Sömnlös i Eringsboda
Har du sett filmen sömnlös i Seattle? En film jag kan se om och om igen. Kom att tänka på den inatt när vår hane ylade efter löptikarna. Men egentligen är det inte hans fel att jag var sömnlös, det är tack vare honom jag vaknade. Sedan lät jag mig uppslukas av orden.
Just nu har jag många projekt på gång. Ett mycket spännande, något jag aldrig tidigare har gjort och som verkligen har gripit tag i mig. Det har varit svårt att veta i vilken ända jag skulle börja och vad den röda tråden skulle vara. Inatt kom den röda tråden.
Jag smög upp för att tysta Tudor, efter det var gjort grep jag tag i första bästa papper som var manus till Häxjakten som jag skriver in i datorn, eftersom den bara är skriven på skrivmaskin tidigare. På baksidan av manusbladet skrev jag text. Sedan trodde jag att jag hade skrivit av mig. Men istället hade jag satt igång något.
Efter ett tag smög jag upp igen, ville ju inte väcka maken om han trots ylandet sov. Den här gången gick jag in på toaletten och skrev rakt över makens korsord, nöden har ingen lag sägs det ju... Få se vad han tycker om det.
Nåväl till slut kröp jag i säng, i tro att orden tagit slut, men icke. Jag slet upp almanackan, som jag även använder som dagbok att skriva ned vad som hänt under dagen. I mörkret letade jag fram sista sidan och skrev, utan att tända ljuset. Ska bli spännande att se om jag kan läsa det.
Till slut låg jag där för att sova, med orden tumlande omkring mig och såg den röda tråden vindla sig runt i vårt hus, som en verklig röd tråd av garn.
Nu är alla fyra hundarna rastade i omgångar.
Mormor Ulla, Kiara och Kiaras mamma Smilla. Tudor for iväg på sin ensamma promenad att jag inte fick en chans att fotografera honom.
Strax ska jag ge mig ut på upptäcktsfärd i huset för att samla på mig de ord jag fått ur mig i natt. Undrar om de verkar lika bra i dagsljus som i nattens mörker.
Lovar berätta om mitt hemliga projekt så fort jag har fått det godkänt.
Ha en fin fredag!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske
vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna
gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Visar inlägg med etikett Röda tråden. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Röda tråden. Visa alla inlägg
fredag 16 mars 2018
fredag 5 april 2013
Skrivprocess: Hur man bygger upp en bok. "Benet" klart till Persiens Pärla
Mina fingrar har dansat fram i en ivrig dans över tangenterna under de senaste månaderna och idag skrev jag de sista orden på "benet" till Persiens Pärla. Detta är 18:e fristående historiska äventyrsboken om Theo och Ramona. Det har varit otroligt fascinerande att läsa fakta och att försvinna bort i fantasien. Älskade sagoboken Tusen och En natt när jag var liten.
Den här boken handlar om konungarnas kung Kyros II, som byggde upp det stora persiska riket. Men även kung Dareios I är med i handlingen. Två kungar som jag kände har betytt mycket för Persiens historia.
Nu kanske du undrar vad "benet" är för något. Jo, det är så att när jag arbetar fram en bok läser jag först massor av historisk fakta. Det tar ett tag innan jag vet VEM jag ska skriva om, i just den historiska tidsperiod jag har valt. När jag väl har bestämt mig, som t.ex. i den här boken Kyros II och Dareios I, då läser jag fler böcker om bara de personerna, för att få en så sann bild som möjligt.
Under tiden jag läser bygger jag upp boken med hjälp av Gula Lappar. Där skriver jag olika historiska händelser jag vill ha med, men även de ord som ska läggas in i faktadelen i slutet av boken.
När sedan alla böckerna är lästa, alla lapparna är klara då sorterar jag dem och börjar arbeta med dem. I ett skede av det här arbetet såg det ut så här på min arbetsplats:
I det här läget har jag redan betat av en hel del lappar och det här är de som återstår. Allteftersom jag skriver tar jag bort lapparna, en efter en och det blir allt renare på arbetsytan runt datorn. Idag tog jag alltså bort den sista lappen och skrev det sista ordet i "benet".
"Benet" på berättelsen bygger jag upp med de gula lapparna och det är alltså själva bashistorien, det är då jag vräker ur mig berättelsen som jag har gått och bearbetat i mitt huvud under en längre tid.
I det här läget tänker jag inte på stavning och grammatik, jag bara skriver.
Nu ska berättelsen få vila några dagar innan jag plockar fram den och "lägger kött på benet". Det innebär att jag infogar mer miljöskildringar, kläder, etc. Jag kontrollerar även röda tråden, att berättelsen hänger ihop. När jag är klar med mitt arbete, då "bryter jag om" boken. Det innebär att jag gör helt färdiga boksidor av texten. Därefter skickar boken på korrekturläsning hos mina lektörer.
Tro nu inte att jag sitter och rullar tummarna och väntar på att få tillbaka manuset. Nej då, jag har många böcker på gång samtidigt och så fort jag har fått ur mig Persiens Pärla tar jag itu med någon annan av alla de påbörjade böcker som finns i min dator.
Med andra ord kommer det många fler Kimselius-böcker! Bland annat kommer spökboken Spöket på Stora Mossen ut under våren, det har du väl inte missat?
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Välkommen tillbaka!
Läs mer om Persiens Pärla.
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Jag med några av mina 23 böcker.
Foto Bertil Knoester.
Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här
Den här boken handlar om konungarnas kung Kyros II, som byggde upp det stora persiska riket. Men även kung Dareios I är med i handlingen. Två kungar som jag kände har betytt mycket för Persiens historia.
Nu kanske du undrar vad "benet" är för något. Jo, det är så att när jag arbetar fram en bok läser jag först massor av historisk fakta. Det tar ett tag innan jag vet VEM jag ska skriva om, i just den historiska tidsperiod jag har valt. När jag väl har bestämt mig, som t.ex. i den här boken Kyros II och Dareios I, då läser jag fler böcker om bara de personerna, för att få en så sann bild som möjligt.
Under tiden jag läser bygger jag upp boken med hjälp av Gula Lappar. Där skriver jag olika historiska händelser jag vill ha med, men även de ord som ska läggas in i faktadelen i slutet av boken.
När sedan alla böckerna är lästa, alla lapparna är klara då sorterar jag dem och börjar arbeta med dem. I ett skede av det här arbetet såg det ut så här på min arbetsplats:
I det här läget har jag redan betat av en hel del lappar och det här är de som återstår. Allteftersom jag skriver tar jag bort lapparna, en efter en och det blir allt renare på arbetsytan runt datorn. Idag tog jag alltså bort den sista lappen och skrev det sista ordet i "benet".
"Benet" på berättelsen bygger jag upp med de gula lapparna och det är alltså själva bashistorien, det är då jag vräker ur mig berättelsen som jag har gått och bearbetat i mitt huvud under en längre tid.
I det här läget tänker jag inte på stavning och grammatik, jag bara skriver.
Nu ska berättelsen få vila några dagar innan jag plockar fram den och "lägger kött på benet". Det innebär att jag infogar mer miljöskildringar, kläder, etc. Jag kontrollerar även röda tråden, att berättelsen hänger ihop. När jag är klar med mitt arbete, då "bryter jag om" boken. Det innebär att jag gör helt färdiga boksidor av texten. Därefter skickar boken på korrekturläsning hos mina lektörer.
Tro nu inte att jag sitter och rullar tummarna och väntar på att få tillbaka manuset. Nej då, jag har många böcker på gång samtidigt och så fort jag har fått ur mig Persiens Pärla tar jag itu med någon annan av alla de påbörjade böcker som finns i min dator.
Med andra ord kommer det många fler Kimselius-böcker! Bland annat kommer spökboken Spöket på Stora Mossen ut under våren, det har du väl inte missat?
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Välkommen tillbaka!
Läs mer om Persiens Pärla.
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Jag med några av mina 23 böcker.
Foto Bertil Knoester.
Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här
måndag 25 mars 2013
Skrivprocess: Röda tråden
Det talas mycket om Röda Tråden när det gäller berättandet. Vad är då den röda tråden? Jo, det är det som binder samman hela berättelsen från första till sista sidan.
Berättelsen ska löpa på en tänkt röd tråd, som för handlingen framåt. Om man tappar sammanhanget i berättelsen kallas det för att man har tappat tråden.
Kanske kommer talesättet från kung Theseus i den grekiska mytologin. Han räddade sig ut ur Minotaurus labyrint genom att följa en röd tråd, som han hade lagt ut när han gick in i labyrinten. (En mycket spännande berättelse, som jag rekommenderar dig att läsa!) Eller så är det helt enkelt bara ett talesätt!
Just nu ser jag min berättelse om Persiens Pärla som ett spindelnät. Jag har byggt upp berättelsen med gula lappar, som sitter klistrade på datorn, bildskärmen, på skrivbordet...
I mitt huvud är dessa gula lappar placerade i ett spindelnät. Hela historien finns uppbyggd där, jag ser händelserna fastklistrade på olika ställen på nätet. Allteftersom jag plockar upp en händelse/gul lapp, förs den in i mitten av spindelnätet och "äts upp av" spindeln/berättelsen.
Det är fascinerande att hålla hela berättelsen i huvudet, veta allt som ska hända, plocka ned en händelse till mitten av nätet och skriva om den. På så sätt behöver jag inte skriva boken från början till slut, utan jag skriver en händelse här, och en händelse där, utifrån vilken del av spindelnätet jag väljer att plocka min idé/gula lapp.
Till slut för jag samman alla inskrivna händelser, som då ligger i ett stort dokument, där texten har olika färger för varje händelse. Nu plockar jag iordning händelserna och ordnar dem efter den röda tråden, så att allt hör ihop, från början till slut.
Låter det svårt?
Det här är ett bra sätt om du har massor av fantasi och inte kan ge dig till tåls att skriva från början till slut, utan du vill nå fram till slutet så fort som möjligt.
Mina idéer poppar upp lite hur som helst. Har inte någon idé poppat upp när jag sätter mig för att skriva, då plockar jag bara en av de gula lapparna och skriver om den händelsen.
På det här sättet blir det även spännande för mig att skriva boken. Jag är alltid lika nyfiken på när jag läser det färdiga resultatet: har jag lyckats hålla den röda tråden, få boken sammanhängande, hålla spänningen vid liv genom hela boken? Hittills har jag lyckats med mina 23 böcker. Ska bli spännande att läsa Persiens Pärla när den är klar!
Lycka till med ditt skrivande!
Läs tidigare inlägg om skrivprocessen här.
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Välkommen tillbaka!
Läs mer om Persiens Pärla.
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se. Är du nyfiken på mina böcker finns de att köpa här
Berättelsen ska löpa på en tänkt röd tråd, som för handlingen framåt. Om man tappar sammanhanget i berättelsen kallas det för att man har tappat tråden.
Kanske kommer talesättet från kung Theseus i den grekiska mytologin. Han räddade sig ut ur Minotaurus labyrint genom att följa en röd tråd, som han hade lagt ut när han gick in i labyrinten. (En mycket spännande berättelse, som jag rekommenderar dig att läsa!) Eller så är det helt enkelt bara ett talesätt!
Just nu ser jag min berättelse om Persiens Pärla som ett spindelnät. Jag har byggt upp berättelsen med gula lappar, som sitter klistrade på datorn, bildskärmen, på skrivbordet...
I mitt huvud är dessa gula lappar placerade i ett spindelnät. Hela historien finns uppbyggd där, jag ser händelserna fastklistrade på olika ställen på nätet. Allteftersom jag plockar upp en händelse/gul lapp, förs den in i mitten av spindelnätet och "äts upp av" spindeln/berättelsen.
Det är fascinerande att hålla hela berättelsen i huvudet, veta allt som ska hända, plocka ned en händelse till mitten av nätet och skriva om den. På så sätt behöver jag inte skriva boken från början till slut, utan jag skriver en händelse här, och en händelse där, utifrån vilken del av spindelnätet jag väljer att plocka min idé/gula lapp.
Till slut för jag samman alla inskrivna händelser, som då ligger i ett stort dokument, där texten har olika färger för varje händelse. Nu plockar jag iordning händelserna och ordnar dem efter den röda tråden, så att allt hör ihop, från början till slut.
Låter det svårt?
Det här är ett bra sätt om du har massor av fantasi och inte kan ge dig till tåls att skriva från början till slut, utan du vill nå fram till slutet så fort som möjligt.
Mina idéer poppar upp lite hur som helst. Har inte någon idé poppat upp när jag sätter mig för att skriva, då plockar jag bara en av de gula lapparna och skriver om den händelsen.
På det här sättet blir det även spännande för mig att skriva boken. Jag är alltid lika nyfiken på när jag läser det färdiga resultatet: har jag lyckats hålla den röda tråden, få boken sammanhängande, hålla spänningen vid liv genom hela boken? Hittills har jag lyckats med mina 23 böcker. Ska bli spännande att läsa Persiens Pärla när den är klar!
Lycka till med ditt skrivande!
Läs tidigare inlägg om skrivprocessen här.
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Välkommen tillbaka!
Läs mer om Persiens Pärla.
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se. Är du nyfiken på mina böcker finns de att köpa här
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)








