Det är ingen hejd på orden

Det är ingen hejd på orden

I april 2015 invigdes Petits äventyr på Kalmar slott. En upplevelseberättelse som jag hade skrivit på uppdrag av Kalmar slott. Tanken var att jag skulle skriva en kapitelbok för barn utifrån det äventyret.

Från invigningen av Petits äventyr på Kalmar Slott. Här får man lyssna på berättelsen om Petit och Rödben och får ledtrådar till vart man ska ta vägen efter den här stationen.

Så dog min älskade hund Pluto, strax därefter min pappa, sedan min svåger och därefter min svägerska och som sista droppen dog min hund Tickie. Jag var på väg att gå in i den berömda väggen...

Den påbörjade berättelsen blev liggande fram tills nu... Det är nämligen så att jag gör en bok tillsammans med Korpadalsskolans elever. En av lärarna illustrerar den boken och jag förälskade mig i hennes figurer, du ser första bilden på Rödben och Petit överst i blogginlägget.

Med ens fanns inspirationen där igen. Jag plockade upp den gamla berättelsen, bearbetade den och skickade till Sofie Andersson som ska illustrera boken. Sedan kände jag att jag ville skriva mer... Nu håller jag på att skriva ytterligare en bok om Petit och Rödben.

Egentligen började det inte med Sofie, utan när Kiara var försvunnen och jag fick hjälp av ett medium att hitta henne. När jag frågade hur mycket hon ville ha betalt svarade hon att jag redan hade gett henne betalning. Jag blev lite oförstående. Då berättade hon att hon hade varit på Kalmar slott tillsammans med sitt barnbarn. Där hade de upplevt Petits och Rödbens äventyr och barnbarnet hade blivit helt galen i berättelsen. Hon undrade om det fanns några böcker att köpa om Petit och Rödben. Där började tanken gro, men sedan kom Kiara tillbaka, Kotten kom in i våra liv, Tudor dog och tanken föll i glömska, tills nu.

Med ens har jag två nya böcker klara, nåja, den andra boken är inte riktigt färdig än, men innan veckans slut ska den vara färdigskriven och skickad till korrekturläsaren. Jag hoppas att de här böckerna ska bli lika älskade som upplevelseäventyret på Kalmar slott. Jag skriver på! Det här blir min 53:e och 54:e bok. Jippi!

Jag är oändligt tacksam över gåvan jag har fått, att orden bara flödar och berättelsen kommer till som av sig själv.


Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare

Copyright Kim M. Kimselius

Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.

 
 

Bästa julklappen

Bästa julklappen

Den bästa julklappen för mig just nu är att jag har fått hem Kiara från veterinären och att hon är i stort sett helt återställd. 

Kiara hemma i sin soffa

Det började i måndags med att Kiara verkade ha ont i nacken. Vi åkte till veterinären som konstaterade att hon hade sträckt en muskel. Skönt! Jag var rädd att det var hjärnhinneinflammation, eftersom hon gick som om hon vandrade på is.

På tisdagen mådde hon jättebra. Men på onsdagen blev Kiara  jättedålig, med hög feber, trots att hon gick på medicin på grund av nackont. 

Kiara hos veterinären

Jag satt hela onsdagskvällen till 23.00 hos distriktsveterinären i Karlskrona med henne, där veterinären gick igenom hela henne och tog massor av blodprov. Det enda han såg då var benbitar i magen, som han inte tyckte kunde ge upphov till feber. Vi åkte hem och jag sov knappt något, tempade henne under natten och hon blev hela tiden sämre. På torsdags morgon stoppade jag in henne i bilen och körde direkt till distriktsveterinären och var där strax innan de öppnade. De tog in henne direkt. Efteråt, när jag hämtade Kiara, sa veterinären att han trodde han skulle bli tvungen att operera henne direkt när han såg henne komma in, eftersom hon var så dålig. Jag trodde att jag aldrig mer skulle få se min hund levande. Kanske kom oron från att vi för två år sedan miste vår hund Tickie just den 21 december. Den hund som Kiara "ersatt".

Jag åkte hem och försökte jobba, men det gick inte, så jag gjorde julgodis och julskinka istället. Det blir ändå ingen riktig jul i det här huset i år, med oro över Kiara, och vår katt Grynet som dog i tisdags. Vi började julen redan i fredags genom att äta skinkan till frukost och lunch. Vi firade att flocken var samlad, även om en flockmedlem saknades.

Kiara åt inte på två dagar, så du kan tänka dig min glädje när hon åt frukost klockan 5 på fredags morgonen och sedan gjorde ifrån sig och benbitar kom ut i avföringen.
 

Jag och Kiara. Äntligen mår hon bättre!

Nu är hon i stort sett tillbaka till det normala. Det är bara i ögonen jag ser att något är fel, dessutom har hon fortfarande ont i nacken och jag har satt upp vattenskål och matskål på en pall så hon slipper böja sig.

Det är skönt att ha hittat en veterinär som har jour dygnet om, nu slipper vi åka till Kalmar mitt i natten på hala vägar om det skulle bli kris. Onsdag/torsdag blev det 30 mil för mig i bilen... Nu har jag varit ute i hundgården och rensat bort de sista märgbenen, medan Kiara hela tiden försökte plocka upp benen ur påsen.

Bästa vännerna, Kiara och Tudor.

Inte har det blivit så mycket skrivit de här dagarna, jag har inte kunnat samla tankarna. Bara tänkt på Kiara och Grynet. 

Hoppas du har en fin dan före dan och inte köper alltför många julklappar utan tänker på att julen är glädjens tid, då vi ska tänka på våra nära och kära.

Tudor och Kiara, äntligen tillsammans igen.

God Jul!

Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare

Copyright Kim M. Kimselius

Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?

Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?

Vad roligt att du läser min blogg.  Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget.  Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.