsprocess. Om det inte känns rätt med den första terapeuten så kan
du byta, och välja en annan.
Ibland kan det också kännas skönt att få träffa andra som har varit
med om samma sak. Du kan få kontakt med andra kvinnor som har haft
liknande upplevelser via kvinnohus och kvinnojourer.
Stöd i din kommun
Du kan även få stöd och hjälp genom socialtjänsten i din kommun. Det
kan handla om stödsamtal, praktisk hjälp och ibland även ekonomisk
hjälp. Många kommuner erbjuder även skyddat boende till kvinnor som
utsätts för våld eller hot. Läs om vad som gäller i
din kommun.
Efter våldtäkten/övergreppet
GYNEKOLOGISK UNDERSÖKNING
Många kvinnor som har utsatts för en våldtäkt tycker att det är
obehagligt att göra en gynekologisk undersökning, även en lång tid efter
övergreppet. Om du känner så kan det hjälpa att prata med personalen
innan, och be dem att göra undersökningen i lugn takt och alltid berätta
för dig vad de håller på med. Du behöver inte förklara varför du tycker
att undersökningen är jobbig om du inte vill.
SEXLIVET
Efter en våldtäkt kan det kännas svårt att hitta tillbaka till ett
fungerande sexliv. Det är då extra viktigt att du endast har sex på dina
villkor. Låt det ta sin tid. Du kan behöva börja från början med en
partner, och komma överens om att bara kramas och smekas till en början.
Kanske kan ni komma överens om att bara ha sex på ditt initiativ så att
du aldrig har sex för någon annans skull eller för relationens skull.
Det är du som bestämmer över din kropp. Gör bara det som du tycker känns
bra.
Råd till anhörig
Den som är närstående till en person som utsatts för våldtäkt
påverkas ofta väldigt starkt av händelsen. Reaktionerna kan se olika ut.
Många känner ilska och vrede, medan andra helst inte vill tänka på
övergreppet och tycker att det är jobbigt att prata om det. Men för den
som har blivit utsatt är det viktigt att få sätta ord på det som har
hänt och här har du som närstående en viktig roll.
Ge personen utrymme att bearbeta det som har hänt. Lyssna och visa
att du finns där och att du bryr dig. Om du är osäker på din roll kan
det vara bra att fråga personen som blivit utsatt om hur han eller hon
vill bli hjälpt och stöttad. Överbeskydda inte utan låt personen pröva
på att klara sig själv ute, men var också beredd att vara nära när det
behövs.
En person som utsatts för övergrepp har ofta lätt för att
skuldbelägga sig själv. Undvik därför att ge kommentarer som kan
förstärka skuldkänslan, till exempel genom att säga att det är dumt att
dricka alkohol eller att vara klädd på ett visst sätt. Var i stället
tydlig med att du tror på din närstående och att våldtäkten inte var
hans eller hennes fel.
Även anhöriga kan behöva stöd. Det kan du få från en
stödorganisation. De kan ge dig information och hjälpa dig att få
kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har fått
kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar
för din anhöriges vård.
Informationen är hämtad från
Vårdguiden Stockholms län.
Det här är ett viktigt ämne och jag kände att jag ville dela med mig av den information jag har.
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Välkommen tillbaka!
Boken får fyra stjärnor av fem möjliga.
Inlägg
