Får ofta frågan vilken av mina böcker som är min favoritbok. Under många år har det alltid varit den senaste boken som jag har skrivit, men sedan förra året, när Theos Pompeji kom ut, är det den boken som gäller. I alla fall än så länge.
Den boken har legat och vuxit fram inom mig, alltsedan jag skrev Tillbaka till Pompeji och det var en underbar känsla när jag äntligen fick skriva ner alla orden jag hade inom mig. Dessutom fick jag resa tillbaka till Pompeji för att skriva Theos Pompeji, vilket jag absolut inte hade något emot.
Ytterligare en av mina favoriter är Giljotinen. Egentligen borde jag inte tycka så mycket om den, eftersom den påminner mig om min systers död. Jag skrev nämligen den boken i samband med att min syster dog. I Giljotinen skrev jag av mig alla de känslor jag kände, min sorg och förtvivlan och beskrev tomheten som plötsligt fanns inuti mig. Därför är Giljotinen den enda bok som innehåller mina egna känslor, när jag beskriver känslorna som personerna i boken har.
Det glömda kriget 1808-1809, är också en av mina favoritböcker. Både för att jag tycker väldigt mycket om boken, sättet jag skrev den på och allt som hände runtomkring boken. Jag fick förfrågan från Projekt 1809 i Finland om jag kunde tänka mig att skriva om det här kriget. Jag tackade ja och det gjorde att jag under två års tid reste runt i Finland och berättade om vår gemensamma historia, och om min bok.
Kinesiska Draken är en bok som jag tycker väldigt mycket om. Där utmanade jag mig själv att skriva totalt annorlunda än vad jag hade gjort i någon av mina tidigare böcker. Det är en grym, men samtidigt väldigt fängslande bok, som jag aldrig fick nog av att läsa som korrektur. Dessutom förde mig researchresan till Kina, en oförglömlig upplevelse.
Ibland får jag frågan vilken som är min Sämsta bok. Då brukar jag svara att jag har inte skrivit någon bok som jag tycker är dålig. För om jag inte är nöjd med boken när jag läser korrektur då förbättrar jag den tills jag är nöjd.
Kanske, om jag ska skriva om min favoritbok i höst, kanske, kanske att det blir någon av de nya böckerna: På liv och död i andra världskrigets skugga, eller På flykt från andra världskrigets fasa. Vi får se om Theos Pompeji fortsätter behålla "Första plats", eller om den boken halkar ner till förmån för de två nya...
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
måndag 27 juni 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det märks att du skrivit alla böckerna "till dig själv" i den bemärkelsen att du gillar böckerna du sedan sätter in i bokhyllan:-)
SvaraRaderaLåter fantastiskt!
Kram Ebba
Hej Ebba
SvaraRaderaHärligt att du märker det! Ja, jag älskar verkligen mina böcker och är stolt över dem.
En dag har du dina böcker stående i DIN bokhylla. Vänta bara!
Kram Kim
Det klart att du inte har gett ut någon bok som du tycker är dålig. Det hoppas jag att ingen författare gör, det vore riktigt sorgligt. Däremot förstår jag att det kan finnas författare som efter många år kan titta tillbaka på något av sina verk och av en eller annan anledning var mindre nöjd. Du kommer dock nog alltid att kunna vara stolt över dina genomarbetade böcker!
SvaraRaderaVad menar du med att du i Kinesiska draken var tvungen att skriva totalt annorlunda än tidigare?
Hej Ingrid
SvaraRaderaTack för alla dina fina ord.
Antar att du inte har läst Kinesiska Draken ännu... Vill inte avslöja HUR jag skrev den boken, för då förstör jag spänningen för dig!
Kram Kim
Bra att du inte sa något!!
SvaraRadera