Välkommen till min Skrivarblogg

En blogg om Skrivtips, Boktips, Intressant fakta, Reseupplevelser och Livserfarenheter.
Här hittar du Skrivtävlingar och Skrivkurser. Här kan du se hur ett bokomslag blir till och hur man gör en bok.
Med andra ord hittar du här det mesta du behöver veta för att skriva en bok.
Debuterade som författare 1997 och har sedan dess utkommit med 60 böcker.
Arbetar som författare, skrivkurslärare, föreläsare och låtskrivare.
Håller distanskurser i skrivandet samt skrivkurser på Färgargården i Blekinge och Studieförbundet Vuxenskolan Karlskrona.

Kim M. Kimselius har Copyright på samtliga inlägg
Visar inlägg med etikett Researchresor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Researchresor. Visa alla inlägg

torsdag 26 juni 2014

Researchresa till Titanicutställningen i Halmstad


Måndagen den 16 juni 2014 satte jag mig i bilen tidigt på morgonen för att köra den 3 timmar långa resan till Halmstad. Det var Titanicutställningen som lockade. Visst har jag tur att det är en utställning om Titanic när jag just håller på att skriva min bok Skräckresan med Titanic? På bilden ser du mig utanför utställningshallen.

Titanic byggdes på Harland & Wolffs skeppsvarv i Belfast 1909. Fartyget sjösattes 31 maj 1911 och avselgade på sin jungfruresa från Southampton till New York, via Cherbourg (Frankrike) och Queenstown (England), den 10 april 1912.

Med sina 46.328 bruttoregisterton var hon det största fartyget till havs: 882 fot lång, 92 fot bred och med 8 däck som sträckte sig lika högt som ett elvavåningshus.

Fyra dagar och sjutton timmar efter resans början, klockan 23.40, söndagen den 14 april, gick hon på ett isberg och blev svårt skadad. Två timmar och fyrtio minuter senare sjönk hon.

Av de 2.227 passagerarna och besättningsmännen lyckades 705 undkomma i 20 livbåtar och flottar. 1.522 personer drunknade, däribland kaptenen, Edward Smith.

1898 skrev författaren Morgan Robertson en roman om en sagolik Atlantångare, avsevärt större än man någonsin hade byggt. Ombord på skeppet fanns rika människor och han lät alla lida skeppsbrott mot ett isberg en kall aprilnatt.  Samtliga människor dog. I stort sett överensstämmer samtliga uppgifter mellan två skepp, båda kunde ta cirka 3.000 människor och båda hade inte tillräckligt många livbåtar för sina passagerare. men det spelade ingen roll, för fartygen ansågs vara osänkbara. Robertson kallade sitt fartyg Titan. White Starlinjen kallade sitt Titanic.

Med huvudet fullt av fakta gick jag in i utställningshallen, där fotografering var förbjuden.

Däremot blev jag själv fotograferad när jag steg in. Fotot sattes in i en mapp, med ovanstående framsida.

På insidan stod det om den sista passageraren som steg ombord på Titanic.

På motstående sida var det en bild av mig när jag går uppför landgången till Titanic, bärande på mitt bagage, andraklasspassagerare, med avsikt att få se hela fartyget under min upptäcktsfärd. "Den sista passageraren som steg ombord Titanic."

Det var en mäktig utställning som många gånger fick mina ögon att tåras. Jag gick omkring med en audioguide, där jag lyssnade på en röst i mina öron medan jag såg alla föremålen. Eftersom jag hade läst på innan besöket blev allt otroligt levande för mig, dessutom var fotona nästan i naturtrogen storlek, vilket gav en känsla av att det var levande människor och inte bara personer på ett fotografi.

Jag köpte boken Titanic av författaren Claes-Göran Wetterholm. Eftersom fotografering var förbjuden kände jag mig lite hämmad, fotona brukar vara min anteckningsbok som jag tittar tillbaka på för att fräscha upp mitt minnen efter en researchresa. Nu fick jag stanna upp och noga anteckna vid varje monter och fotografera allt i minnet. Ovanstående bok var också till hjälp, för där finns några av de saker jag såg på utställningen, även om utställningen innehöll så otroligt mycket mer.

Om du har chans tycker jag du ska se utställningen, annars får du vänta tills min bok Skräckresan med Titanic kommer ut i augusti/september. Där tar jag dig med till Titanic i en fängslande berättelse.

Efter drygt två timmars rundvandring var jag så tagen av allt jag hade sett, att jag var tvungen att ta en promenad i Halmstad innan jag satte mig i bilen för 3 timmars bilkörning hemåt. Jag ställde in gps:n på HEM och lät den föra mig vart den ville, medan jag i tankarna arbetade på min bok. Älskar att vara författare!

Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här


Jag med några av mina 30 böcker. Foto Bertil Knoester.

torsdag 30 maj 2013

Att resa, tips och råd, en författares vardag

När jag var barn förundrades jag över alla klasskamrater som varit ute och rest. Jag hade inte ens varit till Danmark, trots att det var lätt att ta färjan från Göteborg. I vuxen ålder tog jag igen det med råge!
Jag i  Orkidéträdgården i Singapore. Föreläsningsresa.

I början när min man, Jan, och jag skulle ut och resa var det alltid han som packade väskan. Han var van. Han reste runt om i världen för Ericsson. Jag bara lade alla kläder i mitten. Jan lärde mig att rulla ihop sockar, trosor och mindre klädesplagg och fylla i utrymmena vid sidorna. Plötsligt fick jag plats med betydligt mycket mer under mina resor.

TV-inspelning av "Vem tror du att du är" med Siw Malmkvist.
Här berättar jag för Siw Malmkvist att hennes anfader är med i min bok Snapphanar

Till slut började jag packa väskan själv. Det var nämligen inte alltid så lätt att hitta de där undanstuvade plaggen, när någon annan hade packat väskan.

Flygplatsen i Rovaniemi i Finland. Föreläsningsresa.

Nu är jag ett riktigt proffs på att packa resväskan. På en halvtimma har jag packat för en längre resa, på femton minuter kan jag vara klar för några dagars resa. Min necessär står alltid packad, bara att slänga ned i resväskan. Dessutom har jag lärt mig att inte fylla väskan på utresan, eftersom det oftast finns något på resmålet som jag vill köpa med mig hem. Jag har alltid en förlängningssladd med flera dosor i bagaget, finns alltid för få eluttag på hotellen!

En av klänningarna jag köpte i Mexiko

När jag åkte till Mexiko förra året var väskan bara halvfull, eftersom jag skulle köpa kläder med mig hem. Typiska mexikanska kläder att ha på bokmässan och signeringarna för min bok Mayafolkets Hemlighet.

På researchresa i Florens Italien för min bok Svarta Döden

Eftersom min allra första flygresa i tonåren var en riktig, riktig rysare blev jag direkt skräckslagen för att flyga. Det tog många år innan jag kom över min flygrädsla. Till slut insåg jag att jag skulle dö när min tid var ute, antingen jag satt i en bil, i ett flygplan, eller låg i min säng. Då försvann det mesta av flygrädslan. Jag skriver det mesta, för ibland dyker den upp igen, när jag som minst anar det.

Jag föreläser på Medelhavsmuseet i Stockholm om Egypten och min bok Faraos förbannelse

Eftersom flygrädslan inte är lika påträngande längre kan jag njuta av att komma in i en flygterminal (förr fick jag bara ont i magen och mådde illa). Jag älskar ljudet av resväskans hjul när den rullar fram över golvet i flygterminalen. Det väcks en förväntan inom mig när jag hör flygplansutropen, håller min biljett i handen, står i kön till passkontrollen, går runt bland butikerna innanför passkontrollen, äter mat i väntan på planet.

På toppen av vulkanen Vesuvius Pompeji Italien, inför min bok Tillbaka till Pompeji

Efter att ha varit flygrädd i större delen av mitt liv är det en helt otrolig känsla att sätta sig på ett plan, ensam, utan någon att hålla i handen, för att flyga till andra sidan jorden. Då är jag stolt över mig själv. Då känner jag mig vuxen!

Signerings/föreläsningsresa på Island när min bok Tillbaka till Pompeji släpps där
och blev utsedd till en av årets bästa utländska ungdomsböcker

Min man brukar reta mig ibland när jag säger "När jag reste till Mexiko... När jag reste till Singapore... När jag reste till Kina..." Han brukar alltid lyfta på ögonbrynen, se förvånad ut och säga: "Åh, har du varit alldeles själv i Mexiko... i Singapore... i Kina..." Jag tycker allt att han ser lite stolt ut när han säger det, för han vet vad det har kostat på att övervinna flygrädslan. Han har trots allt levt med mig i trettiofyra år! De flesta av dem med stor flygrädsla för min del.

Första skymten av Mexiko på min researchresa för boken Mayafolkets Hemlighet

Jag har inte bara blivit proffs på att packa resväskan, utan även handbagaget. Där finns en Mp4-spelare fullproppad med ljudböcker, härliga hörlurar, näsdukar, näsdroppar, ögondroppar, papper och penna (det kan ju tänkas att inspirationen dyker på mig under resan), och en e-bok, ifall jag tröttnar på ljudet i öronen och vill läsa med ögonen också.

På Nya Zeeland inför min bok Kimberlie - Äventyr på Nya Zeeland och de två följande böckerna

Vid långresor går jag upp en gång i timman och rör mig. Om jag sitter inklämd blir det varannan timma, då kör jag "flygplansgympa" istället. Ja, det gör jag ändå, de flesta flygplan har bra anvisningar för hur man ska gympa sittande fastspänd i sätet.

På Kinesiska muren i Kina inför min bok Kinesiska Draken

Varför reser jag så mycket? Jag är författare, en person som sitter instängd på sin kammare och skriver böcker, eller? Det var i alla fall den bilden jag hade av författarskapet, när jag var barn och drömde om att bli författare och få leva i fantasins värld.

Conciergeriet i Paris, där en del av min bok Giljotinen utspelar sig

Eftersom jag skriver historiska äventyrsböcker reser jag på research till de länder jag ska skriva om. Dessutom åker jag och föreläser och signerar, till exempel till Singapore, Finland och Island och givetvis här hemma i Sverige, men då blir det inte så långa resor. Om man inte räknar med Vilhelmina, Kiruna och Luleå... Då blir det några byten!

Mont-St-Michel i Frankrike. Där en del av min bok Riddarsvärdet utspelar sig.
En magisk plats. Skrev boken bara för att få besöka den här ön!

Resandet sker även ofta med bil. Då laddar jag på ett annat sätt. Minst en fängslande ljudbok, vatten, cocktailtomater, äppelbitar i påse med citron över, vindruvor (obs de är vätskedrivande!). Är det långkörning stannar jag och rastar när det dyker upp någon vacker plats jag kan utforska.

Researchresa för min bok Snapphaneresan. Här är jag på Hovdala Slott.

Allt jag upplever under mina resor kan jag använda i skrivandet. I flygplatsterminalen möter jag många livsöden, många bra karaktärer för mina böcker, precis som jag gör när jag stannar till vid en bensinstation, bor på hotell och så vidare.

Research Stockholms Stadsmuseum där en giljotin (avrättningsredskap) byggs ihop.
Inför min bok Giljotinen.

Hela livet är en resa, inte bara från plats till plats, utan från vaggan till graven. Att leva i nuet är en svår konst, men jag försöker att göra det. När jag är i Mexiko oroar jag mig inte för familjen jag lämnat kvar hemma. När jag är hemma sitter jag inte och längtar bort. Jag är där jag är, just då, jag lever i nuet varje sekund och givetvis i fantasin också! Annars skulle det inte gå att skriva :-)

I Egypten inför min bok Faraos förbannelse

Följ med på mina spännande resor runt om i världen. Läs blogginläggen från de olika världsdelarna, se alla fantastiska platser jag har sett. Dela mina upplevelser och minnen. Det bjuder jag på, precis som jag bjöd på mig själv i det här inlägget!

Följ med på en resa till Egypten i ord och bild

Nya Zeeland, del ett
Nya Zeeland, del två Foxglaciären, Huka Falls, Kiwifågeln, Pannkaksklipporna och mycket mer.


Giljotinen ett löpande-band-mordredskap  

Vesuvius, Sorrento i Italien inför min bok Tillbaka till Pompeji 
Florens i Italien inför min bok Svarta döden
 


Riddarborgen Château de Pirou
Paris, fängelset Conciergerie och drottning Marie-Antoinette

Sveaborg Kriget 1808-1809 Finland 
Första dagen i Finland, föreläsningsresa Helsingfors 
Andra dagen i Finland, föreläsningsresa Helsingfors 
Tredje dagen i Finland, Rovaniemi 
Fjärde dagen i Finland, Rovaniemi 
Femte dagen i Finland, Rovaniemi, Idrottens Hus 
Sjätte dagen i Finland, Rovaniemi, besök hos tomten 
Sjunde dagen i Finland, Rovaniemi 

Kinesiska muren på kryckor 
Terracottaarmén Xi'an Kina
Shanghai Kina
Förbjudna staden i Peking

Kimselius är på väg till Island 
Första dagen på Island 
Andra dagen på Island besöker jag bland annat Pingvellir 
Tredje dagen på Island har jag en nära-döden-upplevelse 
Fjärde dagen på Island Selfoss och mycket mer  
Femte dagen på Island Reykjavik 
Sjätte dagen på Island Golden Circle 

 
Förälskad i Mexiko.
Mexiko / Chichen Itza.
Mexiko / Merida / Den vita staden.
Mexiko Mayakyrkogård, Mayafolkets begravningsritualer.
Mexiko, Mexikanska golfen, Flamingos och Sötvattenpooler.
Mexiko, ståtlig Hacienda och besök i en mexikansk statlig skola. 
Mexiko, Mayastaden Uxmal och annorlunda mexikansk mat. 
Mexiko, Besök i ett Mayahus, fanastisk dag vid Mexikanska golfen, Pelikaner och mycket mer. 
Mexiko, den fantastiska Maystaden Palenque, Del 1.  
Mexiko, Palenque, den magiska mayastaden i tropisk regnskog, del 2 samt Welib-Ja vattenfallet.
Mexiko Restaurangbesök i regnskogen, vardagslivet i Mexiko, på väg.
Mexiko Mayastaden Becán, boende i regnskogen i mysiga mayahyddor i Chicanná Ecovillage.
Mexiko Cenote Azul och Laguna Bacalar.

Singapore, min födelsedag, shopping, massage och strålande utsikt
Singapore Sentosa Raffles hotell och Singapore Sling.
Singapore Svenska skolan och nytt boende.
Singapore Sidendistriktet och Orchard Rd.
Singapore, fantastisk utsikt över staden från hotel Marina Bay.
Singapore, Botaniska trädgården, del 1.
Singapore, Botaniska trädgården, del 2.
Singapore. Vandring genom staden, del 1.
Singapore. Vandring genom staden, del 2, Husen.
Singapore. Vandring genom staden, del 3, Kyrkogården.
 
Sveaborg utanför Helsingfors inför min bok Det glömda kriget 1808-1809

Ha det så gott! Vem vet, kanske vi möts på en flygplatsterminal någon gång! Kom gärna fram och säg hej!

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Jag med några av mina 23 böcker. 
Foto Bertil Knoester.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här 

onsdag 4 april 2012

Mexiko Cenote Azul och Laguna Bacalar

Sista dagen i Mexiko började med avresa 5.30 från det underbara hotellet ute i regnskogen. Det var mörkt och alla andra sov. Irma och jag skulle få privatchaufför och bli körda upp till Cancun, en resa som tog 6 timmar. På vägen besökte vi Cenote Azul och Laguna Bacalar. Dessutom fick vi se något annat spännande...

Vi åkte i en mycket bekväm bil, alla var trötta och tysta. Irma och jag försökte se så mycket vi kunde när gryningsljuset kom. Här har vi kommit fram till Laguna Bacalar, som kallas för de sju färgernas lagun. Vi såg inte så mycket av färgskiftningarna, kanske för att solen ännu inte stigit så högt på himlen. Namnet Bacalar betyder "omringat av vass".

Men här var ändå ljuvligt vackert, eller vad sägs om den här bilden?

Så här kristallklart var vattnet!

När vi var vid lagunen kändes det som om vi var de enda människorna på jorden. Vi hade stigit ut ur bilen, chauffören och hans hustru satt kvar och väntade på att vi skulle titta i lugn och ro.

Här ser du den trevliga chauffören och hans fru. Han talade engelska, men hon talade bara spanska och när jag sa något kort på spanska pladdrade hon på en bra stund, utan att vi förstod ett ord. Men vi hörde glädjen och vänligheten i hennes röst, och det värmde!

Njöt av alla blommorna vid lagunen, även om de var planterade. Vi hade ju lämnat ett snöigt kallt Sverige och inte sett blommor på många månader innan vi kom till Mexiko.

Vi åkte vidare till Cenote Azul, den blå cenoten. Vi var tidiga och de hade inte öppnat ännu, här fanns nämligen en utsiktsplats varifrån vi kunde se cenoten och här kunde man också gå ner och bada. Vilket våra medresenärer skulle komma att göra senare den här dagen.

Inte heller cenoten gjorde rättvisa av sitt namn "Den blå lagunen". Men jag undrar hur många som har en sådan här underbart vacker bild av den här cenoten?

Vattnet var lika kristallklart här och alla trästycken du ser på bilden ligger under vattnet. Våra medresenärer åt lunch på det här stället. Irma och jag hade fått en rejäl frukost med oss från hotellet. Den knaprade vi på under hela resan till flygplatsen i Cancun.

Även vid Cenote Azul var vi ensamma. Mannen som förestod cenoten hade öppnat för oss, för vi var alldeles för tidiga. Men vår trevliga chaufför lyckades övertala mannen att öppna. Vi hade ju en flygtid att passa och kunde inte vänta alltför länge.

Här står Irma och jag på utsiktsplatsen vid cenoten. Vi är iklädda våra reskläder, på väg till kallare klimat. Vi körde med lager-på-lager-principen. Lätt att ta på ett nytt tunt lager kläder när det blev kallare, och även lätt att skala av när solen gick upp och värmde oss. Ryggsäckarna var proppfulla av våra kläder som vi skulle ha när vi kom till Arlanda för vidare resa ner till Ronneby.

De här fåglarna satt på taket till en byggnad till cenoten. De dansade för varandra och hade uppvisning för oss. Mycket kul!

Vår guide var noga med att stanna ofta för kisspauser, något han blivit tillsagd av Annika. Vid ett av stoppen fick vi se hur de lade ett typiskt palmtak, en upplevelse jag inte skulle vilja vara utan!

På lastbilen ser du tydligt palmbladen.

Det var fascinerande att se mannen väva ihop palmbladen med varandra. Förmodligen samma teknik som vi använder till halmtaken i Skåne här i Sverige.

Det är något visst med nummerskyltar på bilar. Alltsedan jag arbetade på Avis Biluthyrning för många, många år sedan kan jag inte låta bli att titta på nummerskyltar. Det här är nummerskylten på den bil som körde oss från Becán till Cancun. Ser du att det står Maya på den? DET var speciellt för mig!

Tack vare att vi kom med privatchaufför till flygplatsen, och var ute i god tid, var det inga köer vid vår incheckningsdisk. Det var bara att gå fram och checka in. När vi var klara och vände oss om för att gå därifrån var det LÅNG kö bakom oss. Turistbussarna hade anlänt! 

Vi hade lite tid över på flygplatsen, åt mat och shoppade. Gjorde några sista fynd. Sedan var det dags att lyfta för hemfärd. Det kändes väldigt vemodigt att se Mexiko uppifrån den här gången. Det var en helt annan känsla än när vi förväntansfulla, och friska, anlände en vecka tidigare.

Den här bilden tycker jag om, titta på färgerna på vattnet, och mönstren. Underbart! Att flyga i fint väder är ett skådespel!

Några av våra medresenärer skulle tillbringa en vecka på ön Isla de Holbox och jag tror att det är den ön du ser här nedanför, men jag är inte säker.

Min researchresa till Mexiko blev mycket minnesvärd och jag skulle absolut inte vilja ha den ogjord, och jag skulle väldigt gärna vilja åka dit igen. Men nästa gång vill jag vara frisk, för jag blev sjuk direkt jag kom till Mexiko och är fortfarande sjuk, efter sju veckor ... Hoppas jag får uppleva Mexiko ännu en gång, för jag blev förälskad i landet och människorna!

Här kan du se hela resans upplägg på en karta.

Här kan du se alla mina blogginlägg om Mexiko och Mayafolket:
Nu är jag på väg till Mexiko. Här kan du läsa om hela resan.
Förälskad i Mexiko.
Mexiko / Chichen Itza.
Mexiko / Merida / Den vita staden.
Mexiko Mayakyrkogård, Mayafolkets begravningsritualer.
Mexiko, Mexikanska golfen, Flamingos och Sötvattenpooler.
Mexiko, ståtlig Hacienda och besök i en mexikansk statlig skola.
Mexiko, Mayastaden Uxmal och annorlunda mexikansk mat. 
Mexiko, Besök i ett Mayahus, fanastisk dag vid Mexikanska golfen, Pelikaner och mycket mer. 

Mexiko, den fantastiska Maystaden Palenque, Del 1.
Mexiko, Palenque, den magiska mayastaden i tropisk regnskog, del 2 samt Welib-Ja vattenfallet.
Mexiko Restaurangbesök i regnskogen, vardagslivet i Mexiko, på väg.
Mexiko Mayastaden Becán, boende i regnskogen i mysiga mayahyddor i Chicanná Ecovillage.
Mexiko Cenote Azul och Laguna Bacalar.

Här kan du läsa om alla mina researchresor runt om i världen.

Kramisar Kim



Min historiska äventyrsbok Mayafolkets Hemlighet är orsaken till min researchresa till Mexiko. Boken utkommer augusti 2012.

Jag skulle bli mycket glad om du berättar vad du tycker om det du just har läst. Kika in på min hemsida www.kimselius.se om du vill veta mer om mig och mina böcker.

tisdag 3 april 2012

Mexiko Mayastaden Becán, boende i regnskogen i mysiga mayahyddor i Chicanná Ecovillage

Bécan, en annorlunda och mysig mayastad besöker vi idag. Dessutom bor vi i mysiga mayahyddor på hotell Chicanná Ecovillage. En annorlunda upplevelse.

Den här mayastaden var inte lika stor som de vi tidigare hade besök. Staden är känd för den, under mayaperioden, unika vallgrav som omger staden och är cirka två kilometer lång. Du ser vallgraven tydligt på den här bilden.

Becán blomstrade under den klassiska- och början av den efterklassiska perioden som var mellan 600 e.Kr. till 1.000 e.Kr. Tack vare stadens strategiska handelsläge kom den att bli regional huvudstad, men  övergavs cirka 1450.

Här mötte vi den arkitektoniska stilen som kallas för Rio Bec. Det typiska för den stilen är tempelbaser med två torn, ett i var ände. Tornen fyller ingen annan funktion än att vara dekorativa. Templen som pryder tornen är solida.

Här är hela vår grupp samlad, ett fantastiskt fint ressällskap som jag hade mycket roligt med. Vår Temaguide Annika hade ordnat en pojke som kom och fotograferade för oss. Han lade upp alla kamerorna på led framför sig sedan fotade han.

Byggnaden där gruppbilden är tagen är känd för sina nio mörka innerrum, inga öppningar släpper in ljus och ingen ventilation finns. Man tror att dessa rum användes vid religiösa ceremonier, där det krävdes mörker, såsom vid fasta, bön eller offer av det egna blodet. Tyvärr finns det inte längre någon möjlighet att gå in i dessa rum.

Här ser du vår fotograf, Leonardo. Han gjorde detta för att spara ihop pengar för att utbilda sig till fotograf. Tror att han fick rätt mycket dricks av oss alla. Det var ju näst sista dagen på vår rundresa, även om alla utom Irma och jag skulle stanna en vecka i Cancun för att sola.

Så här vackra orkidéer växte rakt ut från trädstammarna i den här mayastaden. Visst är den ljuvlig?

Det som jag tyckte var så fantastiskt med den här mayastaden var att vi var den enda turistgruppen och där fanns inga försäljare! Ljuvligt!

Här fanns många vackra byggnader att titta på. Här ser ni vår guide Annika peka ut något alldeles speciellt!
Det mest typiska för mayaarkitekturen var det falska valvet/överkragningsvalvet. I Becán gick vi genom ett långt och mycket imponerande valv.

Här ser du tydligt hur vacker gången är.

Så kom vi fram till den högsta tempelbasen, 32 meter hög. Den har förmodligen varit Becáns viktigaste helgedom. När jag stod nedanför och tittade upp mot toppen funderade jag på om jag verkligen orkade klättra upp. Jag hade fortfarande feber, även om den dämpades bra med den mexikanska medicinen jag åt. Men krafterna började sina.

Sedan sa jag till mig själv att det förmodligen var enda gången jag hade möjlighet att klättra uppför den här tempelbasen/pyramiden, och då fick inget stoppa mig. Jag frågade Annika om vi hade gott om tid, för jag kände på mig att jag inte kunde ta mig så fort upp den här gången. Det är mig du ser längst ned av alla, och en vänlig själ vänder sig om och ser om det går bra för mig. Tack för all er omtänksamhet kära medresenärer!

Här har jag kommit högre upp på toppen. Nu börjar det kännas rejält tufft och hjärtat slår hårt, nu börjar jag ångra mig lite att jag gav mig upp, men nu är det inte långt kvar och lika bra att fortsätta...

Nu är jag på toppen, står längst till höger på bilden.

Här ser du mig högst uppe på toppen av tempelpyramiden. I bakgrunden ser du en av de andra mäktiga byggnaderna i Becán.

Här är vi på väg ner igen. Du ser mig strax nedanför toppen av pyramiden.

Det här runda hörnet och den smala gången väckte min fantasi och jag fick lust att kika in vad som gömde sig där bakom. Men jag orkade faktiskt inte efter klättringen.

Det fanns mycket att se på, även om det "bara" var sten så var det otroligt vackert!

Här ser du byggnaden i sin helhet.

Det var vackert med träden som växte runt om i mayastaden. Det var tyst, lugnt och skönt. En harmonisk plats.

För mig är det här ett riktigt trollträd...

Här fick vi se en mycket välbevarad mask som föreställde någon av Becáns ledare, i bakgrunden kan man ana Itzamná, jordens monster som också förmodligen var mayafolkets viktigaste gud, själva livets skapare.

Det känns underbart att se fotona så här i efterhand. Här står jag och samtalar med guiden och en medresenär, jag i mitten med hatt och käpp.

Även här fanns en bollplan, eftersom bollspelet var mycket populärt bland Mayafolket. Har berättat hur det gick till i något av mina tidigare blogginlägg om Mexikoresan.

Här är Irma på väg ut ur mayastaden Becán.

Vi kom fram till det urmysiga hotellet Chicanná Ecovillage, där man bor i små mayahyddor. De stora byggnaderna på bilden är restaurang och reception.

Här ska Irma och jag bo, du ser min röda resväska som står och väntar på mig utanför dörren. Det var så skönt för vi slapp tänka på resväskorna under hela resan. Vi packade, ställde ut väskorna utanför hotelldörren och sedan stod dem utanför nästa hotelldörr när vi kom till nästa hotell. Perfekt!

Här ser du hyddan från en annan vinkel. Det var mysigt att sitta på verandan. Där fanns två härliga stolar och ett bord.

Så här fint var det inne i huset.

Här ser du det typiska mayataket, gjort av palmblad. För mig var det ett perfekt sätt att avsluta resan på: att få bo i ett mayahus. Fast vi hade sängar och inte hängmattor...

Ett sådant här trevligt kryp stötte vi på för första gången under vår resa. Spindeln var lika stor som min hand och lika död som en sten, vilket nog var tur!

Obligatoriska doppet i den nya poolen. Hela gänget samlat, förutom Irma som klättrat uppför ett högt utsiktstorn för att ta foton.

Här har hon fotograferat byggnader i hotellområdet, sett uppifrån tornet.

Här en vy ut över regnskogen med mörka moln i fjärran.

Om man bor mitt ute i en regnskog hör det till att det regnar. Här kommer det en rejäl skur. Jag fotograferade, lade ifrån mig kameran och gick ut för att känna hur det kändes att vara mitt ute i en sådan regnskur. Visst jag hade upplevt en tidigare när vi var i Palenque, men då hade vi snabbt sökt skydd. Och den här regnskuren var betydligt häftigare. Den här vackra utsikten är tagen från vår veranda.

Det kändes lite sorgligt eftersom det här var vår sista gemensamma kväll. Vi åt avskedsmiddag på hotellet och fick tortillasoppa, därefter fick vi fajitas så att vi kunde göra en taco med nötkött och guacamole. Till dessert fick vi limepaj som många tyckte var otäck, medan jag tyckte det var rätt god... Kanske förkylningarna satt sig på smaklökarna?

Nästa dag var speciell för oss, för då skulle Irma och jag lämna gruppen och åka med privatchaufför till Cancun och få privatvisning av alla de platser som gruppen skulle besöka. Irma och jag skulle resa hem med flyg dagen därpå, medan de andra resenärerna skulle köra upp till Cancun för att stanna på en veckas solsemester.

Om vår spännande resa med privatchauffören berättar jag mer om i nästa blogginlägg!

Här kan du se alla mina blogginlägg om Mexiko och Mayafolket:
Nu är jag på väg till Mexiko. Här kan du läsa om hela resan.
Förälskad i Mexiko.
Mexiko / Chichen Itza.
Mexiko / Merida / Den vita staden.
Mexiko Mayakyrkogård, Mayafolkets begravningsritualer.
Mexiko, Mexikanska golfen, Flamingos och Sötvattenpooler.
Mexiko, ståtlig Hacienda och besök i en mexikansk statlig skola.
Mexiko, Mayastaden Uxmal och annorlunda mexikansk mat. 
Mexiko, Besök i ett Mayahus, fanastisk dag vid Mexikanska golfen, Pelikaner och mycket mer. 

Mexiko, den fantastiska Maystaden Palenque, Del 1.
Mexiko, Palenque, den magiska mayastaden i tropisk regnskog, del 2 samt Welib-Ja vattenfallet.
Mexiko Restaurangbesök i regnskogen, vardagslivet i Mexiko, på väg.
Mexiko Mayastaden Becán, boende i regnskogen i mysiga mayahyddor i Chicanná Ecovillage.
Mexiko Cenote Azul och Laguna Bacalar.

Här kan du läsa om alla mina researchresor runt om i världen.

Kramisar Kim



Min historiska äventyrsbok Mayafolkets Hemlighet är orsaken till min researchresa till Mexiko. Boken utkommer augusti 2012.

Jag skulle bli mycket glad om du berättar vad du tycker om det du just har läst. Kika in på min hemsida www.kimselius.se om du vill veta mer om mig och mina böcker.