Vem har inte fascinerats av vikingarnas historia? Kvinnorna hade en stark ställning i samhället på den tiden och ibland ser jag mig som en vikingakvinna, med nycklarna till gårdens alla dörrar skramlande vid bältet. Därför var det kul att vara klädd som en vikingakvinna när jag på Bokmässan släppte min bok om vikingarna.
När jag gjorde research för min bok Vikingaträl fick jag tränga in i vikingarnas historia. Jag lärde mig otroligt mycket. Men är allt sant? Var det verkligen vikingen Leif Eriksson som upptäckte Amerika, före Christofer Columbus? Det sägs i alla fall att Leif Eriksson omkring år 1000 reste från Norge till Grönland, men råkade ur kurs och landsteg på en kust i väster som han kallade Vinland. Man antar att Vinland var en del av Nordamerika, förmodligen trakterna kring Boston och New York. Leif Eriksson döpte trakten till Helluland (Baffins Land) och Markland (Labrador). Om man ska tro det här, så var det alltså en viking som upptäckte Amerika allra först...
Sedan har vi vikingen Rurik. Han sägs ha varit en nordbor som i rysk historieskrivning har hyllats som Rysslands grundare och tsarernas anfader.
I många hundra år stod ett stenlejon på vakt vid inloppet till hamnen i Pireus. En dag kom en viking och hackade in ett evigt klotter i skulpturen. Tyvärr är hans sista hälsning idag oläslig på grund av vittring och senare klotter. Nu för tiden står lejonet i Venedig, dit det fördes som krigsbyte. Det var där som en svensk diplomat, Johan David Åkerblad, upptäckte "klottret".
Jellingestenen är Nordens stoltaste runsten, rest av kung Harald Blåtand i Jelling. Den sägs vara Danmarks dopattest. På stenen kan man läsa: "Kung Harald lät resa dessa kummel efter Gorm sin fader och Tyra sin moder, den Harald som vann hela Danmark och Norge åt sig och gjorde danerna kristna." Stenen är 2,4 meter hög. I min bok Vikingaträl låter jag en av mina romanfigurer få vara med när Jellingestenen tillverkas.
Det där med att Vikingarna hade horn på hjälmarna, det tror du väl ändå inte på?
Om du vill besöka en riktigt fin Vikingastad tycker jag att du ska göra ett besök i Vikingabyn utanför Ribe. En fantastiskt plats med många upplevelser.
Ja, hela Ribe är en helt otrolig stad, där centrum är bilfri, smala gator och gränder, små låga hus och kullerstensgator. Att besöka Ribe är som att ta ett kliv rakt in i medeltiden.
Du har även en fantastisk Vikingaby här i Sverige: Foteviken i Skåne.
Här i närheten där jag bor finns en medeltidsby som sköts av Horsahallens Gille. Här arrangeras lajvhelger, medeltidsdagar och mycket annat. I maj varje år är jag där och berättar om mina böcker under Levande Historia-helgen.
Det känns som om det var igår jag åkte runt i Danmark och besökte olika vikingabyar, åt vikingamat, drack mjöd, lärde mig skjuta pil, kände på de tunga rustningarna och bara njöt av livet. Hela tiden bodde jag i Ribe och gjorde dagsutflykter därifrån. En fantastisk upplevelse som präglade min bok om vikingarna när jag satte mig och skrev den.
Vikingaträl är den bok som gjorde att mina böcker blev översatta utomlands. Jag fick ett telefonsamtal från en av Europas största agenturer. Agenten sa: "Vi tar inga nya författare, men vi har läst din bok Vikingaträl och är så mäkta imponerade att vi vill ha världsrättigheterna på samtliga av dina böcker och lansera dem över hela världen."
I den stunden kände jag att allt arbete jag hade lagt ned på Vikingaträl var värt mödan.
Baksidestext Vikingaträl:
Ovädret är över Theo och Ramona innan de hinner reagera och plötsligt ligger de i vattnet tillsammans med sin hund Pluto.
Innan Theo dras ned under vattnet ser han en märklig syn, ett stort skepp med ett fyrkantigt rött segel och en drake i svart på seglet. Runda mönstrade färggranna sköldar på utsidan av båten och i fören sticker ett stort ondskefullt drakhuvud upp! Ett vikingaskepp!
Theo och Ramona inser att den lugna fiskeutren har bytts ut till något betydligt farligare. De har återigen förflyttats i tiden, till 900-talet och vikingatiden. Nu börjar en kamp på liv och död.
Glöm nu inte att klicka in på alla länkarna för att läsa mer fakta om de olika saker jag berättat om.
Här är ännu en bra länk om vikingar.
Klottrets historia går långt tillbaka i tiden.
Läs intressanta faktainlägg
Ha det så bra!
Kramisar Kim
lördag 29 januari 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
WOW, tänk att få ett sådant samtal från en agent!
SvaraRaderaOj, du var snabb Ingrid. Hade precis lagt upp inlägget när du svarade. Ja, det var helt otroligt. Men vet du, jag trodde det var någon som skojade med mig, för det lät för otroligt för att vara sant! Kram Kim
SvaraRaderaGratulerar, detta måste vara spännande för dig!
SvaraRaderaEfter de senaste forskningarna skal det vara en vikinga kvinna som var mest pådrivande i bosättningen i Amerika.
Gudrid Thorbjörnsdotter hette hon, och hennes son Snorre skal ha varit den förste europe som var född i Amerika.Mycket spännande!
Tack Wenche. Vad spännande! Förstår att även du är intresserad av vikingar! Kram Kim
SvaraRaderaDet är faktiskt arkeologiskt bevisat att vikingarna var i Amerika. På New Foundland har man hittat rött garn som färgats av ett ämne som man använde i Norden (har glömt för närvarande vilket) men som indianerna inte kände till.
SvaraRaderaNär man skulle marknadsföra bluetooth i Danmark använde man Harald Blåtand i reklamen.
Jag måste så klart också fråga det som jag alltid frågar: Varför inte något om Sveriges vikingar (även om Rurik ev. är en)? Även om Jellingestenen är speciell på många sätt, finns den allra största koncentrationen av runstenar i Norden i Mälardalen (över 1000 stycken kända här - ALLA kristna). I Mälardalen finns också Estrid i Täby (som sägs vara uppgrävd och identifierad - Googla Sthlms länsmuseum), om man ska tala om starka kvinnor, tillsammans med de berömda Jarlabanke-stenarna (Jarlabanke var för övrigt hennes sonson). Eller Rökstenen för den delen (Den enda runsten som blivit frimärke.) eller Sparlösastenen. Båda är mystiska som få och vare sig text eller bilder är färdigtolkade...
Ingen kritik menad, men lite tips. (Du vet vad jag varit inne på om arkeologers vs. historikers syn på det hela.)
Skriver för övrigt artikel om hur viktigt det förflutna var för vikingar, vilket inte heller framhävs av vår bild av vikingen, just nu.
Så härligt för dig:-)
SvaraRaderaAng. vikingar så var jag med min sonson, 5 år, på vikingamarknad. Jag tyckte det var dötrist - 'vikingarna' låg mest på madrasser och såg bakfulla ut och det var alltså ingen större aktivitet. Sonsonen var tyst mest hela tiden. Jag sa att vi går å fikar. Efter fikat tyckte jag att vi skulle åka hem. Men se det ville inte han. Nej tillbaka till markanden skulle han. Där fick han sig ett svärd som han fick måla själv.
Han berättade för sina föräldrar om den spännande dagen hos VILDARNA som han kallade dem och han var så nöjd. Goa killen:-)
//Kram Ebba
Vikingarna är fascinerande :) Det tycker nog alla. Vilken fantastisk möjlighet när förlaget ringde och ville ge ut din bok över hela världen! Wow!
SvaraRaderaHej Amanda
SvaraRaderaMycket intressant. Du undrar varför jag inte skriver något om svenska vikingar... Tja, varje blogginlägg handlar om olika saker. Den här gången var det inte om de svenska vikingarna, eftersom jag utgick från min bok Vikingaträl som handlar om de danska vikingarna.
Kram Kim
Hej Ebba
Det lät ju inte som en kul vikingamarknad. Men det var ju bra att 5-åringen tyckte det var roligt i alla fall. På så sätt blev dagen ändå lyckad, eller hur? Kram Kim
Hej Trillingnöten
Ja, det var helt fantastiskt. Ännu har inte Vikingaträl blivit utgiven eftersom de flesta länder börjar med boken Tillbaka till Pompeji. Men jag tror det var Kina som tittar på Vikingaträl. Men jag har hört att det kan ta 10-15 år innan de bestämmer sig. Så jag liksom förtränger det. Däremot blev ju Tillbaka till Pompeji utsedd som en av de bästa utländska ungdomsböckerna på Island 2009. Jättekul! Kram Kim
Jepp, jag är supersnabb, gör inget annat än sitter här och väntar på dina spännande inlägg :) . Kram.
SvaraRaderaSå intressant! Visst är det så att vikingarnas historia intresserar många, likaså min L. som läser det mesta han kan komma över om vikingarna.
SvaraRaderaLycka till!
Hej Katarina
SvaraRaderaSynd att mina böcker inte finns översatta till engelska så att din L kan läsa dem. Tack! Kram Kim
Hej Ingrid. Tänkte nästan att det var så... Kram Kim
SvaraRadera