Lång väg till rättvisa av David Baldacci
Det här är första boken om Atlee Pine, en ny serie av David Baldacci. Även om jag har älskat alla tidigare böcker av författaren, var den här inte någon av mina favoriter. Den kändes helt enkelt för overklig. Men självklart lyssnade jag färdigt på boken, eftersom det trots allt var en spännande, actionfylld berättelse. Jag hoppas att nästa bok om Atlee Pine ska vara bättre, att författaren har gått in djupare i huvudpersonen och jag får lära känna Atlee Pine mer.
Ole, dole, doff ...
Det har etsat sig fast för alltid i Atlee
Pines minne kidnapparens fasansfulla ramsa när han valde mellan sexåriga
Atlee och hennes tvillingsyster Mercy. Mercy blev bortförd, Atlee
skonades. Hon återsåg aldrig sin syster igen.
Tre decennier efter
den fruktansvärda natten arbetar Atlee Pine för FBI:s Arizona-avdelning
där hon ensam ansvarar för Grand Canyon. När en turist försvinner
spårlöst djupt inne i Grand Canyon kallas Pine in för att leda
utredningen. Det visar sig snart att turisten inte rest till Grand
Canyon för att beundra det dramatiska landskapet. Men när Pine börjar få
ihop intressanta ledtrådar i fallet blir hon plötsligt bortkopplad från
utredningen. Att vägra lyda order kan äventyra hennes karriär vid FBI,
men om hon inte fortsätter utreda fallet på egen hand riskerar hon
nationens säkerhet. Atlee Pine tvingas till ett ödesdigert beslut.
Den får tre stjärnor av fem möjliga
Blev du nyfiken på boken? Fråga efter den hos din bokhandlare, annars finns den på nätet, till exempel hos Adlibris, Bokus, Akademibokhandeln eller Storytel.
För fler boktips kika in på Kimselius Boktips här på bloggen.
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget. Mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här
lördag 23 februari 2019
fredag 22 februari 2019
Ännu en bok klar
Ännu en bok klar
Här går det undan. Nu har jag skrivit klart ännu en bok, den där hemliga jag har pratat om, den jag inte kan avslöja så mycket om. Den som har varit så svår att skriva, men ändå så lätt. Ja, du vet hur jag fungerar. När jag väl sätter mig för att skriva kommer orden, som alldeles av sig själv. Jag behöver inte tänka, bara hålla fingrarna i styr och skriva på.
Jag kan bocka av ännu en sak på mitt schema inför 2019. Men innan jag kan lämna ifrån mig manuset måste jag läsa igenom det en sista gång, sedan tar jag itu med nästa bok, Pirater och vulkanutbrott på Island. Det är också en bok som är en stor utmaning och sträcker sig över flera hundra år genom Islands historia. Men jag har redan allt klart inom mig, så när jag väl sätter mig för att skriva den boken kommer den att springa iväg lika snabbt som min Hemliga bok.
Min bok Äventyr i Uddevalla säljer bra och marknadsförs stort på Västkusten.
I Ljungskile säljer böckerna om Uddevallas historia så bra att de har fått en alldeles egen hylla vid kassan.
I bokavdelning i Tanumshede, Hedemyrs syns mina böcker så här tydligt när du kommer in i butiken där.
Här är det Ica supermarket Skärhamn Tjörn som skyltar mina böcker stort.
Här är julskyltningen i Skärhamn av mina böcker, både Tsunamikatastrofen i Lissabon och Äventyr i Uddevalla.
Det är så här jag önskar att alla mina böcker alltid skulle synas i butikerna i Sverige. På Island får mina böcker en fin plats i butikerna, och skyltas på detta sätt.
Tänk vad många böcker det har blivit under åren. Egentligen är min Hemliga bok nr 52, men den får stå utan nummer ett tag, fram tills att jag avslöjar mer om den. Nyfiken? Lovar berätta mer så snart jag kan.
Ha en underbar fredag! Det tänker jag ha, för idag kommer mina hjälpredor från Bokmässan hit för att diskutera Öppet hus hemma hos mig första helgen i augusti. Du kommer väl?
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Här går det undan. Nu har jag skrivit klart ännu en bok, den där hemliga jag har pratat om, den jag inte kan avslöja så mycket om. Den som har varit så svår att skriva, men ändå så lätt. Ja, du vet hur jag fungerar. När jag väl sätter mig för att skriva kommer orden, som alldeles av sig själv. Jag behöver inte tänka, bara hålla fingrarna i styr och skriva på.
Jag kan bocka av ännu en sak på mitt schema inför 2019. Men innan jag kan lämna ifrån mig manuset måste jag läsa igenom det en sista gång, sedan tar jag itu med nästa bok, Pirater och vulkanutbrott på Island. Det är också en bok som är en stor utmaning och sträcker sig över flera hundra år genom Islands historia. Men jag har redan allt klart inom mig, så när jag väl sätter mig för att skriva den boken kommer den att springa iväg lika snabbt som min Hemliga bok.
Min bok Äventyr i Uddevalla säljer bra och marknadsförs stort på Västkusten.
I Ljungskile säljer böckerna om Uddevallas historia så bra att de har fått en alldeles egen hylla vid kassan.
I bokavdelning i Tanumshede, Hedemyrs syns mina böcker så här tydligt när du kommer in i butiken där.
Här är det Ica supermarket Skärhamn Tjörn som skyltar mina böcker stort.
Här är julskyltningen i Skärhamn av mina böcker, både Tsunamikatastrofen i Lissabon och Äventyr i Uddevalla.
Det är så här jag önskar att alla mina böcker alltid skulle synas i butikerna i Sverige. På Island får mina böcker en fin plats i butikerna, och skyltas på detta sätt.
Tänk vad många böcker det har blivit under åren. Egentligen är min Hemliga bok nr 52, men den får stå utan nummer ett tag, fram tills att jag avslöjar mer om den. Nyfiken? Lovar berätta mer så snart jag kan.
Ha en underbar fredag! Det tänker jag ha, för idag kommer mina hjälpredor från Bokmässan hit för att diskutera Öppet hus hemma hos mig första helgen i augusti. Du kommer väl?
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Etiketter:
Författare,
Författarvardag,
Hemlig bok,
Historia,
Kim M. Kimselius,
Kimselius böcker,
Min 52:a bok,
Ny bok,
Skrivprocess,
Tsunamikatastrofen i Lissabon,
Äventyr i Uddevalla
torsdag 21 februari 2019
Glada nyheter om boken Äventyr i Uddevalla
Glada nyheter om boken Äventyr i Uddevalla
Jag fick ett foto och ett meddelande:
"Ica Ljungkile , där säljer din bok, hela tiden. Nu har boken fått sin egna plats" skriver Helena Karlsson från Pocketgrossisten.
Jag blev jätteglad för de orden. Under researchen inför Äventyr i Uddevalla förälskade jag mig i Uddevalla med omnejd. Därför är jag jätteglad att boken säljer så bra.
En norrlänning skrev att det var den bästa bok han hade läst, trots att han inte bodde i staden. Härligt!
Det hade varit roligt att komma tillbaka till Uddevalla för att signera böcker igen, få se om jag lyckas få en stund över för det.
Blev du nyfiken på boken? Fråga efter den hos din bokhandlare, annars finns Äventyr i Uddevalla hos samtliga nätbokhandlare, till exempel Adlibris, Bokus och Akademibokhandeln.
Jag jublar och känner att det nog är dags att fira lite, eller hur?
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Jag fick ett foto och ett meddelande:
"Ica Ljungkile , där säljer din bok, hela tiden. Nu har boken fått sin egna plats" skriver Helena Karlsson från Pocketgrossisten.
Jag blev jätteglad för de orden. Under researchen inför Äventyr i Uddevalla förälskade jag mig i Uddevalla med omnejd. Därför är jag jätteglad att boken säljer så bra.
En norrlänning skrev att det var den bästa bok han hade läst, trots att han inte bodde i staden. Härligt!
Det hade varit roligt att komma tillbaka till Uddevalla för att signera böcker igen, få se om jag lyckas få en stund över för det.
Blev du nyfiken på boken? Fråga efter den hos din bokhandlare, annars finns Äventyr i Uddevalla hos samtliga nätbokhandlare, till exempel Adlibris, Bokus och Akademibokhandeln.
Jag jublar och känner att det nog är dags att fira lite, eller hur?
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
onsdag 20 februari 2019
Mycket på gång
Mycket på gång
Det är så mycket på gång just nu och en deadline att hålla, så jag glömmer av att gå ut på nätet. Här och nu är det som existerar för mig, och romanfigurernas liv.
Solen lyser varje dag, vårblommorna visar sig en efter en, fåglarna sjunger att våren har kommit och våra tranor anlände igår. De stannar varje år i närheten, idag satt de ute på ängen utanför vårt hus och skrämde livet ur lille Kotten när han skulle göra sina behov. Han rusade in och gjorde sitt inomhus istället. Men han vänjer sig.
Kroppen fylls av livslust och glädje när våren kommer, jag vill vara ute och bara vara, klippa sly, dra grenar och njuta av solens strålar. Snart är det dags att ta datorn under armen och sätta mig utomhus för att skriva.
Himlen utanför fönstret är klarblå och det far förbi vita små sommarmoln med jämna mellanrum.
En del säger att de skriver bäst under höst och vinter, i regn och rusk, när snön vräker ned utanför fönstret. Jag drivs av solenergi. Ju närmare vår och sommar vi kommer desto lättare är det för mig att skriva. Ibland önskar jag att jag också kunde släppa loss helt under årets mörkaste månader, för då hade jag fått så mycket mer gjort innan solen kommer fram ur mörkret.
Kanske beror min vårglädje på att jag är majbarn, en månad som alltid har betytt mycket för mig: kalas, presenter, tårta, släkt och vänner. I år fyller jag 65 år. Pensionär med andra ord, men jag låter orden fortsätta flöda tills det inte finns några fler kvar inom mig.
Nu ska jag fortsätta skriva och njuta av tranornas rop, för när de har kommit, då är det vår! Jippi!
Ha en fin dag vänner!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Det är så mycket på gång just nu och en deadline att hålla, så jag glömmer av att gå ut på nätet. Här och nu är det som existerar för mig, och romanfigurernas liv.
Solen lyser varje dag, vårblommorna visar sig en efter en, fåglarna sjunger att våren har kommit och våra tranor anlände igår. De stannar varje år i närheten, idag satt de ute på ängen utanför vårt hus och skrämde livet ur lille Kotten när han skulle göra sina behov. Han rusade in och gjorde sitt inomhus istället. Men han vänjer sig.
Kroppen fylls av livslust och glädje när våren kommer, jag vill vara ute och bara vara, klippa sly, dra grenar och njuta av solens strålar. Snart är det dags att ta datorn under armen och sätta mig utomhus för att skriva.
Himlen utanför fönstret är klarblå och det far förbi vita små sommarmoln med jämna mellanrum.
En del säger att de skriver bäst under höst och vinter, i regn och rusk, när snön vräker ned utanför fönstret. Jag drivs av solenergi. Ju närmare vår och sommar vi kommer desto lättare är det för mig att skriva. Ibland önskar jag att jag också kunde släppa loss helt under årets mörkaste månader, för då hade jag fått så mycket mer gjort innan solen kommer fram ur mörkret.
Kanske beror min vårglädje på att jag är majbarn, en månad som alltid har betytt mycket för mig: kalas, presenter, tårta, släkt och vänner. I år fyller jag 65 år. Pensionär med andra ord, men jag låter orden fortsätta flöda tills det inte finns några fler kvar inom mig.
Nu ska jag fortsätta skriva och njuta av tranornas rop, för när de har kommit, då är det vår! Jippi!
Ha en fin dag vänner!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
tisdag 19 februari 2019
Konferens om barn- och ungdomslitteratur Litteralund 9 till 10 april 2019
Konferens om barn- och ungdomslitteratur Litteralund 9 till 10 april 2019
Litteralund är ett roligt evenmang som jag har medverkat i många gånger. Har du möjlighet att komma dit tycker jag du ska göra det. Nedan hittar du hela programmet.
Här ser du hur du anmäler dig.
Vägbeskrivning
Lite om Litteralund, Sveriges största barnboksfestival. Jag kommer att vara där. Hoppas vi ses!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Litteralund är ett roligt evenmang som jag har medverkat i många gånger. Har du möjlighet att komma dit tycker jag du ska göra det. Nedan hittar du hela programmet.
Här ser du hur du anmäler dig.
Vägbeskrivning
Lite om Litteralund, Sveriges största barnboksfestival. Jag kommer att vara där. Hoppas vi ses!
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
måndag 18 februari 2019
En intensiv vecka för Kooikervalpen Kotten tre månader
En intensiv vecka för Kooikervalpen Kotten tre månader
Veckan som gått har varit ovanligt intensiv för Kotten. Mycket har hänt och han ligger ofta helt utslagen i soffan för att hämta nya krafter.
Kotten hittar nya platser att sova på, bara de är nära mig så går det bra.
Kotten älskar att leka med mjuksdjuren, hans "valpkompisar". Nedan väntar Kotten på mat och försöker skynda på mig.
Ibland är det svårt att skriva när man har en liten charmknutte som Kotten som hoppar omkring i soffan och busar med sina leksaker, samtidigt som han skäller ut dem.
En av Kottens alla favoritplatser.
Men det här är en absoluta favoritplatsen, mellan frambenen på Kiara. Där känner han sig trygg och lugn.
Varje dag får Kotten upptäcka en ny bit av livet. Nu har han lärt sig skutta över stengärdsgården och han är så stolt.
Snön försvann hastigt och nu är det vår i Blekinge med runt +8 grader och sol. Det märks att Kotten föredrar barmark, han älskar att hämta löv och små pinnar. Och det finns det gott om.
Efter en hård arbetsdag somnar Kotten vid mina fötter, medan jag sätter igång och arbetar igen.
Smilla är ur höglöpet nu, men hon luktar fortfarande gott och Kotten är intresserad av henne. Det gör att Smilla har accepterat Kotten på ett helt annat sätt än tidigare.
Kiara är lite ledsen för att Kotten föredrar Smilla framför henne.
Men "mamma" Kiara är trots allt bäst...
...iallafall en liten stund, sedan ligger Kiara själv i soffan igen. Visst ser hon lite ledsen ut?
Det är inte så länge en liten Kottervalp är vaken. Men när han är det då är det full fart i huset. Så roligt!
En morgon råkade Kotten ha vält gallret in till sitt rum, då hittade jag honom liggandes så långt bort från gallret som möjligt, uppe på alla huvudkuddarna. Normalt sover han på den blåvita filten nedanför kuddarna.
En dag besökte Kotten och jag Smillas matte. Att vara ute i de stora hundgårdarna var både läskigt och spännande tyckte Kotten. Inga hundar, men mycket lukt.
Väl inomhus igen satte sig Kotten mellan mina ben och stirrade på Lena som försökte få Kotten att komma till henne, men nejdå, han lämnade inte sin trygga plats.
Hemma igen. Då är det Smilla som är viktigast just nu, medan Kiara längtansfullt tittar efter sin "valp".
Smilla och Kiara tycker om att vara nära varandra, precis som Tudor och Kiara gjorde. Så här låg de också och det riktigt skär i hjärtat när jag ser Smilla ligga på Tudors plats. Samtidigt känns det bra för Kiaras skull.
De leker så fint alla tre tillsammans, Kiara, Kotten och Smilla.
Kotten fick även besöka hundaffären Zoophies i Karlskrona, där han fick ett nytt halsband. Som du ser har Kotten nu tappat sin valppäls och han är nästan helt naken på magen. Jag är glad för hans skull att snön har försvunnit, annars hade det blivit väldigt kallt för honom.
På lördag hade vi besök nästan hela dagen. Först kom grannen Heike med sina hundar. När Kotten fick syn på Heike stelnade han först till, sedan fick han syn på hennes hundar, de såg ju nästan likadana ut som honom, bara lite mindre. Han blev överlycklig.
Besökarna passade på att undersöka valphuset, där har Kotten inte varit inne ännu.
En del hundar gör vad som helst för en godis, här är det Doris som gör konststycket att hoppa högt upp i luften. Kotten undrar vad hon håller på med.
Alla tre på rad, ännu lite osäkra. De stora hundarna har fått gå in, eftersom Heikes yngsta hund är lite rädd för dem.
Kotten och Doris.
Kotten och Elsa (?)
.....
Här har alla tre hundarna radat upp sig igen för att få lite godis.
Doris visar åter upp sina cirkuskonster.
Här är Heike med alla hundarna.
Sedan kom Åsa, min skrivkursdeltagare sedan 2014 och nu även min vän.
Kotten tyckte inte hon var lika intressant som hundarna. När de hade åkt gick Åsa och jag in och drack te. För första gången lade sig Kotten under bordet, vid mina fötter. Han var trött och ville vara nära.
Det är mjukt och skönt att ligga ovanpå de vuxna hundarna. Här är det Smilla som får stå ut med Kotten ett tag, medan Kiara ligger i bakgrunden.
Efter några timmars vila kom nya besökare, det var Annie och Johan. Smilla förälskade sig direkt i Johan och Kotten hälsar nyfiket på båda besökarna.
Det var en mycket trött liten Kotten som drog sig tillbaka för natten efter att Melodifestivalen var slut, långt efter läggdags för både honom och mig.
På söndagen fick Kotten vara ute alldeles själv och hjälpa mig att dra grenar till brasan. Något Tudor alltid hjälpte till med. Han älskade det. Han tog en stor gren och drog den hela vägen ner till brasan. Kiara brukar stjäla grenar från mig, men släpper dem snart. Kotten orkar inte dra några grenar, men han hjälper till att plocka upp de små pinnarna som jag annars skulle ha låtit ligga kvar. Han älskade det.
Det har varit en ljuvlig helg, som en senvinterdag i mars, en tidig vårdag i april. Lite kyligt på kvällen, men underbart på dagen. Fåglarna har kvittrat och sjungit "Nu är det vår!" och jag har fått samma känsla. Smilla fäller en hel del nu och hennes päls hängde jag upp i grenarna till fåglarna om de vill ha.
Många som möter Kotten undrar vad det är för ras, mina vänner vet det, men flera av dem blir mycket förtjusta i Kotten och säger "En sådan hund skulle man ha!" Jag undrar hur många av dem som kommer att skaffa sig en Nederlandse Kooikerhondje innan året är slut...
Läs tidigare inlägg om Kotten, vår nya flockmedlem, en liten Nederlandse Kooikerhondje, Kooiker:
Välkommen hem lilla Kotten.
En vecka med Kotten.
En vecka utan Tudor två med Kotten.
Kotten, Kiara och Smilla.
Snön ligger lika djup som Kotten är hög.
Kooikervalpen Kotten 13 veckor.
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Veckan som gått har varit ovanligt intensiv för Kotten. Mycket har hänt och han ligger ofta helt utslagen i soffan för att hämta nya krafter.
Kotten hittar nya platser att sova på, bara de är nära mig så går det bra.
Kotten älskar att leka med mjuksdjuren, hans "valpkompisar". Nedan väntar Kotten på mat och försöker skynda på mig.
En av Kottens alla favoritplatser.
Men det här är en absoluta favoritplatsen, mellan frambenen på Kiara. Där känner han sig trygg och lugn.
Varje dag får Kotten upptäcka en ny bit av livet. Nu har han lärt sig skutta över stengärdsgården och han är så stolt.
Snön försvann hastigt och nu är det vår i Blekinge med runt +8 grader och sol. Det märks att Kotten föredrar barmark, han älskar att hämta löv och små pinnar. Och det finns det gott om.
Efter en hård arbetsdag somnar Kotten vid mina fötter, medan jag sätter igång och arbetar igen.
Smilla är ur höglöpet nu, men hon luktar fortfarande gott och Kotten är intresserad av henne. Det gör att Smilla har accepterat Kotten på ett helt annat sätt än tidigare.
Kiara är lite ledsen för att Kotten föredrar Smilla framför henne.
Men "mamma" Kiara är trots allt bäst...
...iallafall en liten stund, sedan ligger Kiara själv i soffan igen. Visst ser hon lite ledsen ut?
Det är inte så länge en liten Kottervalp är vaken. Men när han är det då är det full fart i huset. Så roligt!
En morgon råkade Kotten ha vält gallret in till sitt rum, då hittade jag honom liggandes så långt bort från gallret som möjligt, uppe på alla huvudkuddarna. Normalt sover han på den blåvita filten nedanför kuddarna.
En dag besökte Kotten och jag Smillas matte. Att vara ute i de stora hundgårdarna var både läskigt och spännande tyckte Kotten. Inga hundar, men mycket lukt.
Väl inomhus igen satte sig Kotten mellan mina ben och stirrade på Lena som försökte få Kotten att komma till henne, men nejdå, han lämnade inte sin trygga plats.
Hemma igen. Då är det Smilla som är viktigast just nu, medan Kiara längtansfullt tittar efter sin "valp".
Smilla och Kiara tycker om att vara nära varandra, precis som Tudor och Kiara gjorde. Så här låg de också och det riktigt skär i hjärtat när jag ser Smilla ligga på Tudors plats. Samtidigt känns det bra för Kiaras skull.
De leker så fint alla tre tillsammans, Kiara, Kotten och Smilla.
Kotten fick även besöka hundaffären Zoophies i Karlskrona, där han fick ett nytt halsband. Som du ser har Kotten nu tappat sin valppäls och han är nästan helt naken på magen. Jag är glad för hans skull att snön har försvunnit, annars hade det blivit väldigt kallt för honom.
På lördag hade vi besök nästan hela dagen. Först kom grannen Heike med sina hundar. När Kotten fick syn på Heike stelnade han först till, sedan fick han syn på hennes hundar, de såg ju nästan likadana ut som honom, bara lite mindre. Han blev överlycklig.
Besökarna passade på att undersöka valphuset, där har Kotten inte varit inne ännu.
En del hundar gör vad som helst för en godis, här är det Doris som gör konststycket att hoppa högt upp i luften. Kotten undrar vad hon håller på med.
Alla tre på rad, ännu lite osäkra. De stora hundarna har fått gå in, eftersom Heikes yngsta hund är lite rädd för dem.
Kotten och Doris.
Kotten och Elsa (?)
.....
Här har alla tre hundarna radat upp sig igen för att få lite godis.
Doris visar åter upp sina cirkuskonster.
Här är Heike med alla hundarna.
Sedan kom Åsa, min skrivkursdeltagare sedan 2014 och nu även min vän.
Kotten tyckte inte hon var lika intressant som hundarna. När de hade åkt gick Åsa och jag in och drack te. För första gången lade sig Kotten under bordet, vid mina fötter. Han var trött och ville vara nära.
Det är mjukt och skönt att ligga ovanpå de vuxna hundarna. Här är det Smilla som får stå ut med Kotten ett tag, medan Kiara ligger i bakgrunden.
Efter några timmars vila kom nya besökare, det var Annie och Johan. Smilla förälskade sig direkt i Johan och Kotten hälsar nyfiket på båda besökarna.
Det var en mycket trött liten Kotten som drog sig tillbaka för natten efter att Melodifestivalen var slut, långt efter läggdags för både honom och mig.
På söndagen fick Kotten vara ute alldeles själv och hjälpa mig att dra grenar till brasan. Något Tudor alltid hjälpte till med. Han älskade det. Han tog en stor gren och drog den hela vägen ner till brasan. Kiara brukar stjäla grenar från mig, men släpper dem snart. Kotten orkar inte dra några grenar, men han hjälper till att plocka upp de små pinnarna som jag annars skulle ha låtit ligga kvar. Han älskade det.
Det har varit en ljuvlig helg, som en senvinterdag i mars, en tidig vårdag i april. Lite kyligt på kvällen, men underbart på dagen. Fåglarna har kvittrat och sjungit "Nu är det vår!" och jag har fått samma känsla. Smilla fäller en hel del nu och hennes päls hängde jag upp i grenarna till fåglarna om de vill ha.
Många som möter Kotten undrar vad det är för ras, mina vänner vet det, men flera av dem blir mycket förtjusta i Kotten och säger "En sådan hund skulle man ha!" Jag undrar hur många av dem som kommer att skaffa sig en Nederlandse Kooikerhondje innan året är slut...
Läs tidigare inlägg om Kotten, vår nya flockmedlem, en liten Nederlandse Kooikerhondje, Kooiker:
Välkommen hem lilla Kotten.
En vecka med Kotten.
En vecka utan Tudor två med Kotten.
Kotten, Kiara och Smilla.
Snön ligger lika djup som Kotten är hög.
Kooikervalpen Kotten 13 veckor.
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare, Föreläsare och Låtskrivare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå min skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Etiketter:
Berner Sennen,
En intensiv vecka för Kooikervalpen Kotten tre månader,
Kiara,
Kim M. Kimselius,
Kooiker,
Kotten,
Nederlandse Kooikerhondje,
Puppy,
Smilla,
Valp
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)