Mellan hägg och syren...

Varje år säger jag till mig själv: "Nästa år, DÅ ska jag vara ledig mellan hägg och syren!" Varje år är det samma sak, lika mycket att göra, alldeles i slutskedet av en ny historisk äventyrsbok.

I år är det Persiens Pärla som lägger krokben för mina planer, en nog så mysig bok att hålla på med när naturen lockar.

Häggen i full blom. Foto Kim M. Kimselius

Uttrycket mellan hägg och syren sägs första gången ha använts av en skomakare som tog semester på försommaren och satte upp en skylt med texten ”Stängt mellan hägg och syren”. Det ska sannolikt uttolkas som perioden mellan det att häggen respektive syrenerna slagit ut. Den perioden kan av klimatskäl förstås skilja sig en del över landet, men det refererar normalt till en kort period under försommaren (den stackars skomakaren kunde förmodligen inte unna sig någon längre semester). Teorierna om uttryckets ursprung – och upphovsman – är många, men ingen av teorierna har kunnat beläggas. Många anser dock att uttrycket varit vanligt bland just skomakare. Språkrådet.

Min vackra syren. Just nu är den som allra vackrast!
Foto Kim M. Kimselius

Du förstår säkert varför jag skulle vilja vara ledig just dessa veckor. Det är då våren har kommit, ibland är det försommar, solen skiner, det är varmt och skönt och allting växer så det knakar i trädgården.

Med två tunnland tomt är det mycket att göra vid den här tiden. Hinner aldrig med, eftersom jag inte har den tid som behövs på våren.

Men nästa år, DÅ ska jag vara ledig mellan hägg och syren. Hoppas jag...

Läs och se bilder från mina tidigare inlägg om hägg och syren.

Kramisar Kim

Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Välkommen tillbaka!

Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.

Jag med några av mina 23 böcker. 
Foto Bertil Knoester.

Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här 

Födelsedag och mord

Idag är min födelsedag. Det är också första gången i mitt liv som jag är äldre än min storasyster Birgitta, och för all framtid kommer att vara. Kan inte riktigt njuta av födelsedagar som förr på grund av det. Men det är som det är och inget att göra åt, och jag försöker göra det bästa av livet ändå.

Här är jag, idag på min födelsedag

Vi har som tradition att den som fyller år bestämmer över dagen. Med andra ord är den här dagen min. Började den med att sova en halvtimma längre och sedan ta en ljuvlig, men kall morgonpromenad.

Idag var det så kallt att gräset var knastrigt och vitt och Tickie som har fått all sin päls kortklippt fick ta på sig vintertäcket igen.

Den här rundan jag visar dig idag är en av mina absoluta favoritrundor. Den går jag året runt. Till min glädje hade bonden plogat vägen i vintras, så jag slapp kämpa mig fram genom den djupa snön. Men idag är tankar på vintern långt borta, nu när våren äntligen är här!

Lite mystiskt skymtar en byggnad fram i slutet av vägen. Hela naturen bär mystik över sig och fantasin frodas.

Häggen är fullt utslagen här i lä från den bitande vinden. Jag går omkring i vårrus och bollar runt orden inom mig, de ord som har fötts under natten och nu väntar på att få komma in i datorn och ut på papperet.

Då kommer plötsligt Tola med en blodig handduk som hon har dragit fram mellan några stenar i stengärdsgården. MORD! tänker jag och ser mig omkring, men där finns inga lik, skönt! Tola tycker att hon är duktig som har plockat upp handduken, jag tycker mest det är otäckt. Ja, du vet, jag och min fantasi.

Med andra ord kunde väl inte en födelsedagsmorgon börja bättre för en författare, eller vad säger du... Idé till en ny bok!?

Nu ska jag få ur mig orden som fortfarande ligger och pyr, sedan ska jag fira min födelsedag!

Ha en fin dag!

Kramisar Kim

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst.

Mellan hägg och syren

Det här är bästa tiden på året, från det häggen blommar och fram till och med att syrenen blommar. Allt är så nytt och fräscht, det finns så många dofter i luften, så mycket fågelkvitter och jag är lycklig över att ha tagit mig igenom en lång, kall och mycket snörik vinter.



Givetvis har jag både hägg och syren i min trädgård, eftersom jag älskar båda dessa sorter. Här ser ni min rosa hägg.
Jag vill göra precis som sägner berättar att skomakaren gjorde, sätta upp en skylt där det står "Stängt mellan hägg och syren". För det här är bästa tiden på året och jag vill njuta av varenda sekund!





Slånbärssnårets blommor sänder ut en bedövande stark doft, som är helt underbar!














Här är mina hundar: Pluto, Tickie och Tola













Här är det full fart ned mot sjön. Tickies korta ben hinner inte riktigt med de stora hundarna när de sätter fart. Tola och Pluto är halvsyskon och älskar verkligen varandra.













Framme vid vattnet slänger Tola sig i, oberoende av vilken årstid det är och hur kallt vattnet än är. Pluto däremot står på kanten och dricker vatten och om han någon gång går i så han får vatten upp till magen då är det VARMT. Tickie håller sig på avstånd för att inte bli blöt när de stora hundarna stiger upp och ruskar av sig.













Här ser du Pluto.














Här är en lycklig Tola som njuter av vattnet och svalkan.













Tillbaka i trädgården igen njuter jag av alla blommande träd och buskar. Här är päronträdets blommor.













Här är ett av äppelträden som just har börjat blomma. Sorten heter Katja och är rent gudomligt god.













Se så vackra blommorna är, blandat med de rosaröda knopparna.














Här ser ni blommorna på mitt Kvittenträd. Något som är extra roligt att ha, eftersom det är ett träd som var ett av de viktigaste i Klosterträdgårdar på Medeltiden. Passande för mig som skriver historiska äventyrsböcker!


















Min polkagrisrandiga tulpan! Ljuvlig att se på.













Det är inte bara blommande träd och buskar som gör mig glad. Även bokträden med sina vårligt skira blad ger mig rysningar av glädje. Här ser du en Blodbok och en vanlig Bok.
Blodboken är ett storvuxet träd med röda eller purpurfärgade blad och används ibland som solitärt prydnadsträd. Det har varit i odling sedan slutet av 1600-talet, men nu odlade blodbokar anses härstamma från ett vildväxande exemplar som upptäcktes i Thüringen på 1700-talet. Förökningen har sedan skett genom ympning med skott från detta träd och dess genom skott erhållna avkomlingar, mer sällan genom sådd, då man vet att endast en liten andel av fröplantorna får de purpurröda bladen. Spontant förekommande blodbokar har också påträffats på andra håll.

Här är en av mina största Blodbokar. Det fanns inga bokträd när jag flyttade hit, så alla träden har jag planterat.

















Min Häggmispel blommar ovanligt mycket i år.


















Här en närbild på Brudspireans vackra blommor.


















Även de små, skira ogräsblommorna är otroligt vackra och får gärna stanna kvar i min trädgård.













Den ljuvliga Rosenrispen får avsluta fotografierna från min försommarblommande trädgård.


















Hoppas att du har njutit av mina foton. Nu ska jag gå ut och njuta av allt det här vackra på riktigt, tillsammans med alla hundarna och Jan.

Kramisar Kim