Under förra veckans Uddevallaföreläsningar har barnen frågat mig om min ålder, jag har envist hållit fast vid 63 och därefter sagt att jag om ungefär en vecka blir ett år äldre.
Minns pojken som berättade att han var 12 år om 11 månader och 3 dagar...
Jag räknar åt andra hållet.
Jag har ingen åldersnoja, men det börjar kännas att jag blir äldre. Tanken går till hur länge till jag orkar hålla det här tempot och hur många böcker jag hinner skriva innan hjärnan, eller kroppen, säger ifrån.
Inte en chans att jag känner mig gammal, i huvudet är jag fortfarande ung och så lär det väl bli ända tills jag lägger näsan i vädret.
Men om jag ser tillbaka på livet, med alla skador, två hjärtinfarkter och en stroke som gjorde mig halvsidigt förlamad, då märks det att jag har levt, även om det ibland har varit lite för intensivt som du säkert förstår.
Mitt "bidrag" till me-too-rörelsen är något som hände mig i tonåren, något jag skrev av mig i Den där dagen, en berättelse som låg i byrålådorna under många år, en "skada" som präglat mig ända fram till idag.
Utanför fönstret skiner solen. Katterna ligger i den bäddade hammocken, hundarna ligger på trappan och väntar på morgonpromenad. Ännu en dag som kommer att gå i skrivandets tecken har startat.
Ha en fin dag vänner! Det är jag övertygad om att jag kommer att ha.
Kram från en snart 64-årig Kim
Kramisar Kim
Författare, Skrivkurslärare och Föreläsare
Copyright Kim M. Kimselius
Kanske vill du gå en skrivarkurs sommaren 2018 för mig, Kim M Kimselius?
Du kanske vill gå en skrivarkurs på distans?
Vad roligt att du läser min blogg. Lämna gärna en kommentar längre ned i det här inlägget. Eller mejla Kim M Kimselius. Välkommen tillbaka!
Du kan läsa mer om mig och mina böcker på www.kimselius.se.
Inlägg
