Varför firar vi påsk?

De flesta av oss tycker det är underbart med alla lediga dagar runt påsk. Det är då vi passar på att åka iväg för att hälsa på släkt och vänner. Det är en glädjens tid för de flesta. Men varför firar vi egentligen påsk?

Skärtorsdagen: Namnet kommer från ordet skära, som är ett gammalt ord för rena. Vi har till exempel ordet skärseld, som betyder elden som renar.
Det var denna dag som Jesus tvättade lärjungarnas fötter inför den sista måltiden då nattvarden instiftades.
I kyrkan är detta en glädjens dag, vilket betecknas av det vita altarförhänget, antependiet. De vita och röda blommorna på altaret står för brödet och vinet. Fram till 1772 var skärtorsdagen helgdag.
Enligt folktron är det på skärtorsdagsnatten som häxorna far till Blåkulla. De onda krafterna är livligt i farten ända fram till påskdagen. Så se upp!

Långfredagen: Detta är dagen för Jesu lidande och död. Han korsfäst och dör i nionde timmen, vilket i Sverige motsvarar klockan tre.
Detta är kyrkans svarta dag med svart antependium och altaret fritt från ljus och blommor. Ibland står krucifixet på altaret och ska då omges av fem röda rosor, som symboliserar Kristi fem sår. Klockan tre tas krucifixet bort och ersätts eventuellt med en törnekrona.
Detta var en dag för späkning och självplågeri. Många lade stenar i skorna för att lida lite extra och husbonden passade på att aga sitt tjänstefolk. Fram till 1973 var det förbjudet för nöjesetablissemang att hålla öppet. Något som jag minns från min ungdom, långfredagarna var väldigt långa och tråkiga...

Påskafton: Detta räknas som den största Kristusfesten och är kyrkårets höjdpunkt. Altaret är skrudat i vitt som symboliserar glädje. Altaret är prytt med sex altarljus och en bukett av påskliljor eller nyutsprucket björkris.
Påskmässan börjar sent på kvällen och vid övergången till påskdagen, alltså vid midnatt, tänder man det ena ljuset efter det andra, tills kyrkan blir som ett enda ljushav. Altarprydnaderna tas fram och altarskåpen öppnas.
Förr var det vanligt att man vakade hela natten. Påsknatten är inte helt ofarlig, oknytt är i farten och häxorna är på väg hem från Blåkulla. Ta dig i akt!

Påskdagen: Påskdagen firar Kristus uppståndelse och att döden och ondskan åtminstone tillfälligt är besegrad, vilket ger anledning till firande och festande. Att hönsen börjat värpa igen bäddade för frosseri i ägg, en tradition som vi här i Sverige fortfarande håller fast vid. Även för fåren var detta en glädjens dag, eftersom de släpptes ut på bete.
Det stora påskljuset har tagits fram i kyrkan och står på altarets högra sida, som i princip brukar vara den norra, eftersom kyrkorna i regel ligger orienterade i östvästlig riktning. I gamla tider var det på den sidan kvinnorna satt.
Den liturgiska färgen är vit, altarljusen är sex och påskliljorna fortsätter att  pryda altaret.

Annandagen Påsk: Den var denna dag som människorna kunde möta den uppståndna Jesus på nytt. Samma altarfärger och tecken.

Vill avsluta inlägget med en rolig youtubefilm om ägg och påsken:


Glad påsk önskar jag alla mina bloggläsare!

Kramisar Kim

Tidigare intressanta faktainlägg kan du läsa här.

Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst.

Midsommar

Idag är det Midsommarafton, en dag många firar stort med släkt och vänner, sill och nubbe, skratt och dans, en glädjens dag.

I Sverige är firandet koncentrerat till midsommarafton, och majstången är helgens viktigaste symbol. I Danmark, Norge och delar av Finland, liksom på andra ställen i Europa, tänder man midsommareldar, en sed som tidigare var utbredd också i Sverige. Midsommarnatten var en vanlig tid för kärleksorakel, det gällde att plocka sju olika blomster, helst vid ett vägskäl, klättra över nio gärdesgårdar, lyckades man sedan somna utan att säga ett ord skulle man i drömmen se den man skulle komma att gifta sig med.

För i tiden var midsommarfesterna populära tillställningar, där man kunde roa sig efter att ha tänt eldar och rest majstänger i byarna. Ungdomar på den skånska landsbygden drog i långdans från gård till gård för att bli bjudna på mat. Vid midsommar smyckades hus, kyrkor, vagnar och båtar med blomster och grönska.

I städerna blev detta möjligt genom lövmarknader, som hölls strax före midsommarhelgen. Igår besökte jag lövmarknaden i Karlskrona, en alltid lika trevlig marknad där man kan köpa blomsterkransar, blåklint, prästkragar och annat smått och gott som hör en marknad till.

I södra Sverige hörde det till midsommarens folkliga seder att färdas till en hälso- eller lyckobringande källa och dricka dess vatten. Annars domineras midsommarens folktro av äktenskapstydorna: sju slags blommor under kudden, att vaka vid en källa, eller att drömma om sin tillkommande efter att ha ätit salt kärleksgröt eller drömsill. Midsommarnattens dagg samlades och användes som jäst och som medicin.

Redan Olaus Magnus nämner att bönderna vid midsommar lade lövkors på åkrarna för att skydda sina grödor mot oväder. När det ställde till med oreda i böndernas veckoräckning kalenderreformen 1753 lät man i stället "midsommarräppen" sluta vid "gamla midsommar", 5-6 juli.

Vid de mellansvenska bruken var midsommaren årets största högtid och arbetarna bjöds på sill, öl och brännvin. I vår egen tid har det utvecklats en fast svensk midsommarmeny bestående av matjessill, nypotatis, öl och snaps samt färska jordgubbar med vispgrädde eller jordgubbstårta till efterrätt.

Den urgamla midsommartraditionen började redan på Vikingatiden då man ville fira midsommaren. Man firade att det var den längsta dagen på året.

Midsommar är en högtid som firas kring sommarsolståndet. Även om ursprunget till midsommar är förkristet, har kyrkan valt att fira Johannes Döparens födelse vid samma tidpunkt. Idag firas midsommar i Sverige med dans kring midsommarstången.

Midsommardagen som är allmän flaggdag i Sverige, infaller i Sverige sedan 1953 och i Finland sedan 1955, alltid på en lördag 20 juni-26 juni. Tidigare inföll midsommardagen alltid den 24 juni, på Johannes döparens dag. Detta är fortfarande fallet i t.ex. Estland, Lettland och Norge. Före 1925 kallades midsommardagen bara för Johannes döparens dag.

Midsommarafton är dagen före midsommardagen och infaller numera på en fredag 19-25 juni. (Midsommarafton är inte allmän helgdag i Sverige, men i banklagen och andra lagtexter jämställs den med allmän helgdag.) Eftersom ursprunget till firandet är att glädja sig över årets längsta dag, så är den korrekta dagen att fira Midsommar på när sommarsolståndet infaller, oftast den 21 juni. Bruket att inte fira på den av staten utsedda midsommarafton utan istället fira midsommar den 21 juni och helt enkelt ta ut ett par extra semesterdagar är en trend som börjar sprider sig.

När ni idag njuter av midsommaraftonen tänk på att det nu bara bli mörkare och mörkare. Se till att utnyttja kvällarnas ännu ljusa timmar för snart är vintern med köld och blåst återigen här, även om det dröjer ännu ett tag.

Minns en midsommarafton när jag bodde utanför Stockholm. Vi hade huset fullt med festande människor. Frampå småtimmarna började folk somna lite här och var. Vi var tre personer som bestämde oss för att sätta oss utomhus för att se hur natten förvandlades till dag. Det var en nästan magisk stämning, tyst i huset, det blev mörkt, men endast för en kort stund och sedan kom ljuset igen. Det minnet är starkt inom mig för det var något trolskt, urtidsmässigt med stunden.

Hoppas ni alla får en fin midsommarafton och har tyckt om mitt inlägg om midsommarafton.

Här kan du läsa fler faktainlägg.

Kramisar från Kim
Bilden föreställer mig i midsommarkrans inköpt på lövmarknaden i Karlskrona.