I
världens olika länder, kulturer och religioner finns ett antal olika
kalendrar, och firandet av nyår är viktigt inte bara för de troende.
Ofta har man stora festivaler som pågår under flera dagar före och efter
själva nyåret. Nyåret kan ha bakgrund i årets rytm, till exempel
vårdagjämningen 20–21 mars, fester som välkomnar våren eller ha en rent
religiös anknytning.
I äldre tid, innan restaurangerna med sina lockande menyer, tog över. Hur firade vi då nyår?
Av
julmaten fanns det kvar, så på bordet dukades det fram samma rätter som
under julen. I södra Sverige var det inte heller ovanligt att man
gav varandra presenter, ibland istället för julklappar.
Nutidens
tradition att vaka in det nya året var från början något som man, i
första hand, ägnade sig åt inom överklassen och bland ungdomar. Genom
radions nyårsvakor har denna tradition blivit allmänt spridd och
idag är det förmodligen ytterst få svenskar som kan tänka sig ett
nyår utan att vaka in 12-slaget.
Liksom julafton var nyårsafton en viktig dag för den som ville veta något om framtiden.
En
vanlig sed var att stöpa bly och utifrån formen på det stöpta blyet sa
man sig kunna sia om framtiden. Hade blyklumpen formen av en krona
var det ett tecken på att man skulle bli gift.
Andra
sätt att få reda på vem som skulle bli ens tillkommande kunde man få om
man "neg tre gånger inför nyårsnyet" (nymåne) samtidigt som man sa
t.ex. "vems skjorta ska jag sy, vems kaka ska jag baka, vems maka
ska jag bli?" Att
magin vid nyår till viss del lever kvar märks i påståendet att ett
löfte avgett vid nyår är ett löfte som är mer bindande än löften som
avges vid andra tidpunkter under året.
Det
borgerliga nyårsfirandet är förknippat med sylvesterbaler, numera
nyårsbal och seden att avlägga nyårsvisit, idag en mer eller mindre
bortglömd tradition.
Nyår
firas i svensk kultur natten mellan nyårsafton 31 december och
nyårsdagen 1 januari och tolvslaget betraktas som övergången från det
gamla året till det nya.
Medan
julen är en högtid som firas med familjen är det vanligt att man på
nyårsafton har en nyårsfest eller middag tillsammans med sina vänner.
Denna fest eller middag ska gärna vara lite exklusivare än vanligt och
man är ofta finklädd. Till middagen äter man gärna hummer. Strax innan
tolvslaget går festdeltagarna ofta ut till någon plats där man kan
avlossa egna fyrverkerier eller titta på andras, eller så ställer man
sig vid fönstret eller på balkongen för att se fyrverkerierna. Det är
också vanligt att ha med sig champagne som ska öppnas och drickas
precis på tolvslaget. Minuten innan tolvslaget räknar man ned (på
offentliga platser tittar man gärna på någon för alla synlig klocka; i
Stockholm är till exempel klockan på Katarinahissen i blickfånget) och
på tolvslaget ropar man "Gott nytt år!", öppnar champagnen och skålar.
Det är också vanligt att fartyg som ligger i hamn signalerar precis på
tolvslaget. När fyrverkerierna ebbar ut och champagnen är slut, vilket
brukar ta 10–15 minuter brukar man dra sig tillbaka till festlokalen
för att fortsätta att umgås ytterligare ett par timmar.
En annan tradition är nyårspussen;
i samband med tolvslaget pussar man de andra festdeltagarna på kinden
eller munnen och önskar varandra ett gott nytt år. Om man i något
avseende vill bättra sig under det kommande året kan man avge ett
nyårslöfte. Ett nyårslöfte brukar handla om att man ska börja göra
något (till exempel börja träna eller att börja lära sig ett nytt
språk) eller sluta göra något (exempelvis sluta röka).
Fyrverkerier
Större delen av de fyrverkerier som säljs till privatpersoner i Sverige används under nyårsafton. Fyrverkerier kräver egentligen polistillstånd, men vid tillfällen när man kan förvänta sig fyrverkerier (till exempel nyår, påsk och valborgsmässoafton) behövs vanligtvis inte tillstånd, såvida det inte innebär risk för skada eller utgör en avsevärd störning. Det händer ibland att någon skadar sig i samband med avlossande av fyrverkerier, ofta beror detta på att alkohol varit inblandat och på att säkerhetsförskrifter ignoreras. Varje år är det ca 300 personer som uppsöker akuten på grund av skador av fyrverkerier. Fyrverkerier som går fel kan också orsaka eldsvårod, och det är inte ovanligt att brandkåren får rycka ut precis efter tolvslaget. I Tysklands kallas nyårsfyrverkeriet Silvesterfeuerwerk, "Sylvesterfyrverkeri".
Större delen av de fyrverkerier som säljs till privatpersoner i Sverige används under nyårsafton. Fyrverkerier kräver egentligen polistillstånd, men vid tillfällen när man kan förvänta sig fyrverkerier (till exempel nyår, påsk och valborgsmässoafton) behövs vanligtvis inte tillstånd, såvida det inte innebär risk för skada eller utgör en avsevärd störning. Det händer ibland att någon skadar sig i samband med avlossande av fyrverkerier, ofta beror detta på att alkohol varit inblandat och på att säkerhetsförskrifter ignoreras. Varje år är det ca 300 personer som uppsöker akuten på grund av skador av fyrverkerier. Fyrverkerier som går fel kan också orsaka eldsvårod, och det är inte ovanligt att brandkåren får rycka ut precis efter tolvslaget. I Tysklands kallas nyårsfyrverkeriet Silvesterfeuerwerk, "Sylvesterfyrverkeri".
Nyårstraditioner i svenska medier
Strax före tolvslaget reciteras delar av Edvard Fredins översättning av Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan på Sollidenscenen på Skansen, något som gjorts sedan 1895. Åren 1934–1955 sändes recitationen också i radio, och sedan år 1977 har den sänts av SVT. Recitatörer har bland andra varit Anders de Wahl, George Rydberg, Jarl Kulle, Margareta Krook och Jan Malmsjö. Andra TV-program förknippade med nyår är Grevinnan och betjänten som sänds på kvällen 31 december, Ivanhoe som sänds på eftermiddagen 1 januari (numera på TV3) och en nyårskonsert, framförd av Wienerfilharmonikerna. Tidigare sände SVT under många år backhoppning från Garmisch-Partenkirchen.
Historik i Sverige
Under vikingatiden sammanföll nyår med midvinterblotet. Det var redan då sed att avge nyårslöfte. Detta kunde ske på två sätt. Det ena var att tömma bragebägare, det andra var att svära vid en galts borst.
Strax före tolvslaget reciteras delar av Edvard Fredins översättning av Alfred Tennysons dikt Nyårsklockan på Sollidenscenen på Skansen, något som gjorts sedan 1895. Åren 1934–1955 sändes recitationen också i radio, och sedan år 1977 har den sänts av SVT. Recitatörer har bland andra varit Anders de Wahl, George Rydberg, Jarl Kulle, Margareta Krook och Jan Malmsjö. Andra TV-program förknippade med nyår är Grevinnan och betjänten som sänds på kvällen 31 december, Ivanhoe som sänds på eftermiddagen 1 januari (numera på TV3) och en nyårskonsert, framförd av Wienerfilharmonikerna. Tidigare sände SVT under många år backhoppning från Garmisch-Partenkirchen.
Historik i Sverige
Under vikingatiden sammanföll nyår med midvinterblotet. Det var redan då sed att avge nyårslöfte. Detta kunde ske på två sätt. Det ena var att tömma bragebägare, det andra var att svära vid en galts borst.
Varför är Nyår 1 januari?
Att just 1 januari är nyårsdag är en rest från Romarrikets dagar. Från början var nyårsdagen 1 mars, men rikets expansion gjorde att man behövde fler månader på sig att planera fälttågen (vilket man gjorde vid nyår) - därför flyttades nyårsdagen två månader bakåt.
Att just 1 januari är nyårsdag är en rest från Romarrikets dagar. Från början var nyårsdagen 1 mars, men rikets expansion gjorde att man behövde fler månader på sig att planera fälttågen (vilket man gjorde vid nyår) - därför flyttades nyårsdagen två månader bakåt.
Högtidsdagar
brukar ligga i samband med brytningstider. När solen vänder och det
blir ljusare infaller julen, när dag och natt är ungefär lika långa är
det Jungfru Marie Bebådelsedag och när solen står som högst är det
midsommar.
Därför kan det tyckas märkligt att lägga nyårsfirandet i skiftet december – januari då det är väldigt lite som händer i naturen. Det är långt kvar till vår och vintersolståndet har redan varit.
Vi
kan också i månadernas namn se att det här med nyår i januari
troligtvis inte är det man firade från början. Månaden december borde ju
vara den tionde månaden (dec = tio) och oktober den åttonde (okt =
åtta). Och så var det faktiskt från början, men då måste vi gå mer än
tvåtusen år bakåt i tiden och hamnar då i Romarriket.
Före
Julius Ceasar var den romerska kalendern svårbegripbar med månader och
år som dåligt stämde överens med de naturliga månaderna (månens varv
runt jorden) och det naturliga året (jordens bana runt solen). Det romerska året hade tio månader där mars var den första och december var den tionde och sista. Att tiden mellan sista december och första mars inte hade några namn förklaras så här av Lars Olof Lodén: Enligt
en fantasifull förklaring skulle den tid som förflöt mellan slutet av
December och början av Martius vara att betrakta som "död" och alltså
inte behöva innehålla några namngivna månader.
Någon
gång på 700-talet flyttades januari och februari till kalenderåret
som de två sista månaderna (det är för övrigt därför som februari är
skottmånad) – mars var fortfarande årets första månad.
Vid
det romerska nyårsfirandet (1 mars) tillträdde konsulerna sina poster
och de började planera för de fälttåg som arméerna skulle dra iväg på.
När riket växte blev 1 mars alldeles för tidigt att för denna planering
och man blev tvungna att flytta konsulernas tillträde två månader
bakåt på året. Runt 150 f.Kr. bestämdes att konsulerna skulle tillträde 1 januari och då firade man det nya året då istället.
När
sedan den julianska kalendern infördes under Julius Ceasar 45 f.Kr.
blev 1 januari officiellt nyårsdag i det romerska riket. Viktigt att
komma ihåg är dock att romarna såklart inte räknade åren utifrån Jesus
födelse (han var ju inte född än) utan med utgångspunkt i vem som var
konsul när året började
Egentligen är ju nyårsfirande vid månadsskiften en rent administrativ åtgärd. Om vi skulle följa solens gång (vilket vore mer naturligt och mer rytmiskt) finns fyra bra tillfällen att fira: vårdagjämningen, sommarsolståndet, höstdagjämningen och vintersolståndet.
Således
har nyårsdagen infallit på olika datum i olika kulturer i olika tider.
I Sverige var det främst 25 december och 1 januari som gällde, med
övervikt för det senare. Dock var det ytterligare ett problem – att
olika länder följde olika tideräkning. I den katolska delen av Europa
hade man gått över till den gregorianska kalendern 1582 och helt enkelt
strukit elva dagar i almanackan. Så här skriver Göran Hägg träffande: För
den som reste i Europa i början av 1700-talet bör förvirringen ha varit
total. Centrala Sverige, Londontrakten och Nordtyskland hade nyår 1
januari, som emellertid inföll 12 dagar efter 1 januari i resten av
världen. På sina håll på de Brittiska öarna höll man fast vid 25 mars
efter Florensmodellen, men fortfarande ett annat 25 mars än i Florens.
Och bland den svenska allmogen i till exempel Värmlands finnskogar
användes ibland fortfarande träalmanackor som räknade året från 25
december, som inte var 25 december i resten av världen.
I
mitten av 1700-talet införde så till sist även Storbritannien och
Sverige den gregorianska kalendern och den 1 januari blev samma dag över
hela Europa (utom i Ryssland som inte bytte förrän 1917).
Men bara för att de allra flesta i Europa firar nyår 1 januari så är det inte så i resten av världen. Det iranska nyåret Nouruz firas
vid vårdagjämningen, det judiska i september eller oktober, det
hinduiska (Diwali) i november eller december och så vidare.
Afganistan - 20 mars (*), Nouruz
Antikens Rom - 1 mars
Assyrien - 1 april (år 6754)
Bahái - 20 mars (*) (år 163) Nouruz
Berber - 12 januari 2004, (år 2954)
Buddhism - 7 januari 2004 (år 2547). 13-14 april (år 2547) beroende på ursprung, kultur och etnisk bakgrund i olika länder.
Tibetanskt nyår 21 februari 2004, Losar
Etiopisk - 11 september (år 1997), 1 Maskaram
Hinduism - 14 april 2004, Vaisakhi (Solkalender)
Indien - 22 mars 2005
Iran - 20 mars (*) Nouruz (år 1383)
Islam - 22 februari 2004 (år 1425 E.H.), Al Hijra
Jainism - 5 november (år 2529), 26 oktober (år 2530)
Japan - 1-3 januari 2003
Judendom - se Rosh hashana
Kina - dels 1 januari, dels (vårfestivalen, det traditionella nyåret) någon gång i januari-februari (olika från år till år)
Koptisk-ortodoxa kyrkan - 11 september 2004 (år 1721)
Kristendom - 1 januari (gregoriansk kalender), samt 14 januari 2004 (juliansk kalender)
Kurder - 20 mars (*), Nourux (år 2710)
Sikhism - 14 mars 2004 (Nanakshahi äran 536 börjar), Vaisakhi
Sydkorea - 22 januari 2004
Tadzjikistan - 20 mars (*), Nouruz
Thailand - 1 april 2004, Song Kran
Vietnam - 22 januari 2004
Zoroastrism - 20 mars (*) Nouruz (år 1374 A.Y.)
(*) Då man firar Nouruz vid solens exakta position vid vårdagjämningen, kan nyåret inträffa 20, 21 eller 22 mars.
GOTT NYTT ÅR önskar jag alla mina bloggläsare och ser fram emot ett nytt år tillsammans med er!
HÄR KAN DU LÄSA FLER INTRESSANTA FAKTAINLÄGG
Andra världskriget
Davidsstjärnan/Judestjärnan
Svastikan/Hakkorset
Motståndsrörelsen under Andra världskriget / Andrée "Dédée" de Jongh
Yvonne Cormeau (forts motståndsrörelsen 2:a världskriget)
Vélodrome d'Hiver-räden i Paris
Koncentrationsläger
Kina:
De första Kinesiska Skrivtecknen
Kinesiska murens historia
Hund i Kina
Några kinesiska uppfinningar, bland annat stigbygeln
Kinas förste kejsare
Terrakottaarmén på Östasiatiska museet i Stockholm
Pompeji
Pompeji i ruiner
Frankrike:
Slottet Versailles fontäner
Giljotinen ett löpande-band-mordredskap
Champagnens historia
Flykten till Varennes / Franska Revolutionen
Eiffeltornet i Paris, Världsutställningen 1889
Frihetsgudinnan i Frankrike och USA
Mat:
Världens äldsta snabbmat
Bantning:
Bantning ur historisk synvinkel
Romarriket:
Historiska fel i filmen Spartacus
Roms sju kullar och Roms födelse
Kronprinsessan Victorias anfader:
Jean Baptiste Bernadotte sedermera Kung Karl XIV Johan
Brudklänningens historia:
Visste du att det var Storbritanniens drottning Victoria som gjorde vit brudklänning till ett mode? Om detta och mycker mer kan du läsa här.
Fakta om Fotboll:
Fotbollens historia
1800-talets Facebook:
Tänk... redan på 1800-talet fanns en form av Facebook
Fakta om Klotter:
Klottrets historia går långt tillbaka i tiden.
Svensk Koloni:
Den svenska kolonin Nya Sverige i Amerika
Venedig, sagornas stad:
Venedigs historia, fakta och reseinformation
Titanic:
Läs om skeppet Titanics sorgliga historia
Midsommarafton:
Varför firar vi Midsommar?
Konfliktdiamanter:
Blodig Diamant, en skrämmande berättelse.
Vampyrer:
Här kan du läsa om Vampyrer, Greve Dracula och Twilight
Fakta om Egypten:
Mumier
Tutankhamons kläder
Howard Carter fann farao Tutankhamons grav
Fakta om Ecuador/Peru:
Krympta huvuden
Internet:
Internetanvändning
Digerdöden/Svarta Döden/Pesten
Här kan du läsa om Digerdöden
Stigbygelns historia
Här får du veta mycket om stigbygeln, sadeln och hästens historia.
Bluehenge och Stonehenge
Några av västvärldens mest berömda stensättningar
Tobakens historia:
Här kan du läsa om tobakens historia, men också om rökningens konsekvenser.
Om flaskvattens konsekvenser:
Giftigt flaskvatten
Persien
Marathon och Persien
Lund:
Domkyrkan i Lund, fylld av mystisk och märkliga ting.
Fakta om Nya Zeeland:
Maorierna, Nya Zeelands urinvånare. Folkets historia samt tatueringskonst.
Jordbävning i Christchurch Nya Zeeland
Sveriges sista avrättning:
Årsdagen av den första och sista avrättningen med vår svenska giljotin
Chokladens historia:
Här kan du lära dig mycket om chokladens historia.
Julens historia och traditioner:
Varför firar vi julafton, juldagen, advent? Här kan du lära dig mycket av våra svenska jultraditioner
Vad är det för skillnad på marsipan och mandelmassa? Vill du göra din egen marsipan, gå på marsipanskola? Här hittar du alla svar.
Julmat över hela världen
Nyår
Nyårstraditioner, mat, champagne med mera
Böcker
Nu är det bevisat att böcker är lugnande
Djävulsbibeln och Silverbibeln
Turboförfattare: George Simenon och Saw Alonzo
Nora Roberts, otroligt produktiv författare
Växthuseffekten
Växthuseffekten, vem kom på ordet och vad innebär det?
Alla hjärtans Dag
Vet du varför vi firar Alla hjärtans dag?
Internationella Kvinnodagen
Internationella Kvinnodagen
BÖRJA BLOGGA
Kom igång att Blogga, läs här
Japan
Jordbävningen i Japan 11 mars 2011
Radio
Radions historia
Elisabeth Taylor
Elisabeth Taylors liv
Babylon
Babylons hängande trädgårdar
Påsk
Varför firar vi påsk?
Skånsk djungel
Dalby Hage / Dalby Söderskog
Framgångssaga
Bli en ny Camilla Läckberg!
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
Inlägg
