Marsipan / Mandelmassa / Marsipangrisar

När julen kommer vill jag gärna ha en marsipangris, helst hemmagjord, för de smakar allra bäst. Det är min man som tillverkar marsipangrisarna.

Ett år höll jag helt upp med godis hela året och blev då lovad en marsipangris i julklapp. Det fick jag. Jan gjorde en stor sugga och massor av griskultingar av ett helt kilo marsipan. Alla med sina bakdelar doppade i choklad. Det var knappt jag hade hjärta att äta av dem, eftersom de var så fina. Du kanske inte vet det, men jag älskar grisar, även levande sådana och jag samlar på grisar i olika former, dock ej levande.

Man kan göra mycket mer av marsipan än vanliga grisar. Se på de här ljuvliga små barnen som inte är större än att de får plats i ett snäckskal.

Vad är då marsipan och vad är skillnaden på den och på mandelmassa? Här får du svaret:

Marsipan (tyska Marzipan, av italienska marzapane, ursprungligen 'ask (med sötsaker)', troligen av ett likabetydande arabiskt ord), blandning av mandel och socker, ofta tillsatt med t.ex. likör, citronskal och/eller rosenvatten och använd till (ev. chokladdoppad) konfekt, ibland formad till figurer. Marsipan framställdes redan under antiken, blandad med honung i stället för socker. Marsipan av nutida typ är känd från 900-talets Persien, anses ha introducerats i Europa under korstågstiden och omtalas i Sverige tidigast i biskop Brasks hushållsbok från 1520-talet. Under 1800-talet blev Lübeck och Königsberg internationellt kända för sin förnämliga marsipankonfekt. (Har ätit Lübeckmarsipan och den är mycket god.)

Mandelmassa, lika delar finmalen sötmandel och florsocker som arbetas samman med äggvita till smidig konsistens. I industriellt tillverkad massa för bl.a. bagerier, kallad bakmassa eller figurmassa, är en del av mandeln ersatt av aprikos- eller plommonkärnor. Massa med högre sockerhalt än 50 % får inte kallas mandelmassa. http://www.ne.se/lang/mandelmassa, Nationalencyklopedin, hämtad 2010-12-25.

Om du tycker om att baka med marsipan hittar du här många läckra recept.

Visste du att det finns en marsipanskola där du kan lära dig baka läckra bakverk och göra konstfulla figurer av marsipan? Kika in här om du är sugen på att få veta mer.

Att göra egen marsipan är inte alls så svårt som du kanske tror.
Du behöver dessa ingredienser:
200 gram sötmandel
2,5 dl socker
1 st äggVITA
1,5 msk kallt vatten
3,5 del florsocker
Vill du färga marsipanen behöver du också valfri karamellfärg.

Nu är det bara att sätta igång och göra marsipanen. Gör så här:
1. Skålla och skala sötmandeln. Låt den torka helt på hushållspapper, gärna över natten.
2. Kör mandlarna i en matberedare och tillsätt sockret, mixa till ett fint pulver.
3. Tillsätt äggvita och 1 msk av vattnet, kör tills du får en hård massa. Häll i florsockret i omgångar och tillsätt ev mer vatten. Färga med valfri hushållsfärg. Känns marsipanen torr går det bra att tillsätta några droppar vatten för att få den mjuk och smidig igen. Lycka till!

Kanske du redan är mätt på julgodis, marsipan och choklad? Men till nästa år kanske du kan tänka dig att göra din egen marsipan och dina egna marsipangrisar och vem vet, du kanske till och med har gått på marsipanskolan och kan åstadkomma sådana fantastiska marsipanfigurer som de små barnen.

Nu blev jag väldigt sugen på marsipan. Blev du?

Kramisar Kim

Julmat över hela världen

Idag är det Julafton, vilket innebär mycket mat för de flesta.

Men alla länder har inte samma traditioner vad det gäller julmat. Här kan du se vad som äts över hela världen:

Australiens julmat är en blandning av lokala specialiteter och traditioner som införts från Storbritannien och andra länder. Kalkon eller skinka, ofta serverad kall och barbecuegrillade skaldjur som tigerräkor och marronkräfta är vanliga huvudrätter på juldagen. Pavlovatårta (som jag ÄLSKAR och har recept till men aldrig blir som den jag åt på Nya Zeeland, där de också äter Pavlovatårta) och julpudding är vanliga efterrätter.

Storbritannien: I Storbritannien brukar huvudrätten på juldagen vara ugnsbakad gås eller kalkon med potatis, följt av Plum Pudding.

Danmark: I Danmark har den traditionella måltiden på julen varit flæskesteg (skinkstek), tillagad med svål som rostas till dess att den är krispig genom att man höjer temperaturen i ugnen ett tag innan steken tas ut. Man kan även äta anka eller gås på julafton, vilket på senare tid blivit allt mer populärt. Tillbehören är oftast desamma oavsett vilket kött man väljer. De består av brunede kartoffler - små potatisar som kanderas i socker och smör, vanliga potatisar, brun sås, rödkålsgelé eller lingonsylt. Efter huvudrätten serveras Risalamande med varm körsbärssås. I Risalamanden blandar man hackade mandlar av olika storlek, samt en hel mandel. Den som hittar den hela mandeln får en mandelgåva, traditionellt sett en marsipangris. På juldagen äter man i Danmark julefrokost, en dansk motsvarighet till vårt julbord där man dukar upp det som faller en i smaken. Traditionella rätter är stekt medisterkorv, ugnsbakad grovhackad leverpastej med bacon samt blodkorv, men även saker som man hittar på svenska julbord som sill, köttbullar och sylta. och ibland även någon vinbärsgele.Under julen dricker de äldsta julöl, medan barnen får hvidtøl, även kallat nisseøl, en söt mörk lättöl bryggd på vete, malt, socker och lakrits. Andra drycker som dricks under julen är glögg och snaps - oftast någon slags juleakvavit. Runt julen äts även flera godsaker. Liksom i Sverige äter man i Danmark pepparkakor, men även pebernødder, som kan beskrivas som små pepparkakor i storlek med nötter, och honningkager, ännu en variant av pepparkakor. Utöver detta äts juledrømme, klejner och jødekager.

Estland: I Estland serveras julskinkan ofta med rutad och knaperstekt svål tillsammans med surkål och ugnstekt potatis. Aladåb gjord på grisfötter och kalvkött är en annan vanligt förekommande kötträtt. Rassolje är en sillsallad med rödbetor, potatis, mjölksyrefermenterad inlagd gurka, äpple, ägg, skinka och gräddfil.

Finland: Julen och dess företrädare i Finland, kekri (keyri / köyri), är traditionellt årets viktigaste fest. Julmaten skulle vara finare än vanlig husmanskost. I de olika landsdelarna skiljde sig rätterna från varandra. I de västra landskapen åt man olika typer "lådor" (puddingar) medan pirogerna var julmat i öst. I våra dagar har matkulturen blandats så att speciellt lådorna hör till julmenyn överallt i landet. Frossandet hör till julen i Finland och rätterna på julmenyn är många. På fiskmenyn finns gravad fisk, fiskinlägg och lutfisk. Skinka varvas med lever-, kålrots-, morots- och mältad potatislåda. Skinkan äts med tillbehör som jullimpa, hemost, svampsallad eller rosoll. Efterrätten kan bestå av risgrynsgröt (tid. korngrynsgröt) med saftsoppa eller av julkaffe, -te eller glögg med dopp. Doppen består oftast av pepparkakor och jultårtor.I våra dagar blir lutfisken allt ovanligare på julbordet. Lutfisk var en vanlig julrätt i västra Finland och speciellt i svenska Österbotten. Kalkon har blivit ett allt vanligare alternativ till julskinkan.

Israel: Den judiska ljushögtiden chanukka infaller runt jul varje år. Den brukar i västerlandet jämföras med den kristna julen. Karp och latkes har en centralplats på matbordet under chanukka. Den kristna befolkningen i Israel är delad i många inriktningar och de firar julen enligt sina traditioner.

Lettland: I Lettland äts bland annat ärtor vars skal kommit att mörkna till brungrått i färgen genom blötläggning. Till ärtorna är det tradition att dricka kefir.

Litauen: Traditionellt äts i Litauen den så kallade Tolv-rätters julmiddagen bestående av, som namnet antyder, 12 rätter vilka symboliserar årets 12 månader.Traditionen härrör från det forna tsarväldet och är starkt förknippad med den östortodoxa kristendomen . Seden förekommer även i Polen och Ukraina där den ser i stort sett likadan ut. Skillnader finns dock, till exempel rätten Kutia som förekommer i Polen och Ukraina men sällan i Litauen. Där äts istället Aguonų pienas vilket är en slags soppa gjord av blötlagda och krossade vallmofrön.. Vallmon symboliserar välgång och överflöd. Fisk, främst sill, karp och gädda, är vanligt förekommande. Till sillen äts morötter eller svamp. Friterade degknyten med olika fyllningar, såsom surkål, svamp eller vallmofrön, är en annan rätt. Till skillnad från i Polen och Ukraina äter man inte lika mycket söta rätter i Litauen; det anses inte passa med de övriga rätterna. Enligt traditionen påbörjas måltiden när den första stjärnan visar sig på himlen, en symbolisk koppling till Betlehemsstjärnan som visade på Jesus födelse.

Norge: I Norge förekommer olika julmatstraditioner. På Österlandet, Trondelag och Sörlandet är det vanligt med ribbe (revbensspjäll inklusive sidfläsket av gris) som vanligtvis serveras med surkål, skysås och kokt potatis medan pinnekjött (saltade och torkade revbensspjäll av lamm) är en vanligare rätt längs Vestlandskusten. Lutfisk, i regel tillredd av torsk och serverad med bacon och senap förekommer i så gott som hela landet. Andra populära rätter är medisterkaker och medisterkorv.

Polen: Julafton, Wigilia, är den största familjehögtiden i Polen. Man börjar äta julmaten när den första stjärnan visar sig på himlen, och enligt polsk sed bryter man oblat med varandra och önskar varandra olika saker, innan maten intages. Julbordet är dukat med vit duk och bör innehålla 12 rätter. Man bör prova lite av var rätt, det sägs bringa lycka under det kommande året. Man dukar alltid till en person mer än vad som är bjudna; en oväntad gäst ska alltid vara välkommen. Maten består vanligtvis av olika sorters sill, svampsoppa gjord på torkad svamp med pasta eller klar rödbetssoppa med tortelliniliknande degknyten kallade uszka, stekt karp, surkål (ofta smaksatt med svamp), piroger med surkål samt pasta med vallmo och honung. Det hela avslutas med kompott av torkad frukt. Först på juldagen äter man skinka och olika korvar. Till julkaffet hör vallmokaka, polsk ostkaka, faworki, spröda klenäter och pepparkakor.

Slovakien: I Slovakien äts ofta surkålssoppa och stekt karp med potatissallad. Vanligt är också olika söta bakverk, i synnerhet ett kallat vianočné trubičky, som är en sötad deg som bakas i ugn och serveras med honung. På juldagen äts oftast kalkon eller gås.

Sverige: I särklass bland julmaten står i Sverige julaftonens julbord, vilket dessutom serveras lång tid före julen på restauranger. Julbordet består av många olika matvaror. Rätter baserade på griskött dominerar, såsom julskinka, julkorv (ibland i form av grynkorv), sylta, köttbullar, stekt prinskorv och dopp i grytan (man doppar vörtbrödsskivor i spad, som tagits till vara vid kokningen av alla de rätter som ingår i julbordet). Därtill är olika fiskrätter vanliga, inte minst inlagd sill men också strömming, ål, lax samt lutfisk, till vilken vit sås inte är ovanlig. Längs kusten, bland annat i Roslagen har det varit tradition att äta julgädda, en rätt som emellertid inte har förmått hävda sin ställning i takt med ett stigande välstånd. Även risgrynsgröt, rundkornigt ris långsamt kokt på helmjölk under många timmar, äts i juletid. Mjölken kan gärna förbättras med en skvätt grädde. I gröten läggs ofta en skållad sötmandel. Den som får mandeln spås bli gift under det kommande året. Särskilt i slutet av 1800-talet förekom det även att man rörde ned en bittermandel i gröten. Den som fick bittermandeln skulle, i motsats till sötmandeln, inte bli gift under det närmaste året. Under den tiden avsåg mandelseden främst de ogifta flickorna. Om samtliga husets flickor var gifta, kunde de istället få en mandelgåva. I det gamla bondesamhället var det viktigt att ställa en tallrik med julgröt utomhus, avsett för att hålla hustomten på gott humör. Om man glömde det kunde tomten bli arg, och hämnas genom att hela det kommande året ställa till otyg av skilda slag. Av gröten som blir över görs Ris a la Malta. En gammal, men numera övergiven tradition är duka med helstekt grishuvud, pyntat med ett grant äpple i munnen och krusat papper kring öronen. Julbordet inleds gärna med snaps. Som måltidsdryck serveras mumma eller julmust.

Tyskland: Julmaten i Tyskland varierar mellan olika områden. Folk brukade arbeta på julafton och då lagade man något enkelt som till exempel potatissallad och knackwurst. Tamgås och karp är vanliga julrätter. På juldagen eller annandag jul äter man ofta gås-, ank- eller viltkött med Kartoffelklösse. Typiska grönsaker är rödkål, grönkål och brysselkål. Man äter också bakverk som Lebkuchen och Stollen.

Här hittar du recept till vår svenska julmat.

Vet att det saknas många länders mat, så du får väldigt gärna lägga till fler länders julmat här i kommentarer.

Hoppas du har en riktigt bra julafton med god mat och glada vänner sällskap.

Kramisar Kim

Julhälsning från ett snöigt Blekinge

Igår var en gnistrande kall vinterdag med -23 grader och en vinterblek sol som knappt värmde någonting alls.

Idag yr snön i luften. Stora snöflingor byts av mot mindre, för att sedan återigen bli stora. Vi skottar och skottar och skottar. När jag har skottat en gång och vänder för att gå tillbaka, får jag skotta mig tillbaka igen.













På radio har de gått ut med en klass 2-varning. Vilket innebär: Väderutveckling väntas som kan innebära fara för allmänheten, stora materiella skador och stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

















Varning klass 1: Väderutveckling väntas som innebär vissa risker för allmänheten och störningar för en del samhällsfunktioner.

Varning klass 3: Mycket extremt väder väntas som kan innebära stor fara för allmänheten och mycket stora störningar i viktiga samhällsfunktioner. Allmänheten uppmanas att följa upp ny information på Internet, radio eller TV.

Tågkaos över i stort sett hela landet. Men även många trafikolyckor.

Här sitter vi ombonade i vårt varma hus, julskinkan är klar, pepparkaksdegen ihopknådad, marsipangrisarna doppade i choklad, köttbullarna stekta och fåglarna ute har fått sitt.


















Det är vackert att titta ut genom fönstret på all snön och se alla fåglar som flockas runt fågelborden. Idag hade vi en rovfågel som kom. Han hade nog tänkt sig ett skrovmål på en och annan talgoxe eller domherre, men som genom ett trollslag var alla småfåglarna försvunna och trots att rovfågeln länge satt och väntade, dök inga småfåglar upp förrän det stora hemska monstret försvunnit.

När det är sådant här väder kan vi äta julmat med gott samvete, för vi har verkligen fått arbeta för maten. Först skotta för att ta oss ut, sedan skotta till vedboden och sedan köra in veden i huset och sedan skotta igen...

















Igår ville hundarna inte vara ute någon lång stund. De försökte stå på ett ben, vilket inte gick så bra. Men de frös om fötterna i den -23 gradiga kylan. Idag har vi bara -6 grader och jag hoppas verkligen att det inte slår om till plusgrader för då blir snön tung!

Idag tyckte hundarna det var roligare att vara ute i snön. Det enda som är tråkigt för dem är att de måste hålla sig till de skottade gångarna, eftersom snön är för djup för att de ska kunna pulsa ut i den.

Våra äppelträd är täckta av ett tjockt lager snö. Om det blir tö är det bäst att vi skakar av snön annars lär grenarna brista.













Någon gran blir det inte i år. Vi brukar såga ned en gran i vår egen lilla skog, men eftersom det är så mycket snö är det svårt att ta sig fram till granarna. Dessutom har vi inte en aning om vilken gran vi ska välja. Snön kom så tidigt att vi inte hade hunnit välja ut vår julgran. Men vi ska nog få julstämning även utan en gran i huset. Det ser snön och levande ljus till.













Det kommer att bli tungt att köra upp nya skidspår, eftersom skidorna försvinner helt ned i snön. Men när jag väl har kört upp några skidspår kan hundarna följa med och trampa i spåren. Det kommer de att tycka om. Här ser du Pluto som älskar snön, speciellt sedan han har fått ett regntäcke så att han slipper vara blöt när han kommer in.
















Stackars Tickie har det inte lätt i snön. Fast lättare än andra vintrar, för i år har jag klippt pälsen rätt kort på henne. Normalt har hon päls i tjocka lager på benen och långt under magen, vilket gör att hon till slut ser ut som en brottare när hon går, eftersom hon har stora snöklumpar hängande från ben och mage. Nu är det bara pälsen i ansiktet som behöver kortas, så hon slipper få ögonen igensnöade.


















Imorgon är den dag då vi här i Sverige får se om vi har varit snälla under resten av året, imorgon är det julafton. Då kommer tomten. Förra året var jag i Rovaniemi och träffade självaste jultomten. Han lovade mig ett stort rött paket, men tydligen var jag inte tillräckligt snäll, för det kom inget sådant paket till julafton.
I år har jag nog varit snällare, för nu ligger det massor av julklappar och väntar. Inte under granen, för det har vi ju ingen, men de ligger där och påminner om att det är julafton imorgon, vad som än händer.

Ha en riktigt God Jul och var rädda om varandra!

Kramisar Kim

Uppdatering 24 december 2010, julaftons morgon

Tyckte vi hade mycket snö igår, men under natten har det kommit MASSOR. Alla våra skottade gångar är igentäppta av snö, fick knappt ytterdörren för all snö. Istället för att sitta inne i stugvärmen och njuta av julafton blir det till att ge sig ut och skotta. På nyheterna kallade de Blekinge för ett litet Österlen, eftersom hela Österlen är igensnöat och inga vägar öppna. Igår satt 500 bilar fast i drivor som ibland var upp till fyra meter höga, på väg 11 i Österlen. Snön faller och vindarna driver runt snön så att det ser ut som en vit öken med höga vallar, spetsiga toppar, mjuka dalar och runda kullar. Det är otroligt vackert, men oj så mycket att skotta. När jag tittar ut genom fönstret inser jag att vi nu har över en meter snö. Det är mycket! Nu dags för frukost och sedan börjar skottningen. Kramisar Kim

Julens Historia

För många är det julklapparnas tid som nu kommer, matens tid, dryckens tid och gemenskapens tid. Hur firade man jul förr i tiden och hur länge har vi haft de olika traditionerna och sederna och var kommer de ifrån? Här har jag sammanställt fakta om våra traditioner runt julen.

Advent, adventsljusstake och änglaspel
"Advent" är latin och kommer av det latinska ordet adventus Domini vilket betyder "Herrens ankomst".

Ljus var förr en lyxvara som endast de privilegierade hade råd med. I bondesamhället stöpte man ljus av fettet som man fick från slakten, dessa talgljus luktade dock inte speciellt gott.
Stearinljus uppfanns först på 1830-talet i Frankrike och 1839 började Lars Johan Hierta (aftonbladets grundare) tillverka stearinljus vid Liljeholmens stearinfabrik i Stockholm. Eftersom de blev dyra blev det dock inte någon större framgång vid bondebefolkningen. Drygt 20 år senare kom fotogenlampan och under 1900-talet det elektriska ljuset.

Adventsljusstaken med fyra ljus omnämns första gången 1896 av pastorn (senare ärkebiskop) Nathan Söderblom. Han var vid detta tillfälle pastor i svenska kyrkan i Paris. Han brukade sätta fyra ljus i en enbuske.

Den första elektriska adventljusstaken uppfanns 1934 av göteborgaren Oscar Andersson (25) och fem år senare, år 1939, såldes de första 2000 adventsstakarna för 13 kronor styck. Uppfinningen blev så småningom en stor succé och den finns nu över stora delar av världen.

Änglaspelet uppfanns 1948 av Erik Boberg, Gävle. Det var en rund ljusstake i mässing med fyra små ljus vars värme gjorde att tre änglar snurrade runt och med sina hängen gav ifrån sig ett plingande ljud. Från starten 1948 till 1973 har över 20 miljoner änglaspel sålts över hela världen.

Adventsstjärna
Adventsstjärnan symboliserar Betlehemsstjärnan som visade de tre vise männen vägen till Jesus i stallet. Adventsstjärna "uppfanns" i Tyskland på 1880-talet då en lärare kom på idén att låta sina elever på internatskolan göra en sorts pappersstjärnor med en lampa inuti.

Adventskalender
Historien om adventskalendern börjar som så mycket annat i Tyskland i slutet av 1800-talet. Det var en liten pojke som hette Gerhard Lang som veckorna före jul ständigt frågade sin mamma hur länge det var kvar till julafton. Hon fick då idén att baka 24 kakor som hon la ut på ett papper, där varje kaka hade en siffra från 1-24. Gerhard kunde sen äta en kaka varje dag och kunde själv räkna ut hur länge det var kvar till julafton.
När Gerhard som vuxen affärsman kom att tänka på det här förstod han att många mödrar runt om i världen måste ju ha samma "problem" som hans mamma en gång haft. Omkring år 1920 tillverkade han den första adventskalendern som bestod av två pappersark, ett med bilder att klippa ut och ett med numrerade platser att klistra upp dem på. Succén blev oväntat stor och han kom snart på en bättre modell, med luckor där en bild fanns bakom.

Till Sverige kom adventskalendern 1932 via flickscouternas chef, Henny Strömman. När scoutförbundet behövde få in pengar till sin verksamhet kom hon att tänka på adventskalendrarna hon sett i Tyskland. Hon vände sig till konstnärinnan Aina Stenberg Mas-Olle som gjorde den första kalendern som kom ut 1932. Hon sägs ha ritat av sin egen gård Siljansnäs i Dalarna. Aina kom att rita adventskalendrar ända till år 1964, när hon var närmare 80 år gammal.

"Anna med kanna", 9/12
Den 9 december har Anna namnsdag (S:ta Anna, jungfru Marias mor). Denna dag skulle enligt gammal tradition julölet antingen vara färdigbryggt så man kunde provsmaka, eller annars skulle det börja bryggas den här dagen. Det fanns tider då "Annadagen" markerades med en kanna i almanackan - därav namnet Anna med kanna. Skulle man ha lutfisk till jul var även den bra att lägga i blöt på Annadagen.

Lucia, julgris och skolavslutning, 13/12
13 december är tillägnad martyren och helgonet Lucia som var en kristen jungfru från Syrakusa, Sicilien, och som led martyrdöden år 304. Den Lucian har dock inte så mycket gemensamt med dagens Lucia som lussar runt med ljus i håret. Ordet "Lucia" kommer av latinets "lux" som betyder ljus.

Lucianatten ansågs förr vara en farlig natt, då trodde man att djuren kunde tala och att onda makter var ute och härjade.
På medeltiden började julfastan just på Luciadagen – då skulle kött bytas ut mot fisk. Dock var man uppe i "svinottan" och slaktade julgrisen som man sparat och som man skulle ha till julmat. Man festade till riktigt ordentligt på den nyslaktade grisen, ända till solen steg upp och fastan inleddes. Resten av grisen sparade man till julafton. Eftersom det var så nära jul behövde man inte salta köttet så mycket och kunde alltså festa på lite mindre saltsmakande kött när väl julen kom.

Enligt 1724 års gymnasie- och skolordning var Luciadagen avslutningsdag för höstterminen, vilket firades i skolorna med ljusfester.

Första gången man hör talas om en svensk Lucia med ljus i håret är 1764 i närheten av Skövde. Från början var det också i första hand de högre stånden samt i Västsverige som Lucia lussade. Seden spred sig dock runt till skolorna och på 1890-talet började man fira Lucia på Skansen. Riktigt populärt blev det på 1920-talet när Stockholms Dagblad utlyste en luciatävling där vinnaren kröntes till Lucia och fick leda det första officiella luciatåget.

Julkort
Frimärket uppfanns i England 1840 och redan tre år senare sändes världens första julkort som var tecknat av John Calcott Horsley. Initiativtagare till julkortet var uppfinnaren Henry Cole, som förutom detta även uppfann byggklosslådan åt barn och grundade Victoria and Albert Museum i London.

I Sverige blev det vanligare att sända julkort 1877 och åren därefter eftersom Posten då införde halverat porto för privata brevkort. På de första julkorten fanns dock ingen tomte med - utan de kom senare när Jenny Nyström började illustrera julkort. Det blev hon som skapade den tomten vi alla känner idag, mycket tack vare Viktor Rydbergs dikt tomten som hon illustrerade 1881, och där hon säkrade sin plats i historien genom att göra tomten populär.

Julhalm
Något som var mycket vanligt förr bland lantbefolkningen var att man spred ut halm på golvet inne i stugan, vilket visade att julfirandet kunde börja. Man packade ett jämnt och fint lager, cirka 30-40 cm tjockt på golvet där sedan gäster, som kanske hade långt hem, kunde sova. Längre tillbaka i tiden gjorde man även detta för att lindra golvdrag och kyla. Traditionen med julhalmen levde kvar in på 1900-talet som en julsymbol om hur Jesu låg i en krubba med halm.

"Tomas fylletunna", 21/12
Den 21 december firades Tomasdagen (Tomas var en av Jesu lärjungar) och då skulle man smaka på julöl och brännvin. Den här dagen brukade det även vara julmarknad och på den, samt på hemvägen, smakades det också på starkare varor så det kanske fanns en orsak att dagen kallades "Tomas fylletunna".

Julklappspapper
Svenska nationalföreningen mot tuberkulos fick 1922 ett anbud från norska tuberkulosföreningen att sälja norsktillverkat julklappspapper i Sverige. Beda Hallberg (majblommans uppfinnare) tog tag i saken och köpte in 175 000 ark. Några år senare började Papyrus i Malmö att tillverka eget julklappspapper, från början i ark, men från 1924 i rullar.

Julgran
Seden med att använda julgran började i Tyskland där man vet att det i början av 1600-talet fanns de som hade "julträd" - de första var dock utan ljus.

I Sverige kom julgranen först till de adliga familjerna, bland annat så hade familjen Wrede-Sparre på Stora Sundby i Södermanland en julgran år 1741 som var pyntad med saffranskringlor. Först under 1800-talet spreds traditionen till de övriga samhällsklasserna.

Julbock
Långt innan tomten och granen var det julbocken som var den största julsymbolen. Höjdpunkten i forna dagar var när julbocken kom, vanligtvis på annandag jul. Ofta var det någon yngre pojke i byn som klädde ut sig i en ut och invänd rock (med fällen utåt) och med mask och horn i pannan. När han kom på besök sjöng de som bodde i huset och bocken "dog", men fick snart liv igen och stångade husets folk. För att "bli av med bocken" fick man köpa sig fri med lite brännvin och mat. När man i de finare familjerna började ge varandra julgåvor var det bocken som fick göra det. I cirka 100 år fick bocken dela ut klapparna innan jultomten tog över. Idag lever bocken endast kvar som halmbock och på vissa julkort.

Julafton, dopparedagen och Kalle Anka
Julafton kallas även för dopparedagen, vilket kan hänga samman med att medeltidens julfasta varade ända fram till julaftons kväll. Ville man känna lite köttsmak kunde man kringgå dessa bestämmelser genom att doppa lite bröd i köttspadet som stod på spisen och puttrade, därav dopparedagen.

Vad vore en jul utan Kalle Anka? Jag har växt upp med Kalle och första gången som "God Jul önskar Kalle Anka och hans vänner" började sändas som julaftonsprogram i svensk TV var 1960.

Jultomte
Innan jultomten blev den som delade ut julklappar var det julbocken som hade den uppgiften. Jultomten kom till Sverige först under senare delen av 1800-talet från Tyskland och England då mycket julpynt tillverkades där och importerades till Sverige. Där kallades tomten för S:t Nicolaus samt Santa Claus, fast i Sverige fick han heta jultomte.
År 1864 anses vara första gången som ordet "jultomte" används första gången i Sverige. Den som har gett tomten det utseende som den har idag är illustratören Jenny Nyström.

Julklapp och julklappsrim
Traditionen att ge varandra julklappar går långt tillbaka i tiden, det hörde till "god ton" att vara givmild i juletid. Bönderna kunde till exempel ge tjänstefolket mat och öl och kanske ett julljus och man kunde ge de fattiga i socknen julgåvor - som kunde vara lite mat från julslakten och julbaket. På medeltiden brukade man dock ge varandra nyårsgåvor, istället för julgåvor.

Ordet julklapp kom emellertid betydligt senare, en uppfattning är att ordet kommer från den sed där man skrev ett litet elakt rim på ett vedträ (eller något liknande) och sedan klappade (knackade) på dörren och sprang sin väg. Denna sed är känd sedan 1600-talet. Det finns dock olika uppfattningar om hur ordet bildats.

Många använder julklappsrim och syftet med dessa, eller rättare sagt rimmen på de nyårsgåvor som man gav varandra förr i tiden, var att de skulle vara lite skämtsamt elaka. Redan på 1700-talet fanns det rim på gåvan, både bland allmogen som i de högre skikten i samhället. Ursprunget leder tillbaka ända till det gamla Rom där man gav varandra nyårsgåvor.

Juldagen, julotta, 25/12
Juldagen firas till minne av Jesu födelse. Under julnatten tände man ljus som skulle brinna hela natten för att ge skydd mot onda krafter.

På juldagens morgon gick man upp tidigt för att hinna fram till julottan som började klockan 6. Det var emellertid inte så bra att komma för tidigt till kyrkan eftersom man trodde att de döda firade sin julotta före de levande. Ett tecken på att de hade varit där precis innan var om man hittade lite jord eller mull på bänken där man satt.

På väg till julottan skulle det brinna ljus i alla fönster i gårdarna man åkte förbi. Hade man råd åkte man med häst och släde med bjällerklang. I kyrkan var det kallt och julottan var lång. Ibland kanske någon somnade men dessa väcktes snart av kyrkvakten som gick runt med kyrkstöten och puffade på dem som somnat. Som färdkost hade man med sig brännvin och kringlor, så inte undra på att stämningen på färden hem kunde bli riktigt hög. För många var hemfärden också höjdpunkten på hela julottan, för då skulle man tävla med sin häst och släde och se vem som kom hem först. Den som vann skulle kommande höst få sin skörd bärgad först av alla - något som ansågs vara mycket hedersamt.
I övrigt skulle man hålla sig lugn denna dag, endast de viktigaste göromålen fick utföras - man gjorde inte ens rent hos djuren.

Annandag jul – Staffansdagen, 26/12
Annandag jul har Stefan och Staffan namnsdag. Dagen är tillägnad helgonet S:t Stefanus som stenades till döds för sin tro på Jesus cirka år 35.
På annandagen brukade ungdomarna förr klä ut sig och rida runt i byn under stoj och stim sjungandes staffansvisor och tigga dryck och mat till egna kalas. Grannar och släktingar träffades också under mellandagarna för att dansa och leka.

Menlösa barnens dag, 28/12
Fram till år 1772 kallades denna dag för "fjärdedag jul". Under den katolska tiden firades menlösa barnens dag till minne av de barn som Herodes skall ha låtit mörda i Betlehem, för att försöka döda barnet som skulle bli judarnas konung. (Menlös betyder också oskuldsfull)

Nyårsdagen, 1/1
På medeltiden brukade man ge varandra nyårsgåvor, en tradition som försvann när det blev vanligt att ge varandra julgåvor istället.
På nyårsdagens morgon skulle man gå upp tidigt, för ens uppförande den dagen skulle sedan sätta sin prägel på hela året. Ett äpple var bra att äta för då skulle man hålla sig frisk det kommande året däremot skulle man passa sig för att betala något eller låna ut pengar den här dagen för då skulle det kommande året bara bestå av en massa utgifter.

Tolftedagen, trettondagen, benraskedagen 6/1
Trettondedag jul är den 12:e dagen efter juldagen om man inte räknar med juldagen, och förr kallade man det också mycket riktigt för Tolftedagen. Räknar man med juldagen blir det 13 dagar och då kallas det för trettondagen. Dagen kallades på vissa håll även för "benraskedagen" eftersom julens mat var slut och man fick kanske skava bort det sista som fanns kvar på köttbenen.

Helgen är den kyrkliga avslutningen av julhögtiden och firades förr till minne av Jesu födelse. Under den katolska tiden brukade kyrkan uppföra "trettondagsspel" där Kristi födelse dramatiserades med de tre vise männen besök och liknande. Efter att datumet för hans födelse flyttats till den 25 december blev endast de tre vise männen, som uppvaktade den nyfödde i stallet, kvar att fira.

Trettondagsafton var på många håll också det sista tillfället som de unga kunde roa sig och många klädde ut sig till stjärngossar och gick runt och sjöng för att få pengar till fortsatta studier under kommande termin. Nu finns denna tradition inte kvar längre utan nu ingår stjärngossarna i luciatåget istället.

Farängladagen, änglafardagen
Trettondagen, eller på några platser även dagen efter, kallades på många håll för farängladagen eller änglafardagen. Namnet kommer ifrån att man trodde att familjens döda, som ju var änglar, var med och firade jul och eftersom nu julen var slut var det dags för dem att fara tillbaka till himlen

I Sverige är det numera julaftonen som blivit julens viktigaste dag. Men på andra håll är det fortfarande juldagen som är den stora dagen. Under medeltiden betecknades dagarna före stora helgdagar med det latinska ordet vigilia, vaka och innebar ursprungligen att man bokstavligen vakade hela natten med bön och läsning.

Det var en dag då man förberedde sig för den stora kyrkliga dag som skulle komma, bl.a. genom fasta. Julaftonen var därför en fastedag, och förr åt man lutfisk den dagen i Sverige. Skinkan åts först på juldagen. I många länder äter man av tradition karp på julaftonen, och många som är födda kan berätta om hur man förr köpte en karp som fick simma någon dag i badkaret.

Lutfisk är i själva verket en av våra äldsta rätter, torkad fisk, som genom olika processer görs aptitlig igen. Säkert försökte man under medeltiden att få tag på färsk fisk den dagen, på samma sätt som man också ville äta färskt och inte insaltat kött på juldagen.

Juldagen: Nativitas Domini "herrens födelse"
Den 25 december firas Jesu födelse i hela kristenheten, en av kyrkoårets största fester, kyrkan såg den som den näst största högtiden efter påsken. Jultiden räknade man från julafton eller juldagen och fram till den dag som kallas epiphania (den dag då Jesu födelse blev uppenbarad för hela världen genom de tre vise männen) - trettondagen - eller tjugondagen.

De fyra första juldagarna var allmänna helgdagar och alltså arbetsfria, men många har säkert använt dagarna till att gå i kyrkan; på juldagen hölls tre mässor.

I bibeln står inte många ord om Jesu födelse. Det är i senare legender man broderat ut historien mer. Särskild betydelse fick den skildring den helig Birgitta ger i den uppenbarelse hon mottog under sin sista pilgrimsfärd, som gick till det heliga landet.Där mottog hon en uppenbarelse om Jesu födelse i födelsegrottan i Betlehem. Maria lät henne vara med vid förlossningen. Så här lyder hennes text i förkortad version:

"När jag befann mig vid Herrens krubba i Betlehem, såg jag en mycket fager havande jungfru, iklädd vit kappa och en tunn klänning… Hennes moderliv var fullt och mycket uppsvällt, ty hon var redan beredd att föda. Med henne var en mycket hedervärd gammal man, och de hade både en oxe och en åsna med sig. När de kommit in i grottan, band åldringen oxen och åsnan vid krubban, gick ut och kom tillbaka med ett tänt ljus, som han fäste i muren…"

Jungfrun tog skorna av sina fötter, tog av den vita mantel hon bar och drog slöjan av huvudet samt lade plaggen bredvid sig. Så hade hon blott klänningen på sig, och hennes underbara, guldglänsande hår var utbrett över skuldrorna. Hon tog fram två små linne- och två ylleplagg, mycket rena och fina, som hon hade fört med sig för att linda det väntade barnet i, …och hon lade dessa barnplagg bredvid sig för att kunna nyttja dem när hon behövde…

Medan hon var försjunken i bön på detta sätt, såg jag barnet röra sig i hennes kved, och i samma stund, ja på ett ögonblick, födde hon sin Son, från vilken en så outsäglig strålglans utgick, att solen icke kunde jämföras med den…

Och jag hörde ljuvligt klingande änglasång av underbar skönhet. När hon kände att hon hade fött, tillbad hon gossen mycket höviskt och vördnadsfullt med böjt huvud och sammanlagda händer.

… Strax begynte hon noggrant linda honom, först i linne- och sedan i yllekläderna… Sedan svepte hon in barnets huvud i de två linnekläden, som hon hade till hands för detta ändamål.

…Så stod hon upp med gossen i sin famn, och hon och Josef lade honom i krubban, och knäböjande tillbad honom med omätlig glädje."

Nyheten om Jesu födelse spred snabbt. Så här står det i Lukasevangeliet:

"I samma nejd voro då några herdar ute på marken och höllo vakt över sin hjord." Och ängeln berättade för dem om Jesu födelse. Och plötsligt "sågs där jämte ängeln en stor hopa av den himmelska härskaran, och de lovade Gud och sade: ära vare Gud i höjden, och frid på jorden, bland människor till vilka han har behag."

Julens historia - förr och nu
Kyrkans år börjar den första advent. Det är under den mörkaste årstiden, fyra söndagar före jul. Ordet advent är latin betyder ankomst. Det är Jesu ankomst som vi väntar på och som vi sedan firar under julen. Så här berättar evangelisten Lukas om Jesu födelse.

Julens historia
Jesu födelsedag har inte alltid firats den 25 december. Under de första århundradena efter Jesu födelse firades inte Jesu födelsedag alls. Många har forskat i vilket datum det är, men man vet ej med säkerhet.
Någon gång på 200-talet började man trots allt att fira Jesu födelsedag, men då den 6 januari. Senare ändrades Jesu födelsedag till den 25 december.

Advent
Första söndagen i advent går många människor i kyrkan. Där brinner massor av ljus och man sjunger gamla vackra psalmer. De bär alla med sig ett glatt budskap. Det är inte bara i kyrkan som det brinner många ljus. I de flesta hem tänder man det första ljuset av fyra i en adventsljusstake. Det var först på 1920- talet som adventsljusstakarna blev vanliga i Sverige. Många har också en adventsstjärna som lyser i något fönster under julen.

Adventsstjärnan kom ännu senare till Sverige. På 1930-talet började den bli allmän här. 1: a advent ses i dag som julens början. Många barn börjar nedräkningen till jul: dan före dan före dan… före dopparedag. Till sin hjälp har de kanske en adventskalender. Den har precis som adventsljusstaken och adventsstjärnan kommit till Sverige på senare år.

Julförberedelser förr i tiden
Tiden från 1: a advent var för en bråd tid. Öl skulle bryggas, grisen slaktas, ljusen stöpas och brödet bakas

Slakten
Slakten skulle ske tidigt på morgonen - i svinottan. Att man började så tidigt kan ha sin förklaring i att det var mycket som skulle hinnas med den dagen. När man slaktade grisen tog man vara på nästan allt.
Av blodet bakades paltbröd, av inälvorna lagades sylta. En del fläsk saltades ner, en del åts färsk

Ljusstöpningen
En del av fettet från slakten användes till ljusstöpning. Att stöpa ljus var kvinnornas arbete. Kvällen före ljusstöpningen tvinnade kvinnorna vekarna. Då man stöpte ljus skulle man vara glad, då skulle ljusen brinna klart och vackert, trodde man. Grät man skulle ljusen komma att rinna.

Julbaket
Bakade till jul gjorde man förstås så sent som möjligt, eftersom man inte hade några frysboxar på den tiden, men ändå ville ha färskt bröd. När man bakade gjorde man det emellertid i stora mängder. Brödet skulle räcka över hela julen, ja ibland ända till påsk. Ett så stort bak tog flera dagar och var säkert tungt och arbetsamt. Till vardags bakade man normalt bröd av korn och havre men till julbaket användes också råg och vete. Fortfarande har många människor bråda dagar till jul. Vi städar, bakar och kanske stöper vi ljus. Skillnaden är bara den att vi kan köpa allt färdigt i affärerna om vi vill, medan människorna förr i tiden var tvungna att göra allting själv.

Julfint i stugan
När det skulle firas jul skulle hela stugan vara skinande ren. Kvinnorna steg upp mycket tidigt den dagen de skulle städa, för de hade mycket arbete framför sig. Golv, väggar och tak skulle tvättas. Möbler, husgeråd och allt annat i hemmet skulle dammas och poleras.

Julfint utomhus
Också utomhus ville man ha städat och fint. Till småfåglarna satte man upp en kärve säd. Också hos djuren blev det julfint. Korna och hästarna fick lite mer och lite bättre mat än vanligt. Katten fick vara inomhus över julnatten. Det fick den aldrig annars. För att skydda djuren mot de ondskans makter som man trodde var lösa under julnatten, satte man upp ett halmkors ovanför stalldörren.

Badet till jul?
När stugan var skinande ren, när djuren fått sitt och när jul veden var huggen var det dags för människorna att snygga till sig själva. Folk badade inte ofta förr i tiden. Kanske bara till jul… men på julafton skulle alla bada. Därför värmde man vatten och slog det i ett stort trädkar. Där fick alla bada i tur och ordning. Först männen, sedan kvinnorna och sist barnen – alla i samma vatten! Efter badet var det dags att sätta på sig rena kläder. Ja till och med rena underkläder. Det var något som annars inte byttes så ofta.

Jultomten
Tron på tomten har funnits i Norden mycket länge. Förr ansåg man att tomten var en liten gubbe som bara var som en 4-5 åring till växten. Han hade långt vitt skägg, var klädd i grå kläder och hade en grå luva på huvudet. På varje gård fanns det en tomte. Namnet tomtegubbe betyder gubben på tomten – gubben på gården (tomten). Vår bild av hur tomten ska se ut kom till på 1800-talet, i röda kläder och röd luva blev mycket populär. Den gamla gårdstomten hade ingenting med människornas julfirande och våra dagars julklappsorgier att göra. Det var framför allt tomtegröten som kom att knyta honom till julen. Tomten tog nämligen inte betalt för sina tjänster. Gröten blev belöning för ett år av slit och släp.

Det finns många berättelser om vad som kunde hända om husmor ej tillredde julgröten så att tomten blev nöjd. Bråkade man med tomten kunde han se till att djuren dog eller huset brann ner. Det gällde alltså att hålla sig på god fot med tomten. Det troligaste är att jultomten som vi känner i Sverige idag är en hybrid av gårdstomten, Sankt Nikolaus och julbocken. Gårdstomten fick låna ut sitt namn och utseende plus seden med julgröten. Sankt Nikolaus bidrog med julklappsutdelningen. Den speciellt nordiska seden att någon i familjen klär ut sig med lösskägg och huva fanns långt före jultomten men då i julbockens gestalt.

Julbocken
Julbocken är en av våra allra äldsta julsymboler och härstammar från förr i tiden då utklädningsupptåg var vanliga i ungdomens julfirande. En person klädde ut sig till bock, varpå man drog runt bland gårdarna och framförde ett enklare skådespel eller sjöng någon julbocksvisa samt agerade som en förmedlare av olika gåvor. Som belöning fick man mat eller dryck till ett gille som sedan hölls i mellandagarna. På 1800-talet blev bocken tomtens föregångare som julklappsutdelare i de svenska borgerliga hemmen.

Man tror att julbocken av halm "föddes" i Sverige, men det gjordes julbockar även i Danmark i forna tider. Där försvann traditionen under en period och återinfördes från Sverige på 1940-talet. Överallt i världen har man använt halm till nyttiga ändamål och i allmogehemmen i Norge, Danmark och Sverige var det väldigt populärt att arbeta med halm. Redan under 1700-talet tillverkade man saker i halm, i synnerhet i samband med de traditionella högtiderna. Då sädesslagen i årtusenden gett oss "vårt dagliga bröd", har de varit självklara material i olika hedniska och kristna ritualer, exempelvis i tillverkningen av fruktbarhetssymboler.

Julklappar
Att ge bort julklappar är en gammal sed, ofta var det bara barnen som fick t ex något klädesplagg, kanske någon leksak. Numera börjar många affärer att julskylta redan i november och inne i affärerna spelar välkända julsånger. Särskilt barnen brukar få mängder av paket. Det finns faktiskt barn som tror att vi firar jul för att vi ska få julklappar!

Julgranen
Innan julgranen blev vanlig hade man julträd på bordet som man trädde äpple och vackra saker på. Längre tillbaka i tiden brukade man hämta hem ett par granar från skogen, de kapade bort de nedersta grenarna och satte dessa julruskor utanför dörren. Granarna skulle föra liv och växtlighet till gården. Nu har de allra flesta julgran hemma under julen. Den som vill vara mycket praktisk köper sig en plastgran.

Julottan
På juldagens morgon bar det iväg till julottan i kyrkan. Inne i kyrkan var det trångt. De rika satt längst fram, de fattiga längst bak där det drog från dörren. Prästen predikade länge och många somnade, för de var trötta eftersom de gått upp så tidigt. Fortfarande går många människor till julottan. Numera börjar den sex på morgonen men det är ganska tidigt och många av dagens kyrkobesökare är nog också trötta.

Annandag jul
På annandagens morgon gällde det att skynda sig till stallet och ladugården. Arbete hade ju legat nere under juldagen. På förmiddagen brukade traktens unga män rida i kapp, de red egentligen ikapp till en källa där hästarna skulle dricka vatten. Längs färden stannade de till i husen de passerade och tiggde mat och brännvin till de gillen, kalas som snart skulle börja. På kvällen samlades släktingar och vänner. De åt, drack, lekte lekar och dansade. Vanliga lekar var bland andra blindbock och gömma ringen. Kalasen avlöste varandra ända fram till trettondagen.

Slutsats
Julen är en viktig och betydelsefull tradition som är välbevarad men har dock ändrats under årens lopp. Det viktiga med julen för många är att vara tillsammans med familjen. Försöka att njuta av den och inte bli allt för stressad och inte ta chansen att njuta – julen är trots allt bara en gång om året. Det är viktigt att poängtera att man vill dela med sig OCH framför allt att man vill vara tillsammans under julen. Att ha familj under denna varma och mysiga tid är något som inte alla har – man är lyckligt lottad! Det är just under storhelger som tankar om familj och vänner kommer allt starkare fram. Det är många människor som sitter ensamma under julen och det är både tragiskt och ledsamt. Framför allt blir tankarna om de hemlösa allt starkare och de ägnas mer än en tanke. För de hemlösa blir situationen outhärdlig när kommersen är så stor som den är under julen. Affärerna börjar redan i november med att förbereda folket på vad som komma skall.

Under julen är det familjen det fokuseras på inom handeln och det framställs och poängteras att det är tillsammans med familjen man ska vara, och visst vi som har familj tänker inte så mycket på det men de som inte har… Ja vad tänker de på? Vi som inte behöver bekymra oss om vi får tak över huvudet när snön faller är mer fokuserade på vad vi ska köpa i julklapp, om vi ska hinna med allt, städning och matlagning. Kanske är det på tiden att vi tar ett steg tillbaka och försöker att bara vara under julen. Bara vara… med familjen.

Ha en riktigt God Jul och ta det försiktigt ute på vägarna!

Kramisar Kim

Källor:
Den svenska julboken - Jan-Öjvind Swahn
Stora boken om livet förr - Jane Fredlund
Årets fester - Albert Eskeröd
God Jul - Lena Kättström Höök
Maj Assarsson och Rebecka Hufhult
Historiska Museet

Vintern håller oss i ett järngrepp

Här är det bitande kallt just nu -18 grader och fallande temperatur, klockan är 18.10. En stor fullmåne lyser över den snötäckta naturen. När fullmånen gick upp över trädtopparna var den blodröd, vilket fick mig att tänka på vampyrer...

Men snön och kylan får mig även att tänka på små tomtar/vättar som smyger omkring i grå kläder, med sina yllemössor och tjocka yllevantar. De ser till stugor och hus och för tur med sig, det är i alla fall vad jag fick lära mig när jag var liten, både i sagor och av mina mor- och farföräldrar.

Det är så kallt att näshåren frös till is när jag var ute och körde in ved. Tola och Pluto hade täcke på sig, men Tickies var för litet så hon fick vara utan. Förstår att hon ville gå in så fort jag öppnade dörren med en ny famn ved. Tror det är mest tassarna hon fryser om.

Katterna har inte varit ute på flera dagar. Ändå är de utekatter, de har egen dörr som de kan gå ut och in genom precis som de vill. De föredrar att stanna inne i värmen vid elementet och pannan. Jag förstår dem.

Nu när jag inte längre behöver bekymra mig över hala vägar, tycker jag att snön är vacker. Det går att åka skidor även på vägen utanför, eftersom den är helt snötäckt med stora vallar upp vid sidorna om vägen. Jag har redan varit ute på en skidtur tillsammans med hundarna idag. Då var det "bara" -11 grader. Eftersom jag inte har gjort något skidspår ännu, plöjer skidorna djupt ned i snön och jag är rädd för att falla omkull, för tänk om jag inte kan ta mig upp igen ur all den här snön!
Här i Blekinge där jag bor har vi fått 75 centimeter snö redan och de har "lovat" att det ska komma cirka 30-40 centimeter till imorgon...

Det är vackert med fullmånen över uthuset, det snötäckta taket, de snötyngda grenarna. Ja, det är jättevackert när all skottning är "klar", i alla fall för den är omgången.

Men i morgon börjar ny skottning, ny ved ska köras in så att pannan kan gå på högvarv för att hålla huset varmt.

Tänker på alla stackare som ska ut i jultrafiken, på ishala, snömoddiga vägar i den här kylan. Jag är glad att vi inte ska få besök, jag hade varit orolig för de som skulle köra hit.
Var rädd om dig i jultrafiken, så att det blir en gnistrande vacker jul även för dig. Och tänk på att julen är en fridens tid, en tid för eftertanke, en tid av lugn och ro, en tid av gemenskap eller av rofylldhet.

Ta det lugnt på vägarna, det är bättre att du kommer fram för sent, än att du inte kommer fram alls.

Önskar dig en underbar Jul!

Kramisar från Kim.

Skrivprocess: Skrivandets alla små stunder

Hur hinner du? är en fråga jag ofta får, och då menar folk hur jag hinner skriva så många böcker, trots att jag är på resande fot större delen av året.

Då berättar jag att jag skriver mina böcker på hotell, på flygplatser, på tåg, ja vid varje stund jag får över.

Nu när jag har varit iväg och signerat runt om i Skåne, kört på ishala vägar, skottat fram bilen, pratat med många människor, slagit mitt signeringsrekord och haft långa dagar, då har jag ändå satt mig att skriva varje kväll när jag kommit tillbaka till min Skrivarstuga.

Hur orkar du? är frågan jag då har fått. Ja, egentligen orkar jag inte när jag kommer hem. Jag vill bara sätta mig i fåtöljen och vara, eller lägga mig i soffan och stirra i taket, eftersom jag är trött. Men jag vet, att med skrivandet är det som med motion. Det kan vara motigt att sätta igång, men åh så skönt det känns efteråt.

Därför startar jag upp datorn, hur trött jag än är och så sätter jag igång att skriva och plötsligt flödar orden ur mig och fyller sida efter sida på datorn. Till slut har några timmar gått, eller kanske bara femton minuter, eller trettio. Men jag HAR skrivit och jag känner mig nöjd över mig själv, över att jag inte lät tröttheten överbemanna mig och göra mig apatisk, utan tog tag i det och fick ned ytterligare några ord på den berättelse jag håller på med.

Om du arbetar på det här sättet, att varje dag skriva något, har du till slut skrivit en hel bok. Det är därför jag hinner och orkar, jag tar en bit i taget och då känns inte allt så övermäktigt. Dessutom tvingar jag mig att skriva, trots att jag egentligen vill göra något annat. För jag vet hur skönt det känns i kroppen efter en härlig joggingtur, som jag från början släpat mig ut på, men känner mig så upplivad av efteråt.

Precis så är det med skrivandet. När boken har byggts upp inom mig, och på datorn, och jag till slut stänger ned för dagen, kommer precis samma känsla som efter en joggingtur, endorfinet flödar i kroppen och jag mår mycket bra och plötsligt har jag ork att göra en massa andra saker som jag annars bara skulle ha skjutit upp.

Ta därför tillvara på de små stunderna och skriv, en liten stund varje dag. Då kommer du att känna tillfredsställelsen och lyckan inom dig över att du har tagit dig över ett hinder och lyckats åstadkomma något kreativt även denna dag!

Lycka till!

Kramisar Kim

Här är mina tidigare blogginlägg om skrivprocessen:
Min allra första bok
Skriva en bok
Ge ut böcker på eget förlag
Bokomslag, från idé till färdig produkt
När blir du författare?
Min källa till inspiration

Skriv en bok, föreläsning på Bokmässan i Göteborg 23 september 2010

Att arbeta med flera böcker samtidigt


Spökskrivare
Tänk vad ett ord betyder mycket
Lugn och harmonisk av böcker
Skicka din berättelse till förlag
Jobba med gula lappar och se exempel.
Nya gula lappar och skrivtips.
Hitta ditt författarspråk
Kött på benet

Huller om buller-tekniken
Första meningen
Slutet
Ge dig tid att stanna upp

Om jag ändå kunde tänja på tiden

Motivation och disciplin
Snart klar
Korrekturläsning

När allting finns där och har bråttom att komma ut

Det kom ett mail

Skriva för skrivandets skull

Skriva synops

Att arbeta med ordspråk


Synonymer, en spännande lek med ord

Läsarna är viktiga


Att använda sig av livserfarenhet i sina böcker



När inspirationen flödar
Sprudlande skrivarglädje
Kreativitet och vardagsbestyr


Skrivprocess och drömmar

Mellan dröm och verklighet
Skrivandet och livserfarenhet
Korrekturläsarna


Skrivkramp?
Vad händer på nätet när jag dör?
Skrivglädje
Skriv medan du sover

Skriv direkt ur hjärtat!

Iaktta och memorera...
Tid att skriva

Bygg upp din berättelse


Vill du ha fler skrivtips kan du gå in på min hemsida www.kimselius.se

Mycket bra signering Bokia Center Syd Löddeköpinge

Hur ska jag någonsin kunna toppa gårdagens signeringssiffror? Så känner jag just nu, för även om jag sålde otroligt bra idag, så kom jag ändå inte i närheten av gårdagens rekordsiffra. Men jag är jätteglad ändå, eftersom jag trots allt har sålt otroligt bra.

Idag sken en vinterblek sol när jag körde mot Löddeköpinge och Center Syd. Efter allt snöande och halka kändes väglaget otroligt bra, trots att det var moddigt och snöigt i omkörningsfilen och bara två hjulspår i den andra, men idag såg man i alla fall vägen hela tiden. Det märktes att väglaget var betydligt bättre för det var jättemycket folk på Center Syd.

Även idag kom det många läsare som jag har träffat tidigare,men även flera nya läsare. Det blev inte så många stunder för att dela livserfarenhet med människorna idag heller, eftersom det hela tiden var en jämn ström av köpare.

Här är det Pontus som kommer och hälsar på. Han har dykt upp vid ett flertal signeringar i år och jag skämtade med honom idag och kallade honom för "stalker". Han bara skrattade, som han alltid gör.

















Sedan kom Max med lillebror. Max hade redan alla mina böcker och lassade upp 14 stycken böcker på bordet för signering. Men... Han hade inte Kimberlieböckerna och gick glatt iväg med två nya böcker.




















De här kvinnorna köpte många böcker, bland annat till Kajsa i Californien. Tänk att mina böcker kommer att åka ända dit! Vi hade en trevlig pratstund medan jag signerade den stora högen av böcker. För de skulle ju ha några stycken själva också.

















Sedan kom min kära vän Kerstin med familj. En jul bodde jag hos Kerstin eftersom hon bor precis vid Center Syd. Det var jättemysigt, för Kerstin julpyntar friskt och dottern spelade julmusik varje dag, vilket gjorde att jag verkligen kom i julstämning. Men det gäller att inte våldgästa sina vänner alltför ofta, då kanske de tröttnar på mig... Så i år bodde jag i min sommarstuga. Men jag måste medge att det är betydligt roligare att bo hos Kerstin.

















Ett annat kärt besök var när min stora fan Roxana dök upp. Hon kommenterade genast att jag inte fick prata så länge med alla, för då hann jag inte prata med henne. Anledningen var att hon hade stått och väntat länge på att få prata med mig, men hela tiden kom det nya folk. Roxana lämnade över en julklapp, undrar vad det kan vara. Ska vänta till julafton med att öppna presenten.

Det kom en kvinna fram till mig, böjde sig mot mig och viskade: "Jag älskar dina böcker, jag köper dem till mig själv. Jag brukar smyga in på barnavdelningen och se mig om så att ingen ser att jag köper böckerna. Men jag måste bara läsa dem för jag älskar dem."

Den kvinnan blev väldigt glad när jag berättade att hon inte var den enda vuxna personen som älskade mina ungdomsböcker, utan att böckerna hade nästan lika många vuxna läsare som barn och ungdomar. Glatt gick hon iväg med en ny trave böcker under armen, denna gång utan att försöka dölja dem.

När jag sitter här och tänker tillbaka på dagen så har jag ett stort leende på mina läppar. Jag har haft så otroligt roligt idag, ja under hela signeringshösten. Det är så kul att det blir fler och fler som känner till mina böcker, kommer fram och pratar med mig och berättar vad de tycker om böckerna, berättar att de har alla, men ändå vill komma och hälsa på.

Ikväll är det fullmåne och här är redan -11 grader. Kaminen är tänd och sprakar gemytligt. Ska strax sätta på en kittel med vatten på kaminen så jag har varmt vatten att tvätta mig i innan jag går och lägger mig.

Nu väntar jag spänt på att få höra ifrån alla nya läsare, få höra vad de tycker om böckerna, vad som var bäst med dem, vilken bok de läste först och så vidare. Minns den 11-åriga flickan vars leende blev bredare och bredare ju mer hon läste på baksidan av Tillbaka till Pompeji. Ska bli kul att höra om hon tyckte lika mycket om hela boken som hon tyckte om baksidestexten.

Älskar att få brev och mail och få höra vad läsarna tycker om mina böcker, för det gör att jag utvecklas som författare. Jag lyssnar, tar till mig och förbättrar nästa bok.

Nu riktigt kliar det i fingrarna att få börja skriva På liv och död i andra världskrigets skugga. Men jag ska låta klådan fortsätta, för nu ska jag fira jul ett par dagar, sedan låser jag in mig och "vrålskriver", som jag brukar kalla det när jag helt och fullt går upp i skrivandet.

Imorgon bär det av hemåt och jag hoppas att vägarna är i samma skick, eller bättre, som de var idag, för då kommer hemresan gå fort och smärtfritt.

Nej, jag kan inte hålla mig. Jag måste sätta mig och skriva på min bok, är så inspirerad efter de senaste dagarnas signeringar.

Vi hörs!

Kramisar Kim.