Det var ett tag sedan jag läste Bläckhjärta av Cornelia Funke, men det är en bok som ligger mig varmt om hjärtat och som jag ofta tänker på. För mig som älskar orden och är författare var denna bok en kärleksfull hyllning till författarskap, ord och böcker. Men den var också fantasi och äventyr av ett helt annat slag än vad jag var van vid. Ingenting blir sig likt efter att man har läst Bläckhjärta!
En stormig natt dyker en objuden gäst upp hos Meggie och hennes pappa
Mo. Han varnar Meggies pappa för en man som heter Capricorn. Nästa
morgon reser Mo i all hast med Meggie till hennes faster Elinor.
Elinor
äger det mest dyrbara bibliotek som Meggie någonsin sett. Där gömmer Mo
boken om vilket allt handlar. En bok som Mo för många år sedan läste
för sista gången och som nu står i centrum för ett osannolikt magiskt
och kvävande äventyr - ett äventyr vars hemlighet Meggie inte bara löser
utan också med stor fara själv deltar i.
Boken "Bläckhjärta" har
med stor framgång givits ut bland annat i Tyskland, Storbritannien,
USA, Australien och Kanada och har toppat och legat högt på
försäljningslistor.
När filmen kom efter några år trodde jag aldrig att den skulle kunna bli lika bra som boken. Men det blev den! Mycket tack vare de duktiga och trovärdiga skådespelarna:
Till min glädje kom boken Bläckmagi, där jag får fortsätta följa Meggies äventyr bland böcker och ord. Cornelia Funke lyckas väva ihop en trovärdig berättelse, där berättelsernas personer får liv när Meggie läser högt ur böckerna. Älskade även denna bok och längtade till nästa. Väntar på att även denna bok ska bli film
Bokstävernas och böckernas magi fortsätter i den flerfaldigt prisbelönade Cornelia Funkes bok Bläckmagi, en fortsättning på ungdomsromanen Bläckhjärta.
Den unga flickan Meggie läser över sig själv och sin vän Farid till
en förtrollad värld för att hon ska få se den fantasifulla värld där
hennes mamma Resa varit under flera år. Meggies föräldrar, Mo och Resa,
blir förtvivlade över att hon gett sig av, och de beger sig efter henne
för att få hem henne till sin värld igen. Men svårigheter dyker upp och
de hittar inte varandra. Konflikter uppstår i Bläckvärlden, kommer de
någonsin att hitta varandra levande?
Lite sorgligt kändes det att läsa den här boken, eftersom den verkligen kändes som den sista boken i serien. Ändå älskade jag den lika mycket som både Bläckhjärta och Bläckmagi. Tycker om Cornelia Funkes språk och lek med ord.
I den tredje och sista boken av
bläck-trilogin ligger Ormhuvuds makt fortfarande som en skugga över
Ombra. Meggie lever med sina föräldrar på en övergiven gård i bergen,
där man nästan skulle kunna glömma vad som hände på Nattborgen. Men
nötskrikans läte hörs ibland på natten, och då försvinner Mo med Svarte
prinsen och Starke mannen. Allt som är möjligt måste göras för att rädda
bläckvärlden undan en odödlig ond härskare.
Det här är en serie jag rekommenderar med varmt hjärta för dig som
älskar orden lika mycket som jag och som dessutom vill läsa ett oerhört
spännande och annorlunda äventyr!
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
lördag 14 januari 2012
fredag 13 januari 2012
Liebster Blog Award, tredje gången
Jag har fått en tredje Liebster blog award. Denna gång av Författardrömmar. Tackar och bockar. Blir alltid så glad för Bloggutmärkelser, för de är ett bevis på att min blogg uppskattas.
Liebster är tyska och betyder”käresta”. Med awarden följer vissa regler, nämligen:
1. Klistra in awarden på din blogg.
2. Tacka personen som gav dig awarden och länka till bloggen.
3. Skriva ner de fem bloggare som man vill lämna awarden vidare till, och låta dem veta det genom att lämna en kommentar hos dem.
4. Lita på att dina följare sprider kärleken till andra bloggare.
5. Det viktigaste: Ha roligt och stötta varandra!
Jag vill ge den här kärleksfulla bloggutmärkelsen Liebster Blog till några bloggar jag följer. Bloggar som jag uppskattar att läsa, vars inlägg gör mig glad och ibland rörd till tårar. Jag tycker att denna bloggaward passar mycket bra just för:
Kattas Fikarum. Som tar mig med till andra sidan jorden.
Jonna Berggrens Fantasy, eftersom jag älskar hennes böcker.
Liam Benne, för att det är en blogg skriven till ett älskat barn i barnets namn.
I see dead people, för hennes fina faktainlägg.
Livet på Citronodlingen, Helena är värd en kärleksfull award eftersom hon skildrar sina ljuvliga små tvillingar så kärleksfullt!
Till höger, rätt långt ned här på min blogg ser du alla de tidigare bloggutmärkelser som min blogg har fått. Om du klickar på bilderna kan du läsa motivering och vem jag har skickat dem vidare till!
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
Liebster är tyska och betyder”käresta”. Med awarden följer vissa regler, nämligen:
1. Klistra in awarden på din blogg.
2. Tacka personen som gav dig awarden och länka till bloggen.
3. Skriva ner de fem bloggare som man vill lämna awarden vidare till, och låta dem veta det genom att lämna en kommentar hos dem.
4. Lita på att dina följare sprider kärleken till andra bloggare.
5. Det viktigaste: Ha roligt och stötta varandra!
Jag vill ge den här kärleksfulla bloggutmärkelsen Liebster Blog till några bloggar jag följer. Bloggar som jag uppskattar att läsa, vars inlägg gör mig glad och ibland rörd till tårar. Jag tycker att denna bloggaward passar mycket bra just för:
Kattas Fikarum. Som tar mig med till andra sidan jorden.
Jonna Berggrens Fantasy, eftersom jag älskar hennes böcker.
Liam Benne, för att det är en blogg skriven till ett älskat barn i barnets namn.
I see dead people, för hennes fina faktainlägg.
Livet på Citronodlingen, Helena är värd en kärleksfull award eftersom hon skildrar sina ljuvliga små tvillingar så kärleksfullt!
Till höger, rätt långt ned här på min blogg ser du alla de tidigare bloggutmärkelser som min blogg har fått. Om du klickar på bilderna kan du läsa motivering och vem jag har skickat dem vidare till!
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
torsdag 12 januari 2012
NOFF Småförlagens vän
Vad är NOFF?
NOFF är en intresseförening för de mindre och medelstora, oberoende bokförlagen i Norden. Föreningen grundades 1995 och har idag 214 medlemsförlag. Föreningens styrelse består av sju ledamöter. Ett mindre antal av medlemsförlagen i NOFF är även medlemmar i Svenska förläggareföreningen. NOFF står för Nordiska Oberoende Förlags Förening.
Vad gör NOFF?
- Föreningens syfte är att främja samarbete mellan de oberoende bokförlagen. NOFF bevakar förlagsgemensamma frågor som bokdistribution, bokprissättning, skatteregler och marknadsföring.
- NOFF arrangerar seminarier och möten kring förlagsfrågor som medlemmarna önskar. I samband med årsmötet arrangeras seminarier med inbjudna föreläsare.
- NOFF informerar om viktiga frågor i branschen via nyhetsbrev och sin hemsida www.noff.se
- NOFF:s medlemsförlag kan kontakta juristen Sara Pers-Krause i förlagsfrågor via e-post sara.perskrause(at)nihlmark.se
Det kostar 1.200 kronor per år att vara medlem i NOFF.
För förlag som blir medlem tiden 1 sept – 31 dec gäller medlemsavgiften även för nästföljande år.
Årsavgift måste vara föreningen tillhanda senast dagen före årsmötet för att medlem ska ha rösträtt vid årsmötet. Varje medlemsförlag har en röst.
Jag har varit medlem i NOFF rätt många år nu. Det har gett mig många ovärderliga och roliga kurser, och rabatterat pris på annonser i SvB (Svensk Bokhandels Tidning). NOFF har även en fest för sina medlemmar på Bokmässan i Göteborg.
Om så bara för de mycket bra kurserna tycker jag du ska vara med i NOFF om du ger ut din bok på eget förlag, eller har ett mindre förlag. Det känns bra att inte vara ensam!
Kika in här om du vill veta mer eller bli medlem.
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
NOFF är en intresseförening för de mindre och medelstora, oberoende bokförlagen i Norden. Föreningen grundades 1995 och har idag 214 medlemsförlag. Föreningens styrelse består av sju ledamöter. Ett mindre antal av medlemsförlagen i NOFF är även medlemmar i Svenska förläggareföreningen. NOFF står för Nordiska Oberoende Förlags Förening.
Vad gör NOFF?
- Föreningens syfte är att främja samarbete mellan de oberoende bokförlagen. NOFF bevakar förlagsgemensamma frågor som bokdistribution, bokprissättning, skatteregler och marknadsföring.
- NOFF arrangerar seminarier och möten kring förlagsfrågor som medlemmarna önskar. I samband med årsmötet arrangeras seminarier med inbjudna föreläsare.
- NOFF informerar om viktiga frågor i branschen via nyhetsbrev och sin hemsida www.noff.se
- NOFF:s medlemsförlag kan kontakta juristen Sara Pers-Krause i förlagsfrågor via e-post sara.perskrause(at)nihlmark.se
Det kostar 1.200 kronor per år att vara medlem i NOFF.
För förlag som blir medlem tiden 1 sept – 31 dec gäller medlemsavgiften även för nästföljande år.
Årsavgift måste vara föreningen tillhanda senast dagen före årsmötet för att medlem ska ha rösträtt vid årsmötet. Varje medlemsförlag har en röst.
Jag har varit medlem i NOFF rätt många år nu. Det har gett mig många ovärderliga och roliga kurser, och rabatterat pris på annonser i SvB (Svensk Bokhandels Tidning). NOFF har även en fest för sina medlemmar på Bokmässan i Göteborg.
Om så bara för de mycket bra kurserna tycker jag du ska vara med i NOFF om du ger ut din bok på eget förlag, eller har ett mindre förlag. Det känns bra att inte vara ensam!
Kika in här om du vill veta mer eller bli medlem.
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
onsdag 11 januari 2012
Arbetar just nu med Snapphanar
Håller just nu på att arbeta med min bok Snapphanar som kom ut första gången 2006. Då sålde den slut väldigt fort. Alla de böcker vi tagit med till Bokmässan i Göteborg tog slut. På lördagsmorgonen hade vi bara tio ex kvar! Ändå hade vi haft många böcker med oss.
Försäljningen ute i butikerna gick också otroligt bra och boken sålde slut till jul. Sedan dess har boken tryckts om ett par gånger. Nu är det dags igen.
Men eftersom jag har bytt till nytt program, från PageMaker till InDesign, är det inte bara att fixa till boken och skicka iväg den, utan det är en hel del arbete för att konvertera över texten till InDesign.
Just nu håller jag på att läsa igenom hela boken, för att se så att ingenting har tappats bort eller blivit fel i överföringen.
Blir lika förvånad varje gång jag läser om någon av mina tidigare böcker, min förvåning består i att jag tycker mina äldre böcker är så bra. "Oj, hur fick jag till det där?" kan jag tänka, eller "WOW, vilken bra formulering."
Ramonas kusin Robert dyker för första gången upp i boken Snapphanar. En liten rädd kille som växer efterhand som handlingen förs framåt. (Robert får sedan vara med på fler äventyr i Giljotinen och Snapphaneresan. Kan avslöja att Robert dyker upp igen i Mayafolkets hemlighet.)
Jag tycker om orden Robert har som ett mantra, ord som hans mamma har sagt till honom för länge sedan: "Om du bara vill något RIKTIGT starkt, då kan du åstadkomma precis vad du vill."
Det är ju egentligen mina ord, en känsla som jag bär inom mig, att jag verkligen kan lyckas med precis allt om jag bara tror på mig själv och inte ger upp. Så är det här i livet, det gäller att inte ge upp.
En av personerna som jag tyckte väldigt mycket om i boken Snapphanar var Mats. Han tog hand om Ramona när hon ensam förflyttades i tiden, förlorade minnet och inte ens visste sitt namn.
"Nu lämnar jag dig aldrig ur sikte igen. Jag ska ta hand om dig min lille vän, du känns som en riktigt kär vän. Ingenting ska få skilja oss åt igen, ingenting och INGEN!" sa Mats bestämt och gav henne en kram.
Boken börjar med att Ramona kommer till Sporrakulla gård. Hennes farmor är inte hemma, istället är kusin Robert där. Ramona bestämmer sig för att utforska ett av farmors rum, dit de aldrig får lov att gå när farmor är hemma.
Vad kunde det finnas för värdefullt i skrinet? En juvel, en diamant, guldpengar? Skrinet kändes inte tillräckligt tung för att innehålla en hög med värdesaker. Ramona ställde ned det på trägolvet innan hon öppnade locket.
Till sin besvikelse fick hon se ännu ett papper i skrinet. Det var gammalt och gulnat av ålder, precis som de andra dokumenten i brudkistan. Men det här papperet måste betyda något alldeles speciellt eftersom det hade förvarats för sig själv i ett skrin.
Ramona lyfte upp det och började läsa. I samma stund kom den välbekanta pirrande känslan över hela kroppen. Rummet blev suddigt och omgivningen försvann och till sin fasa förstod Ramona vad som höll på att hända. Men då var det redan för sent.
Sedan börjar äventyret i boken Snapphanar och stackars Ramona får inte en lugn stund, inte heller Theo och Robert när de senare följer efter Ramona till 1600-talet och kriget mellan Sverige och Danmark år 1676.
Vill du läsa några kapitel ur boken Snapphanar kan du göra det här.
Boken är även inläst som ljudbok av mig och du kan lyssna på ett utdrag ur boken här.
Följ med på min researchresa i Snapphanebygden.
Visste du förresten att jag fick i uppdrag av Snapphanekommunerna Hässleholm, Osby och Östra Göinge att skriva en fortsättningen på den här boken? Resultatet blev boken Snapphaneresan, ett fartfyllt nytt äventyr under 1600-talet. Båda böckerna är späckade med riktiga historiska personer och allt är uppbyggt runt riktiga händelser.
Här är några recensioner om boken Snapphanar:
"Har bara ett ord för denna bok: PERFEKT! Spännande från första till sista sidan, bra öppning, bra handling och snyggt avslut. Med andra ord TOPPEN!" Fil.mag. Kristina Fridensköld.
"Kimselius ger en levande skildring av snapphanarna i de skånska skogarna. Hon gestaltar på ett bra sätt hur vanliga bönder drabbas av kriget och visar genom sin nyanserade skildring att historia skrivs av segrarna." BTJ, lektör Agneta Warheim.
"Snapphanebok som ingen bör gå miste om." BLT, Hanna Lindbom.
"Boken är fylld med spännande vändningar och de fantastiska skildringarna fängslar från första sidan." Sofia Magnsusson, Commersen.
"Otroligt! TOPPEN! Den är så perfekt! DEN ÄGER!!!" Aziza Tariq Mirza
Nu har jag bara faktadelen kvar att lägga in, sedan är boken klar för tryck och jag kan ägna mig åt det som pockar på min uppmärksamhet just nu: boken Mayafolkets hemlighet! Dags att arbeta med boken igen!
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
Försäljningen ute i butikerna gick också otroligt bra och boken sålde slut till jul. Sedan dess har boken tryckts om ett par gånger. Nu är det dags igen.
Men eftersom jag har bytt till nytt program, från PageMaker till InDesign, är det inte bara att fixa till boken och skicka iväg den, utan det är en hel del arbete för att konvertera över texten till InDesign.
Just nu håller jag på att läsa igenom hela boken, för att se så att ingenting har tappats bort eller blivit fel i överföringen.
Blir lika förvånad varje gång jag läser om någon av mina tidigare böcker, min förvåning består i att jag tycker mina äldre böcker är så bra. "Oj, hur fick jag till det där?" kan jag tänka, eller "WOW, vilken bra formulering."
Ramonas kusin Robert dyker för första gången upp i boken Snapphanar. En liten rädd kille som växer efterhand som handlingen förs framåt. (Robert får sedan vara med på fler äventyr i Giljotinen och Snapphaneresan. Kan avslöja att Robert dyker upp igen i Mayafolkets hemlighet.)
Jag tycker om orden Robert har som ett mantra, ord som hans mamma har sagt till honom för länge sedan: "Om du bara vill något RIKTIGT starkt, då kan du åstadkomma precis vad du vill."
Det är ju egentligen mina ord, en känsla som jag bär inom mig, att jag verkligen kan lyckas med precis allt om jag bara tror på mig själv och inte ger upp. Så är det här i livet, det gäller att inte ge upp.
En av personerna som jag tyckte väldigt mycket om i boken Snapphanar var Mats. Han tog hand om Ramona när hon ensam förflyttades i tiden, förlorade minnet och inte ens visste sitt namn.
"Nu lämnar jag dig aldrig ur sikte igen. Jag ska ta hand om dig min lille vän, du känns som en riktigt kär vän. Ingenting ska få skilja oss åt igen, ingenting och INGEN!" sa Mats bestämt och gav henne en kram.
Boken börjar med att Ramona kommer till Sporrakulla gård. Hennes farmor är inte hemma, istället är kusin Robert där. Ramona bestämmer sig för att utforska ett av farmors rum, dit de aldrig får lov att gå när farmor är hemma.
Vad kunde det finnas för värdefullt i skrinet? En juvel, en diamant, guldpengar? Skrinet kändes inte tillräckligt tung för att innehålla en hög med värdesaker. Ramona ställde ned det på trägolvet innan hon öppnade locket.
Till sin besvikelse fick hon se ännu ett papper i skrinet. Det var gammalt och gulnat av ålder, precis som de andra dokumenten i brudkistan. Men det här papperet måste betyda något alldeles speciellt eftersom det hade förvarats för sig själv i ett skrin.
Ramona lyfte upp det och började läsa. I samma stund kom den välbekanta pirrande känslan över hela kroppen. Rummet blev suddigt och omgivningen försvann och till sin fasa förstod Ramona vad som höll på att hända. Men då var det redan för sent.
Sedan börjar äventyret i boken Snapphanar och stackars Ramona får inte en lugn stund, inte heller Theo och Robert när de senare följer efter Ramona till 1600-talet och kriget mellan Sverige och Danmark år 1676.
Vill du läsa några kapitel ur boken Snapphanar kan du göra det här.
Boken är även inläst som ljudbok av mig och du kan lyssna på ett utdrag ur boken här.
Följ med på min researchresa i Snapphanebygden.
Visste du förresten att jag fick i uppdrag av Snapphanekommunerna Hässleholm, Osby och Östra Göinge att skriva en fortsättningen på den här boken? Resultatet blev boken Snapphaneresan, ett fartfyllt nytt äventyr under 1600-talet. Båda böckerna är späckade med riktiga historiska personer och allt är uppbyggt runt riktiga händelser.
Här är några recensioner om boken Snapphanar:
"Har bara ett ord för denna bok: PERFEKT! Spännande från första till sista sidan, bra öppning, bra handling och snyggt avslut. Med andra ord TOPPEN!" Fil.mag. Kristina Fridensköld.
"Kimselius ger en levande skildring av snapphanarna i de skånska skogarna. Hon gestaltar på ett bra sätt hur vanliga bönder drabbas av kriget och visar genom sin nyanserade skildring att historia skrivs av segrarna." BTJ, lektör Agneta Warheim.
"Snapphanebok som ingen bör gå miste om." BLT, Hanna Lindbom.
"Boken är fylld med spännande vändningar och de fantastiska skildringarna fängslar från första sidan." Sofia Magnsusson, Commersen.
"Otroligt! TOPPEN! Den är så perfekt! DEN ÄGER!!!" Aziza Tariq Mirza
Nu har jag bara faktadelen kvar att lägga in, sedan är boken klar för tryck och jag kan ägna mig åt det som pockar på min uppmärksamhet just nu: boken Mayafolkets hemlighet! Dags att arbeta med boken igen!
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
tisdag 10 januari 2012
Skrivprocess: Ta kontroll över din kreativitet
Visst låter det lätt när man läser rubriken; att själv kunna kontrollera när kreativiteten ska komma. Riktigt så lätt är det inte, men du kan öva upp din kreativitet!
När jag var liten tränade jag mig på att komma ihåg mina drömmar. Jag grep tag i den senaste drömmen precis när jag vaknade och höll krampaktigt tag i den. I början kom jag bara ihåg det allra sista som jag hade drömt, men med tiden kom jag ihåg mer och mer. Nuförtiden kan jag komma ihåg flera drömmar per natt.
Det har kommit till stor användning för mig i mitt skrivande. Tänkte att jag idag skulle dela med mig av det till dig, för att även du ska ta kontroll över din kreativitet.
Jag tar kontroll över min kreativitet när jag håller på med en bok, ta till exempel Boudicas strid mot Romarna, som inte alls var så lätt att skriva. Många händelser skulle vävas ihop, många historiska personer skulle vara med i handlingen och det skulle i slutändan bli en spännande bok, full av fakta utan att läsaren kände att spänningen försvann.
För att stanna i det ständiga flödet av ord var det sista jag tänkte på när jag gick och la mig, vad jag skulle skriva nästa dag, eller rättare sagt, jag tänkte över vad jag HADE skrivit samma dag och föreställde mig hur fortsättningen skulle bli. Därefter lät jag sömnen vagga mig till ro, fortfarande uppfylld av Boudica och hennes kamp mot romarna.
När jag vaknade fanns orden där, de strömmade fram lika självklart som om texten redan var skriven. Då kunde jag göra på olika sätt: antingen sätta mig och skriva ned allting direkt eller, behålla orden inom mig och låta dem snurra runt inom mig under morgonpromenaden. Resultatet blev i slutändan detsamma: texten blev skriven, den text som jag hade "drömt" fram.
Men jag kunde inte stanna upp där, för när väl den texten var skriven skulle jag fortsätta skriva mer. Det gällde att hålla mig i flödet. Jag brukar resa mig upp från stolen, ta några varv i rummet medan jag låter texten jag just skrivit flöda runt inom mig, men ändå lämna utrymme för kommande handling. Under hela dagen släpper jag inte taget om orden, lever i flödet och blir en del av berättelsen.
Nu säger du säkert: "Det är ju lätt för dig att hålla kvar flödet, eftersom du inte gör något annat än skriver." Men där har du inte riktigt rätt, för jag är ofta iväg och signerar, föreläser, hämtar böcker med mera. Ändå håller jag ordflödet kvar inom mig. Låter det snurra runt inom mig, växa, bli större, mäktigare för att sedan välla ut genom mina fingrar när jag kommer åt ett papper eller min dator.
Ofta kommer den här kreativa fasen just när jag är ute och föreläser och signerar, eftersom de elever och läsare som jag träffar inspirerar mig.
Försök att ta tag i din kreativitet, genom att tänka på din berättelse just när du lagt dig i sängen. Träna på att komma ihåg din dröm. Bli inte ledsen om du misslyckas de första gångerna, det kommer att fungera, bara du inte ger upp! Ha gärna papper och penna bredvid sängen, ett litet anteckningsblock och penna i fickan, eller skriv in texten på din mobiltelefons anteckningsfunktion. Allting går, bara man vill och bestämmer sig för att göra det!
Har tidigare talat om mål här under Skrivprocesser, och jag vill ännu en gång upprepa hur viktigt det är att du sätter upp ett mål för ditt skrivande: En färdig bok innan årets slut/två år, skriva en sida/ett kapitel om dagen. Det är bara du som kan bestämma dina mål och vad du vill uppnå med ditt skrivande.
Börja med att ta tag i din kreativitet. Med det kommer du mycket långt!
Lycka till!
Kramisar Kim
Här hittar du mina tidigare inlägg om Skrivandet, Skrivprocess,Skicka manus till bokförlag, Ge ut på eget förlag och mycket mer.
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
När jag var liten tränade jag mig på att komma ihåg mina drömmar. Jag grep tag i den senaste drömmen precis när jag vaknade och höll krampaktigt tag i den. I början kom jag bara ihåg det allra sista som jag hade drömt, men med tiden kom jag ihåg mer och mer. Nuförtiden kan jag komma ihåg flera drömmar per natt.
Det har kommit till stor användning för mig i mitt skrivande. Tänkte att jag idag skulle dela med mig av det till dig, för att även du ska ta kontroll över din kreativitet.
Jag tar kontroll över min kreativitet när jag håller på med en bok, ta till exempel Boudicas strid mot Romarna, som inte alls var så lätt att skriva. Många händelser skulle vävas ihop, många historiska personer skulle vara med i handlingen och det skulle i slutändan bli en spännande bok, full av fakta utan att läsaren kände att spänningen försvann.
För att stanna i det ständiga flödet av ord var det sista jag tänkte på när jag gick och la mig, vad jag skulle skriva nästa dag, eller rättare sagt, jag tänkte över vad jag HADE skrivit samma dag och föreställde mig hur fortsättningen skulle bli. Därefter lät jag sömnen vagga mig till ro, fortfarande uppfylld av Boudica och hennes kamp mot romarna.
När jag vaknade fanns orden där, de strömmade fram lika självklart som om texten redan var skriven. Då kunde jag göra på olika sätt: antingen sätta mig och skriva ned allting direkt eller, behålla orden inom mig och låta dem snurra runt inom mig under morgonpromenaden. Resultatet blev i slutändan detsamma: texten blev skriven, den text som jag hade "drömt" fram.
Men jag kunde inte stanna upp där, för när väl den texten var skriven skulle jag fortsätta skriva mer. Det gällde att hålla mig i flödet. Jag brukar resa mig upp från stolen, ta några varv i rummet medan jag låter texten jag just skrivit flöda runt inom mig, men ändå lämna utrymme för kommande handling. Under hela dagen släpper jag inte taget om orden, lever i flödet och blir en del av berättelsen.
Nu säger du säkert: "Det är ju lätt för dig att hålla kvar flödet, eftersom du inte gör något annat än skriver." Men där har du inte riktigt rätt, för jag är ofta iväg och signerar, föreläser, hämtar böcker med mera. Ändå håller jag ordflödet kvar inom mig. Låter det snurra runt inom mig, växa, bli större, mäktigare för att sedan välla ut genom mina fingrar när jag kommer åt ett papper eller min dator.
Ofta kommer den här kreativa fasen just när jag är ute och föreläser och signerar, eftersom de elever och läsare som jag träffar inspirerar mig.
Försök att ta tag i din kreativitet, genom att tänka på din berättelse just när du lagt dig i sängen. Träna på att komma ihåg din dröm. Bli inte ledsen om du misslyckas de första gångerna, det kommer att fungera, bara du inte ger upp! Ha gärna papper och penna bredvid sängen, ett litet anteckningsblock och penna i fickan, eller skriv in texten på din mobiltelefons anteckningsfunktion. Allting går, bara man vill och bestämmer sig för att göra det!
Har tidigare talat om mål här under Skrivprocesser, och jag vill ännu en gång upprepa hur viktigt det är att du sätter upp ett mål för ditt skrivande: En färdig bok innan årets slut/två år, skriva en sida/ett kapitel om dagen. Det är bara du som kan bestämma dina mål och vad du vill uppnå med ditt skrivande.
Börja med att ta tag i din kreativitet. Med det kommer du mycket långt!
Lycka till!
Kramisar Kim
Här hittar du mina tidigare inlägg om Skrivandet, Skrivprocess,Skicka manus till bokförlag, Ge ut på eget förlag och mycket mer.
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
måndag 9 januari 2012
En helt vanlig dag
Idag är en helt vanlig dag. Inga föreläsningar, inga signeringar, ingenting annat att fokusera på än Mayaboken.
Givetvis kommer Sociala medier emellan: Facebook, Twitter, Google+, LinkedIn och många fler. Sedan finns det mail, brev och frågor på panelen Unga Fakta att besvara.
Annars är allt lugnt. Måste bara göra färdigt det sista på den engelska versionen av Tillbaka till Pompeji så att översättaren kan fokusera på boken.
Jan kom och sa att vi måste trycka upp Snapphanar, för den är nästan helt slut. Det innebär att jag måste lägga in texten i det nya formatet som jag nu gör böcker i: InDesign. Rätt mycket jobb, men därefter finns boken där, tills vi byter till ett nyare program... Ett nödvändigt jobb, annars fungerar det inte i tryckningen.
Ja, när allt det där är klart, DÅ är det dags att bara fokusera på Mayaboken, men då är det inte så mycket tid kvar av arbetsdagen, så det blir som vanligt att skriva på kvällen i stearinljusets sken, eller läsa fakta i det flammande skenet från brasan i kakelugnen.
Ja, det är en helt vanlig dag, i en helt vanlig vecka som precis har tagit sin början. Ett blankt blad, som ligger oändligt framför mig, då tiden ser ut att räcka till för allt, men snart är veckan slut och det är dags att börja en ny vecka och jag vet att jag inte har hunnit skriva alls så mycket som jag har tänkt innan veckan är slut.
Med andra ord: En helt vanlig dag!
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
Givetvis kommer Sociala medier emellan: Facebook, Twitter, Google+, LinkedIn och många fler. Sedan finns det mail, brev och frågor på panelen Unga Fakta att besvara.
Annars är allt lugnt. Måste bara göra färdigt det sista på den engelska versionen av Tillbaka till Pompeji så att översättaren kan fokusera på boken.
Jan kom och sa att vi måste trycka upp Snapphanar, för den är nästan helt slut. Det innebär att jag måste lägga in texten i det nya formatet som jag nu gör böcker i: InDesign. Rätt mycket jobb, men därefter finns boken där, tills vi byter till ett nyare program... Ett nödvändigt jobb, annars fungerar det inte i tryckningen.
Ja, när allt det där är klart, DÅ är det dags att bara fokusera på Mayaboken, men då är det inte så mycket tid kvar av arbetsdagen, så det blir som vanligt att skriva på kvällen i stearinljusets sken, eller läsa fakta i det flammande skenet från brasan i kakelugnen.
Ja, det är en helt vanlig dag, i en helt vanlig vecka som precis har tagit sin början. Ett blankt blad, som ligger oändligt framför mig, då tiden ser ut att räcka till för allt, men snart är veckan slut och det är dags att börja en ny vecka och jag vet att jag inte har hunnit skriva alls så mycket som jag har tänkt innan veckan är slut.
Med andra ord: En helt vanlig dag!
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
söndag 8 januari 2012
Google+ förändrar den sociala världen
När jag just börjar känna mig hemma och bekväm med Facebook, twitter och bloggen, kommer det nya sociala nätverk. Idag tänkte jag berätta om Google+.
Google gav världen något som den inte behövde när de startade det sociala nätverket Google+. Redan tidigare fanns det många olika sociala nätverk att hålla reda på, att uppdatera och besöka. Det är då svårt att förklara hur det här sociala nätverket, Google+, som ingen verkade vilja ha, under december månad 2011 ökade med 55% och nu har fler än 62 miljoner användare.
Det här visar att man inte alltid ska lyssna på vad marknaden säger. Alla marknadsundersökningar Google gjorde visade nämligen på att folk inte ville ha ännu ett socialt nätverk. Men det spelade ingen roll. Google+ startade ändå.
Kanske du nu tänker: "62 miljoner användare, det är ingenting. Facebook har mer än 1 miljard användare. Hur kan ett socialt nätverk som bara har 62 miljoner användare ha någon större påverkan på hur människor använder internet?"
Men saken är den att Google+ inte är ute efter att vara det största sociala nätverket i världen. De försöker bli det enklaste och mest integrerade sociala nätverket i världen.
Google+ behöver inte vara det största och bästa sociala nätverket för att ändra på hur användarna använder nätet. Titta bara på vad Google har byggt upp under de senaste åren:
De gjorde Android till ett extremt populärt mobil operativsystem.
De har på senare år startat Google TV och Google Music.
De har tagit en STOR del av marknadsandelen på sökmotorer.
De har byggt upp en ledande plattform för kartor som även Apple använder för sin iPhone.
De har sitt eget Gmail, som har fler än 200 miljoner användare.
Detta är ändå inte allt som Google har gjort. Men när man ser på alla dessa mycket imponerande saker, är det lätt att se att det saknas något. Innan Google+ hade Google ingen riktigt bra väg att lätt förena alla sina tjänster.
Som du nu kanske förstår behöver Google+ inte miljarder användare, de behöver bara tillräckligt många för att lättare kunna förena alla sina Google produkter.
Vill du bli min vän på Google+ eller bara läsa mer om Google+ klickar du här.
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
Google gav världen något som den inte behövde när de startade det sociala nätverket Google+. Redan tidigare fanns det många olika sociala nätverk att hålla reda på, att uppdatera och besöka. Det är då svårt att förklara hur det här sociala nätverket, Google+, som ingen verkade vilja ha, under december månad 2011 ökade med 55% och nu har fler än 62 miljoner användare.
Det här visar att man inte alltid ska lyssna på vad marknaden säger. Alla marknadsundersökningar Google gjorde visade nämligen på att folk inte ville ha ännu ett socialt nätverk. Men det spelade ingen roll. Google+ startade ändå.
Kanske du nu tänker: "62 miljoner användare, det är ingenting. Facebook har mer än 1 miljard användare. Hur kan ett socialt nätverk som bara har 62 miljoner användare ha någon större påverkan på hur människor använder internet?"
Men saken är den att Google+ inte är ute efter att vara det största sociala nätverket i världen. De försöker bli det enklaste och mest integrerade sociala nätverket i världen.
Google+ behöver inte vara det största och bästa sociala nätverket för att ändra på hur användarna använder nätet. Titta bara på vad Google har byggt upp under de senaste åren:
De gjorde Android till ett extremt populärt mobil operativsystem.
De har på senare år startat Google TV och Google Music.
De har tagit en STOR del av marknadsandelen på sökmotorer.
De har byggt upp en ledande plattform för kartor som även Apple använder för sin iPhone.
De har sitt eget Gmail, som har fler än 200 miljoner användare.
Detta är ändå inte allt som Google har gjort. Men när man ser på alla dessa mycket imponerande saker, är det lätt att se att det saknas något. Innan Google+ hade Google ingen riktigt bra väg att lätt förena alla sina tjänster.
Som du nu kanske förstår behöver Google+ inte miljarder användare, de behöver bara tillräckligt många för att lättare kunna förena alla sina Google produkter.
Vill du bli min vän på Google+ eller bara läsa mer om Google+ klickar du här.
Kramisar Kim
Kommentera gärna mitt inlägg/berätta vad du tycker om det du just har läst. Vill du veta mer om mig och mina böcker, titta in på min hemsida www.kimselius.se
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)