Välkommen till min Skrivarblogg

En blogg om Skrivtips, Boktips, Intressant fakta, Reseupplevelser och Livserfarenheter.
Här hittar du Skrivtävlingar och Skrivkurser. Här kan du se hur ett bokomslag blir till och hur man gör en bok.
Med andra ord hittar du här det mesta du behöver veta för att skriva en bok.
Debuterade som författare 1997 och har sedan dess utkommit med över 40 böcker.
Arbetar som författare, skrivkurslärare och föreläsare.

Kim M. Kimselius har Copyright på samtliga inlägg

söndag 5 augusti 2012

Gästberättare: Moa från Brännaregårdsskolan i Olofström

Brevvänner
När vi började fyran fick vi brevvänner från Filippinerna. Sedan dess har vi skickat brev till dem i 3 år. Min brevvän frågade om jag ville komma och hälsa på. Jag skyndade mig hem och frågade mamma. Hon såg tveksam ut, men hon sa ja. Det tog några sekunder innan jag verkligen fattade att hon sa ja.


Snabbt skrev jag: Hej Beata! Min mamma sa ja, jag får åka till Filippinerna. Hoppas du med får det. Kram från Siri.

Snabbt svarade hon: Hej Siri! Vad kul, jag fick också åka dit, men bara om dina föräldrar ska med. Kram från Beata!


Jag skrek och hoppade, mamma kom in på rummet. Men jag märkte inte det från början, men när jag märkte henne stannade hjärtat i några sekunder och jag blev nervös. Tänk om inte mamma eller pappa tänte följa med, då får vi stanna hemma. Men jag lugnade mig och sa:

"Mamma Beata fick också åka till Filippinerna, men bara om du eller pappa följer med."


Mamma började skratta och sa: "Haha, trodde du att ni skulle åka själva?"

Jag blev tyst en stund sedan sa jag: "Hehe, nej. Eller jag vet faktiskt inte, jag har inte tänkt på det."

Mamma gick ut från rummet och jag tog upp mobilen och sms:ade Beata. Sedan gick jag ner och tog en macka. Klockan var halv fem och mitt favoritprogram började. Det var torsdag och vi skulle åka på fredagen. När jag satt i soffan kom jag på att jag inte hade börjat packa. Jag sprang upp på rummet och började packa. Vi skulle vara där i 2 veckor. Först i med så många trosor som dagar, sedan tröjor och byxor. När allt var nere i väskan gick jag till sängs och sov.

Flygfärden
Vi hämtade Beata och åkte till flygplatsen. Det tog 20 minuter dit. När vi var framme så var det en stor text där det stod KASTRUP. Vi skulle åka med flyg 29. Flyget gick 02.00 och klockan var bara 00.00. Det pirrade i magen, jag fantiserade hur det kunde se ut där, hur de levde och sånt. När jag slutade fantisera så förstod jag att jag var vilse. Jag såg inte mamma eller Beata. Var var dom? Jag tog upp mobilen, letade upp mammas nummer och ringde henne.


"Hallå! svarade mamma.
"Hej, var är ni?" undrade jag oroligt.
"Vi är vid toaletterna.
"Okej, men var ligger de då?"
"Du får gå förbi kiosken sedan ser du att det står toaletter där."
"Okej, jag kommer!"

Sedan lade vi på. Jag småsprang till toaletterna, jag såg att mamma stod utanför ena toan och då fattade jag att Beata var där inne. Jag gick också på toa innan vi skulle flyga, det var bara en halv timma kvar, sedan åker vi.


En timma senare
Nu sitter vi på planet. Snart lyfter det. Jag sitter i mitten, Beata vid fönstret och mamma på andra sidan. Vi har godis och läsk inne på flyget. Vi har spel och ritblock med oss. Jag har hörlurar och MP3 med mig. När planet lyfte och man fick ta av bältet så somnade jag med musik i öronen. Mamma och Beata sov också, vi var rätt trötta av allt gående. Det tog fem timmar med flyg att åka dit, rätt drygt, men vi fick stå ut. Och sen två timmar med Filippinsk buss. Det var rätt häftigt att åka på taket dit.



Framme hos min brevvän
Nu är vi äntligen framme i min brevväns hus. Det såg inte ut som i Sverige. Det var söndriga hus. Min brevvän presenterade sig på engelska och sa:


"Hello my name is Menchi."


"Hello, my name is Beata", sa Beata.


"How are you?"


"I am fine, and you?"


"I am fine."


"Good!"


Jag gick in i huset, det var finare än vad jag trodde. De sov på hängmattor, det såg skönt ut. Hon hade en lillebror också, han var två år yngre än vad vi var. Hon hade en mamma, men ingen pappa. Han hade dött i ett krig i Pakistan. Jag tyckte så synd om de, så jag började nästan gråta. De hade allt i ett enda stort rum. Det var det enda de hade. Men de var mest ute så de brydde sig inte så mycket.

När vi hade varit där några dagar

Nu har vi varit här i fem dagar. Jag och Beata har börjat vänja oss. Vi vet var allt finns. Vi fick sova i deras hus och vi fick gå i deras skola. Det var jättekul. Vi hade köpt med några pennor, suddgummi, papper, färgpennor och massor av saker. Och svenskt godis, de gillade det verkligen. På kvällen när jag skulle sova tänkte jag på hur roligt vi har haft. Och på att vi ska åka hem imorgon. Det var sorgligt. Men så är det. Det var i alla fall kul att få träffa henne i verkliga livet. Beata fick också träffa sin brevvän Delicia. Nu ska vi åka hem, 7 timmar och 20 minuter innan vi är hemma, om inte mer.


När vi var på bussen skrev vid HEJDÅ FILIPPINERNA.

Det här var gästberättaren Moa Svensson på Brännaregårdsskolan 6A i Olofström. Precis som alla de tidigare gästberättarna har hon fått besök av mig under våren. Då har vi arbetat med skrivprocessen och talat om Svarta Döden, pesten som härjade för 301 år sedan i Blekinge. Min bok Svarta Döden handlar om pesten på 1300-talet, men pesten har återkommit flera gånger runt om i världen sedan dess. Läs mer om det här.

Du kan läsa de tidigare gästberättarnas berättelser här.

Kramisar Kim


Vinn en signerad bok  (Välj fritt bland mina utkomna böcker.) Läs mer om Svarta Döden.

Jag skulle bli mycket glad om du berättar vad du tycker om det du just har läst. Kika in på min hemsida www.kimselius.se om du vill veta mer om mig och mina böcker. Här kan du köpa mina böcker.

Inga kommentarer: