Ordspråk är viktiga för mig, något jag har fått höra hela min uppväxt och som fortsatt följa mig genom livet.
Ett av de vanligaste min mor ofta sa:
Den som lever får se.
Men hon sa ännu oftare:
Efter regn kommer alltid solsken.
Hon köpte till och med en kylskåpsmagnet med de orden, som hon gav till mig för många, många år sedan. Nu har hon de orden inristade på sin gravsten. Orden står verkligen för min mor och hur hon uppfostrade oss barn: till att vara positiva, i alla väder och i alla motgångar.
En sak jag ofta fick höra från min mor när jag kom upp i tonåren och grät över någon pojke, det var:
Mister du en står där tusen åter, tar du en av de tusen är det niohundranittionio som gråter
Gissa om jag blev galen när hon sa så. För mig hade ju världen rämnat, allt var slut, jag var nedsjunken i bottenlös förtvivlan och skulle aldrig hitta någon ny kille... Men givetvis hade min mor rätt.
När jag så av en bibliotekarie fick höra att barn och ungdomar inte längre kunde ordspråk, tog jag det som min uppgift att lära dem och började genast avsluta varje bok med ett ordspråk. Det gällde att hitta ett ordspråk som kändes som om det hörde ihop med boken, vilket inte alltid var så lätt.
Här är några av dem:
Så går en dag ifrån vår tid och kommer aldrig åter!
Detta är det första ordspråket jag skrev i någon av mina böcker och det var i "Giljotinen". Ordspråket är så passande eftersom jag skrev denna bok när min syster hade dött. Men det är också ord som jag har haft uppsatta på mitt tonårsrum och försökt leva efter. Vara rädd om varje dag och fånga ögonblicket.
Nästa bok var "Riddarsvärdet". Den fick ett av de tidigare nämnda ordspråken eftersom jag tillägnade boken till min mor som just hade dött:
Efter regn kommer alltid solsken!
Tredje boken med ordspråk är "Det glömda kriget 1808-1809", som är en mycket hemsk skildring av två krigsår, då vi till slut förlorade halva vårt rike. Jag tyckte att detta ordspråk passade in i den boken:
Det är inte åren i dina liv som räknas, utan livet i dina år!
Fjärde boken som fick ordspråk är "Snapphaneresan". Eftersom Robert är med i denna bok, tyckte jag att det här ordspråket kändes bra:
Att alltid vara en liten smula barn, det är att vara verkligt vuxen.
Därefter var det dags att trycka om "Tillbaka till Pompeji", igen! Vet inte hur många gånger den boken har tryckts om, men det är en bok som säljer och säljer och säljer. Nu passade jag på att sätta in ordspråk i slutet på boken och då valde jag ett som min syster skickade till mig, efter att hon hade genomgått en svår period i sitt liv och jag hade funnits där för henne:
Bästa sättet att behålla en vän, är att själv vara en.
Tycker även att ordspråket passar väldigt bra in på Theo och Ramonas vänskap. De gör allt för varandra och lite till...
Nu var det dags för första boken i min serie om Kimberlie och Andy, "Kimberlie - Äventyr på Nya Zeeland". Denna bok skrev jag redan 1992 och det var först 2009 som boken kom ut. Denna bok handlar också om en lång resa för Kimberlie, en resa som fortsätter genom många böcker. Av båda anledningarna tyckte jag då att detta ordspråk var perfekt:
Även en tusenmilafärd börjar med ett steg.
"Kinesiska Draken" som jag tycker är en av de bästa böcker jag har skrivit och där handlingen utspelar sig i Kina, skulle givetvis ha ett kinesiskt ordspråk:
Det finns inga vägar till lycka eller sorg. De finns i ditt inre!
"Faraos förbannelse" är även den en bok som har tryckts om oändligt många gånger. Till denna bok som utspelar sig i Egypten och Tutankhamons palats, där svek och bedrägerier är en vardaglig företeelse, fann jag ett mycket passande ordspråk:
Hederliga män är de mjuka behagliga kuddar på vilka skurkar vilar sig och blir feta.
I "Den Gömda Inkastaden" händer många spännande och hemska saker, men ändå finns glädjen hela tiden där. Därför fick omtryckningen av den boken det här ordspråket:
Livet handlar inte om att vänta tills stormen har passerat, utan att lära sig att dansa även i regnet.
Kimberlie är otroligt rädd för det mesta, men i boken "Kimberlie - Ett nytt liv" trotsar hon det mest skrämmande hon vet. Därför fick boken det här ordspråket:
Om man avlägsnar alla faror, skulle livet bli fruktansvärt trist.
Då har jag kommit till de två böcker som ännu inte kommit ut. Jag börjar med Boudicas strid mot Romarna:
Tiden avslöjar allt.
Nu blev du nyfiken...
Theos Pompeji har fått det här ordspråket:
Vad tiden dig gav må du ge igen, blott det eviga bor i ditt hjärta än.
Nu har du två ordspråk att fundera över, eftersom ordspråken säger en del om handlingen, som du säkerligen nu har förstått.
Eftersom jag är så medveten om vilka ordspråk jag väljer och ibland undrar om läsarna verkligen ser ordspråken som står allra sist i boken, blev jag jätteglad när jag fick ett brev från en tonårsflicka som älskade ordspråken och tackade mig för att jag avslutade böckerna med dem.
Mycket skönt att höra, för jag har tänkt fortsätta med ordspråk. De är viktiga för mig och har alltid varit och jag vill att mina läsare ska lära sig lite mer än bara den historiska berättelsen.
Har du tips om några bra ordspråk? Skicka dem gärna till mig!
Kramisar Kim
(Bilden på mig är när jag föreläser på Dövskolan i Lund. Jag tror att jag viftade lika mycket med händerna som teckentolken som stod bredvid mig. Tur att det var henne eleverna tittade på och inte mig, för jag vet ju inte vad jag "sa" med händerna i deras ögon...)
Vill ni veta mer om böckerna kan ni gå in på min hemsida www.kimselius.se
söndag 28 februari 2010
Ordspråk är mycket viktiga för mig
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Kim, vilken fin idé att dela med sig av ordspråken, det var riktigt kul att läsa detta inlägg!
SvaraRaderaPå en teater i Washington hittade jag en knapp med orden: "Be realistisc demand the impossible". Det gillar jag och det passar in på dig också. Fin jacka du har på bilden!
Tack Eva! Härliga ord från teatern i Washington.
SvaraRaderaÅh, blir jätteglad att du tyckte om jackan. Den köpte jag sista kvällen i Kina när jag var där på researchresa för min bok "Kinesiska Draken". Det ligger en lång historia bakom den jackan. Kanske jag berättar det här på bloggen någon gång...
kramisar Kim