”Känner du mig…” frågar Kim M Kimselius sina läsare i sin
novellsamling Mysrys och lovar att hennes läsare kommer att lära känna henne
på ett nytt och mer personligt vis genom denna bok.
Läsaren får veta att hon bär på en hemlighet som endast få
får dela med henne. Möjligen kan det vara att hon talar om att hon är synsk och
kan se andar. Men bara möjligen är det detta som är hennes hemlighet. Vad som
egentligen är hennes hemlighet sägs aldrig rent ut, men finns där mellan raderna
i bokens alla berättelser. En hemlighet att finna för var och en som läser
boken.
Med ett enkelt, rakt och okomplicerat språk tar hon med sig
läsaren in i sin tankevärld och känsloliv. Man virvlas med av hennes intensiva
berättarglädje och slukar berättelse efter berättelse. Novellerna spänner över
många olika motiv; ond bråd död, sorg och längtan efter våra bortgångna,
sjukdom, hemsökelse, förälskelse, rymningsförsök, eller åldrande. Men alla
handlar om vår längtan efter kärlek och trygghet på ett eller annat sätt hur
otäcka historierna än är på ytplanet. Allt berättat med en ödmjukhet inför livet
och människorna.
Flera av berättelserna får mig att tänka på Hitchcocks
skrämmande historier där vanliga människor dras in i skrämmande och kusliga
situationer. En sådan novell är ”Turisten som försvann” där berättarjaget
befinner sig på en turistresa och plötsligt saknar en medresenär. Vilket inte
hade skett om det inte berott på slumpen; att berättarjaget själv hade burit en
liknande hatt en gång som den kvinnliga turisten var iklädd.
Andra berättelser få mig att tänka på att här bakom bokens
mjuka pärmar kan unga läsare få en större förståelse inför olika livsöden, liksom
berättelsen om flickan vars pappa håller hela sin familj i skräck, eller
berättelsen om kvinnan som terroriseras av ungdomar för att hon nu är svag och
åldrad.
Men det är egentligen på det inre planet som novellerna
egentligen är kusligast. Hur sorgset, otryggt, ensamt, ja rent hotfullt, vi
människor kan uppleva vår tillvaro. Och här kan jag tänka att författaren gör
sin största gärning när hon låter den gamla och av ungdomarna häcklade kvinnan
framföra ett budskap till de nya generationerna som ska ta över en
gång:
”Hon skulle lära de små barnbarnen att respektera livet,
att vara rädd om de äldre. Hon ville få dem att inse att ingen levde för evigt,
att ungdomen var förgänglig, att ålderdomen kom med stormsteg. De måste lära sig
att njuta av stunden, av ögonblicket, av varje dag.”
Trots de mörka och kusliga novellerna sprider författaren
livsglädje och framtidstro genom sina berättelser som få är förunnat.
Titeln "Mysrys" kan inte ha valts bättre för denna
bok och novellsamling. Därtill hittar nog varje läsare sin egen hemlighet att dela med författaren.
Jag hittade min hemlighet att dela.
Anna Palm
Kramisar Kim
Vad roligt att du läser min blogg. Kommentera gärna vad du tycker om det här blogginlägget.
Välkommen tillbaka!
Om du vill veta mer om mig och mina böcker kan du kika in på min hemsida www.kimselius.se.
Om du vill köpa Kim M. Kimselius böcker hittar du dem här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Tack för att du lämnade en kommentar, välkommen tillbaka!