Dramatisk dag på Enebackskolan i Höör
Torsdagen började egentligen dagen innan, då jag förgäves försökte få tag på de lärare jag skulle träffa under torsdagen, utan resultat. Jag hade mejlat ett flertal gånger utan att få tag på dem. På papperet stod det att det var 3 skolor och 4 klasser. Hur skulle jag hitta dem? Jag blev desperat och försökte kontakta kultursekreteraren som var den som hade bokat in mig, Sara Horvath. Det var långt efter arbetstid, men hon besvarade mitt meddelande och sa att hon skulle möta upp och lotsa mig till de rätta klassrummen. Tack Sara!
Det var ett jättestort skolkomplex så jag är glad att jag fick ledsagare. Jag tog många bilder, men solljuset gjorde att jag inte såg något på skärmen, därför såg jag inte att min tumme var mitt i bilden... Suck! Men två bilder blev det i alla fall. Mycket charmig skola, som trots sin storlek var mysig och barnen var trygga. Stor gemenskap, lugn och ro. Nja, det där sistnämnd kanske jag ska ändra på. För när jag väl hade blivit mött av Sara Horvath och biträdande rektor Pernilla, möttes vi av horder av elever när vi närmade oss den del av skolan jag skulle besöka. Alla gick lugnt och stilla, en del i sockarna, utan jackor, ingen sa något. När vi frågade fick vi till svar att brandlarmet hade gått. Alla hade i all hast lämnat lokalerna. Då var det bara att vänta på att lokalerna skulle gås igenom för att eleverna skulle kunna återvända och jag kunde hålla lektionerna.
Till slut var det dags. Jag trodde eleverna skulle vara upprörda och ha svårt att sitta stilla och lyssna men det var inga problem. De var helt underbara. Två lektioner i rad, sedan var det lunch och trevliga samtal i lärarrummet, med mycket skratt. Därefter ytterligare två lektioner. Plötsligt blev det oväsen på våningen ovanför, springande steg efter en duns, alla såg upp mot taket. Efter en stund kom ambulansen. Just då satte jag inte det i samband med det jag hade hört. Jag avslutade lektionen för att gå vidare till nästa föreläsning. Då visade det sig att ambulansen stod utanför dörren och var på väg upp till våningen ovanför det klassrum jag hade befunnit mig i. En av eleverna som plötsligt hade blivit dålig...
Ja, en dramatisk inledning och ett lika dramatiskt avslut på en sagolik dag på Enebackskolan i Höör. Vilka fantastiska omgivningar, elever och lärare!
Jag skyndade hem till skrivarstugan, matade Kiara och lastade in henne i bilen och for iväg till bokbackar för att promenera. Där hittade vi det här härliga trädet.
Det var så vackert, varmt, men jätteblåsigt. Kiara tyckte bitvis att det var lite för varmt.
Det var en hel del människor ute och gick med sina hundar, men jag lyckades få bilder utan folk. Visst ser det underbart ut?
Idag vänder jag nosen på bilen hemåt igen. Kiara har saknat Kotten. Hon har gått omkring och pipit och inte velat äta. Igår köpte jag köttfärs på vägen tillbaka till skrivarstugan, det åt hon. Nu har hon blivit rejält bortskämd, men det är okej.
Jag är supernöjd med den här föreläsningsveckan. Så många underbara elever, lärare och fantastiska omgivningar. Våren är den bästa tiden att resa runt och föreläsa. Många nya platser att uppleva, alla dessa blommor och den spröda, nya grönskan. Det är så vackert att det nästan gör ont.
Igår blev jag förvarnad om häftigt regnväder på fredag förmiddag, därför har jag gått upp tidigt för att skriva detta inlägg. Allt är packat, bara att bära ut allt och komma iväg innan regnet. Hoppas jag hinner. Regnet är på väg.
Ha en fin dag vänner! Och en underbar helg. Vi ska fira en 70-åring. Det är min käre make Jan som fyller 70. Helt ofattbart, men sant!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna
gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
fredag 17 maj 2019
torsdag 16 maj 2019
Bästa tiden att besöka Skåne
Bästa tiden att besöka Skåne
Det här är absolut bästa tiden att besöka Skåne. Rapsfälten blommar, liksom syrener, hägg, maskrosor och många, många, många andra blommor.
Började föreläsningsdagen igår i Höör med en härlig morgonpromenad bland blommande träd och bokbackar.
Kiara älskar promenaderna, däremot tycker hon inte om att jag åker iväg till föreläsningarna, men hon får en belöning när jag kommer hem. En ny härlig promenad på nya promenadvägar.
När jag sagt hejdå till Kiara ställde jag in "Barbro" (min gps) på Emiliaskolan i Höör. Barbro tog mig förbi skolan, så jag var tvungen att vända och köra tillbaka 150 meter. Men där låg den och nu blev förklaringen tydligare "gå uppför backen till andra våningen...".
Det var tajt med tid till nästa skola, så jag tog chansen och kom en kvart för tidigt, men det gjorde ingenting. De var väl förberedda, hade skrivit välkomsthälsning på tavlan och höll på att skriva frågor till mig. Det var bara att sätta igång.
Nästa skola var Sätoftaskolan. Där har jag varit tidigare, vilket innebar att det var många bekanta ansikten. Här träffade jag facebookvänner och fans. Hade många trevliga diskussioner på lunchen och fick bra motion i trapporna. Tänk vad astma ställer till det nu på våren. Inte bara för mig, utan även för den lärare som följde mig upp och nedför trapporna.
När dagens föreläsningar var slut ställde jag in Barbro på skrivarstugan. Hon är bra, den där Barbro, hon visar mig vägar som jag aldrig hade gett mig in på annars. Vilket innebär att jag fick se många fina platser på vägen tillbaka till skrivarstugan. Hästar, blommande träd, bokbackar... Ja, det var en magisk resa.
Tillbaka i skrivarstugan blev jag halvt ihjälpussad av Kiara. Jag tog ut solstolen och satte den i skuggan, sedan satt vi och pussades en bra stund. Sedan måste jag ha somnat... Rätt skönt faktiskt. Det blev inte lika mycket skrivet på mina böcker som jag hade tänkt, men mysigt var det. Efter sovpausen, Kiara snarkade gott bredvid mig, blev det en lång härlig promenad i bokbackarna.
Nu väntar fyra nya föreläsningar i Höör idag. Ser verkligen fram emot att träffa fler underbara sjätteklassare. För hittills har jag fått så fint bemötande och många kramar, att jag är överväldigad.
Ibland är det rätt bra att vara författare.
Ha en fin dag!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Det här är absolut bästa tiden att besöka Skåne. Rapsfälten blommar, liksom syrener, hägg, maskrosor och många, många, många andra blommor.
Började föreläsningsdagen igår i Höör med en härlig morgonpromenad bland blommande träd och bokbackar.
Kiara älskar promenaderna, däremot tycker hon inte om att jag åker iväg till föreläsningarna, men hon får en belöning när jag kommer hem. En ny härlig promenad på nya promenadvägar.
När jag sagt hejdå till Kiara ställde jag in "Barbro" (min gps) på Emiliaskolan i Höör. Barbro tog mig förbi skolan, så jag var tvungen att vända och köra tillbaka 150 meter. Men där låg den och nu blev förklaringen tydligare "gå uppför backen till andra våningen...".
Det var tajt med tid till nästa skola, så jag tog chansen och kom en kvart för tidigt, men det gjorde ingenting. De var väl förberedda, hade skrivit välkomsthälsning på tavlan och höll på att skriva frågor till mig. Det var bara att sätta igång.
Nästa skola var Sätoftaskolan. Där har jag varit tidigare, vilket innebar att det var många bekanta ansikten. Här träffade jag facebookvänner och fans. Hade många trevliga diskussioner på lunchen och fick bra motion i trapporna. Tänk vad astma ställer till det nu på våren. Inte bara för mig, utan även för den lärare som följde mig upp och nedför trapporna.
När dagens föreläsningar var slut ställde jag in Barbro på skrivarstugan. Hon är bra, den där Barbro, hon visar mig vägar som jag aldrig hade gett mig in på annars. Vilket innebär att jag fick se många fina platser på vägen tillbaka till skrivarstugan. Hästar, blommande träd, bokbackar... Ja, det var en magisk resa.
Tillbaka i skrivarstugan blev jag halvt ihjälpussad av Kiara. Jag tog ut solstolen och satte den i skuggan, sedan satt vi och pussades en bra stund. Sedan måste jag ha somnat... Rätt skönt faktiskt. Det blev inte lika mycket skrivet på mina böcker som jag hade tänkt, men mysigt var det. Efter sovpausen, Kiara snarkade gott bredvid mig, blev det en lång härlig promenad i bokbackarna.
Nu väntar fyra nya föreläsningar i Höör idag. Ser verkligen fram emot att träffa fler underbara sjätteklassare. För hittills har jag fått så fint bemötande och många kramar, att jag är överväldigad.
Ibland är det rätt bra att vara författare.
Ha en fin dag!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
onsdag 15 maj 2019
Vilket mottagande i Gudmuntorp
Vilket mottagande i Gudmuntorp
När jag svängde in på vägen och såg skolan blev jag varm om hjärtat. Vilken mysig skola tänkte jag. Det visade sig att jag hade rätt. Fint mottagande på skolgården och i lärarrummet. Massor av kramar från eleverna och en av mina största fans kom fram och presenterade sig för mig genom att ta i hand. Efteråt blev det fotografering. Alla var så mysiga.
Om ändå alla politiker kunde förstå vilken skillnad det är för barnen att gå i en liten byskola med stor gemenskap, mot att bussas till stora skolor där barnen blir vilsna. Alla kändes så trygga, varma, glada och goa. På de mindre skolorna vågar barnen ställa mer frågor, eftersom de känner varandra. De vågar visa sin uppskattning med kramar och kommentarer. Som du förstår hade jag en fantastisk dag i Gudmundtorpskolan.
Kyrkan låg bredvid skolan. Jag blev nämligen lite fundersam när jag fick mejlet "du kan parkera på kyrkans parkering", sedan förstod jag.
Dessutom fick jag en fin present. En ljuslykta med fjärilar. Den står bredvid mig och fjärilarna flyger i ljusets sken.
Med mig i stugan är Kiara. Som vanligt tjejgänget i Skåne och killgänget, Jan och Kotten, hemma i Blekinge.
Jag älskar att inspirera andra att vilja läsa och skriva. Det känns som om jag lyckades även den här gången. Att berätta om min väg till författarskapet, om hur jag bygger upp min böcker, samt lämna skrivtips, är något jag verkligen tycker om. Tur att jag ska få fortsätta göra det resten av veckan.
Tack alla elever och lärare på Gudmundtorpskolan för en härlig dag!
Igår var första föreläsningsdagen den här veckan. Idag ska jag iväg till flera skolor i Höör kommun. Jag är förväntansfull, hoppas eleverna också är det.
Ha en fin dag!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
När jag svängde in på vägen och såg skolan blev jag varm om hjärtat. Vilken mysig skola tänkte jag. Det visade sig att jag hade rätt. Fint mottagande på skolgården och i lärarrummet. Massor av kramar från eleverna och en av mina största fans kom fram och presenterade sig för mig genom att ta i hand. Efteråt blev det fotografering. Alla var så mysiga.
Om ändå alla politiker kunde förstå vilken skillnad det är för barnen att gå i en liten byskola med stor gemenskap, mot att bussas till stora skolor där barnen blir vilsna. Alla kändes så trygga, varma, glada och goa. På de mindre skolorna vågar barnen ställa mer frågor, eftersom de känner varandra. De vågar visa sin uppskattning med kramar och kommentarer. Som du förstår hade jag en fantastisk dag i Gudmundtorpskolan.
Kyrkan låg bredvid skolan. Jag blev nämligen lite fundersam när jag fick mejlet "du kan parkera på kyrkans parkering", sedan förstod jag.
Dessutom fick jag en fin present. En ljuslykta med fjärilar. Den står bredvid mig och fjärilarna flyger i ljusets sken.
Med mig i stugan är Kiara. Som vanligt tjejgänget i Skåne och killgänget, Jan och Kotten, hemma i Blekinge.
Jag älskar att inspirera andra att vilja läsa och skriva. Det känns som om jag lyckades även den här gången. Att berätta om min väg till författarskapet, om hur jag bygger upp min böcker, samt lämna skrivtips, är något jag verkligen tycker om. Tur att jag ska få fortsätta göra det resten av veckan.
Tack alla elever och lärare på Gudmundtorpskolan för en härlig dag!
Igår var första föreläsningsdagen den här veckan. Idag ska jag iväg till flera skolor i Höör kommun. Jag är förväntansfull, hoppas eleverna också är det.
Ha en fin dag!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
tisdag 14 maj 2019
Skåne hela veckan
Skåne hela veckan
När du läser detta är jag redan på väg till Skåne för att föreläsa idag och resten av veckan. Har gått upp i gryningen och kört iväg. Normalt skulle jag ha åkt dagen innan, men Kiara hade sin avslutning på kursen igår, därför blev det extra tidig morgon.
Det ska bli roligt att träffa nya elever att inspirera. Många skolor och många sjätteklassare. På "fritiden" tänkte jag skriva på Pirater och vulkanutbrott på Island. Ligger lite efter tidsmässigt med boken, så det lär bli sena kvällar nere i skrivarstugan.
Men vad har man en skrivarstuga till om inte för att skriva, eller hur? Bilden är från skrivarstugan.
Tyvärr kan jag inte vända på dygnet den här gången, eftersom jag ska föreläsa på dagarna, men dygnet har ju 48 timmar, eller hur... Nja, egentligen bara 24 timmar, men ibland tycker jag att jag får så mycket gjort att det känns som två dygn.
Nej, nu måste jag stänga ner för att sätta mig i bilen och köra iväg.
Ha en jättefin dag!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
När du läser detta är jag redan på väg till Skåne för att föreläsa idag och resten av veckan. Har gått upp i gryningen och kört iväg. Normalt skulle jag ha åkt dagen innan, men Kiara hade sin avslutning på kursen igår, därför blev det extra tidig morgon.
Det ska bli roligt att träffa nya elever att inspirera. Många skolor och många sjätteklassare. På "fritiden" tänkte jag skriva på Pirater och vulkanutbrott på Island. Ligger lite efter tidsmässigt med boken, så det lär bli sena kvällar nere i skrivarstugan.
Men vad har man en skrivarstuga till om inte för att skriva, eller hur? Bilden är från skrivarstugan.
Tyvärr kan jag inte vända på dygnet den här gången, eftersom jag ska föreläsa på dagarna, men dygnet har ju 48 timmar, eller hur... Nja, egentligen bara 24 timmar, men ibland tycker jag att jag får så mycket gjort att det känns som två dygn.
Nej, nu måste jag stänga ner för att sätta mig i bilen och köra iväg.
Ha en jättefin dag!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
måndag 13 maj 2019
Kotten på Kooikerträff och Berner Senneträff
Kotten på Kooikerträff och Berner Senneträff
Oj, vilken vecka det har varit för Kotten. Den började med avslutning på grundkursen. Det var både praktiskt och teoretiskt prov. Kotten klarade sig galant och jag klarade av det skriftliga. Det kändes tråkigt när allt var över. Men veckan fortsatte intensivt, med både Kooikerträff och Bernersennenträff.
Ibland, när Kotten är trött, orkar han inte gå till matskålen för att äta. Då får han maten på sängen. Ibland ligger han och äter, ibland sätter han sig upp, tar en kula och lägger sig för att äta.
Varje morgon äter jag ägg. Kotten och Kiara får var sin skiva av ägget. Det vet de om och sitter ofta och väntar på sin del av ägget.
Kotten fyller Kiaras biabädd med leksaker, men en dag lyckades Kiara klämma ner sig i bädden. Det tog inte lång tid förrän Kotten var där och försökte få bort henne, men hon låg kvar och Kotten gick besviken därifrån.
Kotten utvecklas hela tiden. Nu behöver han inte längre något att ligga på, han kan somna precis var som helst.
Kiara fick prova på agility på sin kursdag. Något hon älskar, men hon tyckte inte om att vara bunden och grät hela tiden. En konsekvens av att ha suttit fast i träden när hon var försvunnen i 26 timmar.
Kotten tycker om att ha huvudstöd, precis som mina Berner Sennenhundar. Här är det Kotten och Kiara.
Kotten upptäckte grävlingsbajs för första gången. Åh, vad mysigt att rulla runt i, tyckte han. Men jag blev inte glad, så det blev till att bada när vi kom hem från promenaden. Eftersom jag har handskats mycket med Kotten protesterade han inte, trots att det var första gången jag badade honom. Han stod snällt kvar och lät mig ta bort den "goa" lukten...
Så här trött, och lite frusen, blev Kotten efter att ha badat.
Ofta sover han i sitt lilla hus. Det vann min PON Tickie när hon var på utställningen, tog sitt andra cert och vann.
Vi har en hel del stengärdsgårdar på tomten. De tycker både Kiara och Kotten om att springa omkring på. Fin utsikt därifrån.
Här är porten till magins värld. Vi har köpt rosenbågar och monterat ihop. Nu ska de på plats också. Just nu leder de in i björkhagen, den vilda delen av vår trädgård.
Min spanska kaktus blommar för fullt just nu. Fick den som skott av min spanska vän och är så glad för den. Efter förra sommarens långa värmebölja har den verkligen vuxit till sig.
Så var det dags för Kottens allra första Kooikerträff. Både spännande och lite läskigt.
Många hundar var det att hälsa på.
Kiara fick gå den långa skogspromenaden tillsammans med mig, en tipsrunda. Vi kom på andra plats med 9 rätt av 10.
Det var ett härligt gäng som vandrade i skogen. Vi småpratade om hundar och jag försökte lära mig mer om kooikerhundarna.
Vi kom till en oas i skogen, där hästar, kor och kalvar samsade i samma hage. Ett riktigt paradis.
Kotten hade varit i bilen tillsammans med husse, medan Kiara och jag gick runt. När vi kom tillbaka ville Kotten inte lämna min sida. Kiara hoppade in i bilen och vägrade komma ut. Hon hade fått nog av kooikerhundar för den dagen.
....
Det blev uppställning och fotografering av alla som kommit på hundträffen.
Husse som stod bakom kameran hade svårt att få ett kort där Kotten inte tittade på mig. Som du ser lyckades han inte.
Jag vann en jättekul leksak till hundarna när jag kom på andra plats på tipspromenaden. Den älskar Kiara och Kotten att leka med. Det är liksom en freesbee med ring av rep och en plastskiva. Perfekt att ha dragkamp med tycker hundarna.
Så här vacker är kaktusen i närbild. Blomman är lika stor som hela min hand.
Om man blir smutsig om fötterna måste man rengöra dem, tycker Kotten och gör sig fin när vi är på Berner Sennenträff.
Här blev det grillning och Kotten fick smaka på korvbröd och vara tillsammans med alla stora Berner Sennenhundar. Här trivdes Kiara betydligt mycket bättre. På bilden är det hon som är närmast kameran och står och tigger om lite mat.
Kotten upptäckte hur roligt det var att bada. Jag gick ned till vattnet med hundarna för att de skulle dricka. Kiara hoppade i. Kotten stod vid kanten, sedan tog han ett jätteskutt rakt ut i vattnet. Han blev förvånad och kom snabbt upp när han upptäckte hur djupt det var. Jag sa till Jennie, som var med, att Kotten förmodligen aldrig mer skulle bada. Men sekunden efteråt tog han ett lika stort skutt ut i vattnet igen. Han tyckte verkligen om det.
Vi höll på att få med oss en extra Berner Sennehund hem. Det var Dagmar, uppfödd och uppväxt hos Lena Westerlund, som även är uppfödare till Kiara. Numera bor Dagmar hos Susanne och Lennart, men Dagmar älskar fortfarande Lena över allt annat. Lena åkte med i min bil en bit. När jag lämnade dörren öppen och gick runt för att hjälpa Lena ut, passade Dagmar på att hoppa in till Lena.
Här är det Jennie Olsson som har fotograferat Kotten och Kiara i vattenbrynet.
Älskar den här bilden som Jennie tog på mig, Kiara och Kotten. Så fina hundar jag har.
Hemkommen från en hel dag med Berner Sennehundar ute i skogen skyndade sig Kotten att lägga beslag på Kiaras biabädd, dit han hade dragit Tudors stora apa. Den älskar Kotten att ha som huvudkudde. En "valpkompis" att vara trygg tillsammans med.
Det var intressant att se många andra Kooikerhundar och hur Kotten uppförde sig med dem. Han är ju uppväxt med Berner Sennenhundar. Jag brukar säga att Kotten tror att han är en Berner. Det ligger nog något i det, för han verkade känna sig mer hemma med de stora Berner Sennerhundarna än med Kooikerhundarna, eller så var det bara inbillning.
Imorgon, tisdag, åker Kiara och jag till Skåne och Skrivarstugan. Jag ska föreläsa och hon ska vara min sällskapsdam. Det blir tjejgänget i Skåne och killgänget hemma i Blekinge. Det ska bli spännande att se vad Jan och Kotten hittar på medan jag och Kiara är borta.
Ha en fin dag vänner!
Läs tidigare inlägg om Kotten, vår nya flockmedlem, en liten Nederlandse Kooikerhondje, Kooiker:
Välkommen hem lilla Kotten.
En vecka med Kotten.
En vecka utan Tudor två med Kotten.
Kotten, Kiara och Smilla.
Snön ligger lika djup som Kotten är hög.
Kooikervalpen Kotten 13 veckor.
Intensiv vecka för Kooikervalpen Kotten.
Så mycket folk tyckte Kooikervalpen Kotten.
Kooikervalpen Kotten ute på nya äventyr.
Kooikervalpen Kotten fyra månader.
Kooikervalpen Kotten får nya lekkamrater.
Kooikervalpen Kotten börjar grundkurs på Brukshundsklubben.
Nästan en vecka utan Kooikervalpen Kotten.
Kooikervalpen Kotten fem månader.
Kooikervalpen Kottens första värmebölja.
Kooikervalpen Kotten testar spår.
Kooikervalpen möter haren.
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Oj, vilken vecka det har varit för Kotten. Den började med avslutning på grundkursen. Det var både praktiskt och teoretiskt prov. Kotten klarade sig galant och jag klarade av det skriftliga. Det kändes tråkigt när allt var över. Men veckan fortsatte intensivt, med både Kooikerträff och Bernersennenträff.
Ibland, när Kotten är trött, orkar han inte gå till matskålen för att äta. Då får han maten på sängen. Ibland ligger han och äter, ibland sätter han sig upp, tar en kula och lägger sig för att äta.
Varje morgon äter jag ägg. Kotten och Kiara får var sin skiva av ägget. Det vet de om och sitter ofta och väntar på sin del av ägget.
Kotten fyller Kiaras biabädd med leksaker, men en dag lyckades Kiara klämma ner sig i bädden. Det tog inte lång tid förrän Kotten var där och försökte få bort henne, men hon låg kvar och Kotten gick besviken därifrån.
Kotten utvecklas hela tiden. Nu behöver han inte längre något att ligga på, han kan somna precis var som helst.
Kiara fick prova på agility på sin kursdag. Något hon älskar, men hon tyckte inte om att vara bunden och grät hela tiden. En konsekvens av att ha suttit fast i träden när hon var försvunnen i 26 timmar.
Kotten tycker om att ha huvudstöd, precis som mina Berner Sennenhundar. Här är det Kotten och Kiara.
Kotten upptäckte grävlingsbajs för första gången. Åh, vad mysigt att rulla runt i, tyckte han. Men jag blev inte glad, så det blev till att bada när vi kom hem från promenaden. Eftersom jag har handskats mycket med Kotten protesterade han inte, trots att det var första gången jag badade honom. Han stod snällt kvar och lät mig ta bort den "goa" lukten...
Så här trött, och lite frusen, blev Kotten efter att ha badat.
Ofta sover han i sitt lilla hus. Det vann min PON Tickie när hon var på utställningen, tog sitt andra cert och vann.
Vi har en hel del stengärdsgårdar på tomten. De tycker både Kiara och Kotten om att springa omkring på. Fin utsikt därifrån.
Här är porten till magins värld. Vi har köpt rosenbågar och monterat ihop. Nu ska de på plats också. Just nu leder de in i björkhagen, den vilda delen av vår trädgård.
Min spanska kaktus blommar för fullt just nu. Fick den som skott av min spanska vän och är så glad för den. Efter förra sommarens långa värmebölja har den verkligen vuxit till sig.
Så var det dags för Kottens allra första Kooikerträff. Både spännande och lite läskigt.
Många hundar var det att hälsa på.
Kiara fick gå den långa skogspromenaden tillsammans med mig, en tipsrunda. Vi kom på andra plats med 9 rätt av 10.
Det var ett härligt gäng som vandrade i skogen. Vi småpratade om hundar och jag försökte lära mig mer om kooikerhundarna.
Vi kom till en oas i skogen, där hästar, kor och kalvar samsade i samma hage. Ett riktigt paradis.
Kotten hade varit i bilen tillsammans med husse, medan Kiara och jag gick runt. När vi kom tillbaka ville Kotten inte lämna min sida. Kiara hoppade in i bilen och vägrade komma ut. Hon hade fått nog av kooikerhundar för den dagen.
....
Det blev uppställning och fotografering av alla som kommit på hundträffen.
Husse som stod bakom kameran hade svårt att få ett kort där Kotten inte tittade på mig. Som du ser lyckades han inte.
Jag vann en jättekul leksak till hundarna när jag kom på andra plats på tipspromenaden. Den älskar Kiara och Kotten att leka med. Det är liksom en freesbee med ring av rep och en plastskiva. Perfekt att ha dragkamp med tycker hundarna.
Så här vacker är kaktusen i närbild. Blomman är lika stor som hela min hand.
Om man blir smutsig om fötterna måste man rengöra dem, tycker Kotten och gör sig fin när vi är på Berner Sennenträff.
Här blev det grillning och Kotten fick smaka på korvbröd och vara tillsammans med alla stora Berner Sennenhundar. Här trivdes Kiara betydligt mycket bättre. På bilden är det hon som är närmast kameran och står och tigger om lite mat.
Kotten upptäckte hur roligt det var att bada. Jag gick ned till vattnet med hundarna för att de skulle dricka. Kiara hoppade i. Kotten stod vid kanten, sedan tog han ett jätteskutt rakt ut i vattnet. Han blev förvånad och kom snabbt upp när han upptäckte hur djupt det var. Jag sa till Jennie, som var med, att Kotten förmodligen aldrig mer skulle bada. Men sekunden efteråt tog han ett lika stort skutt ut i vattnet igen. Han tyckte verkligen om det.
Vi höll på att få med oss en extra Berner Sennehund hem. Det var Dagmar, uppfödd och uppväxt hos Lena Westerlund, som även är uppfödare till Kiara. Numera bor Dagmar hos Susanne och Lennart, men Dagmar älskar fortfarande Lena över allt annat. Lena åkte med i min bil en bit. När jag lämnade dörren öppen och gick runt för att hjälpa Lena ut, passade Dagmar på att hoppa in till Lena.
Här är det Jennie Olsson som har fotograferat Kotten och Kiara i vattenbrynet.
Älskar den här bilden som Jennie tog på mig, Kiara och Kotten. Så fina hundar jag har.
Hemkommen från en hel dag med Berner Sennehundar ute i skogen skyndade sig Kotten att lägga beslag på Kiaras biabädd, dit han hade dragit Tudors stora apa. Den älskar Kotten att ha som huvudkudde. En "valpkompis" att vara trygg tillsammans med.
Det var intressant att se många andra Kooikerhundar och hur Kotten uppförde sig med dem. Han är ju uppväxt med Berner Sennenhundar. Jag brukar säga att Kotten tror att han är en Berner. Det ligger nog något i det, för han verkade känna sig mer hemma med de stora Berner Sennerhundarna än med Kooikerhundarna, eller så var det bara inbillning.
Imorgon, tisdag, åker Kiara och jag till Skåne och Skrivarstugan. Jag ska föreläsa och hon ska vara min sällskapsdam. Det blir tjejgänget i Skåne och killgänget hemma i Blekinge. Det ska bli spännande att se vad Jan och Kotten hittar på medan jag och Kiara är borta.
Ha en fin dag vänner!
Läs tidigare inlägg om Kotten, vår nya flockmedlem, en liten Nederlandse Kooikerhondje, Kooiker:
Välkommen hem lilla Kotten.
En vecka med Kotten.
En vecka utan Tudor två med Kotten.
Kotten, Kiara och Smilla.
Snön ligger lika djup som Kotten är hög.
Kooikervalpen Kotten 13 veckor.
Intensiv vecka för Kooikervalpen Kotten.
Så mycket folk tyckte Kooikervalpen Kotten.
Kooikervalpen Kotten ute på nya äventyr.
Kooikervalpen Kotten fyra månader.
Kooikervalpen Kotten får nya lekkamrater.
Kooikervalpen Kotten börjar grundkurs på Brukshundsklubben.
Nästan en vecka utan Kooikervalpen Kotten.
Kooikervalpen Kotten fem månader.
Kooikervalpen Kottens första värmebölja.
Kooikervalpen Kotten testar spår.
Kooikervalpen möter haren.
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Etiketter:
Berner Sennen,
Bernes Mountain dog,
Hund,
Hundar,
Kiara,
Kim M. Kimselius,
Kimselius hundar,
Kooiker,
Kooikerhondje,
Kooikervalp,
Kotten,
Nederlandse Kooikerhondje
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)